Region Halland har haft ett system för visselblåsning sedan våren 2018, alltså flera år innan den nya visselblåsarlagen började gälla.
Henrik Lundahl är kanslichef på region Halland och en del av den visselblåsargrupp som tar hand om inkomna visselblåsaranmälningar hos regionen.
Visselblåsning – vad gäller?
Från och med juli 2022 måste offentliga aktörer med minst 50 anställda och privata aktörer med minst 250 anställda ha en intern rapporteringskanal för visselblåsning.
I december 2023 ska det även gälla privata aktörer med 50–249 anställda.
1. Vem får visselblåsa?
Personer med en professionell eller yrkesmässig anknytning till arbetsplatsen. Det kan vara anställda, praktikanter, inhyrda konsulter, aktieägare eller personer som sitter i styrelsen.
2. Vad kan jag visselblåsa om?
För att anmälan ska omfattas av visselblåsarlagen måste visselblåsningen vara ett missförhållande av allmänintresse. Informationen måste vara från ett arbetsrelaterat sammanhang.
3. Vilka uppgifter / information får jag lämna ut?
– Information där tystnadsplikt gäller får lämnas ut. Men inte handlingar som omfattas av tystnadsplikt.
– Den kvalificerade tystnadsplikten får inte brytas.
– Visselblåsaren får bryta mot bestämmelser vid anskaffning av information om det är nödvändigt för att avslöja missförhållandet. Men brott får inte begås vid anskaffning av information.
– Du får inte lämna ut information om försvarsuppfinningar där tystnadsplikt gäller.
Källa: Arbetsmiljöverket och TCO.
– Vi är en liten grupp som består av två från kansliet, en från ekonomiavdelningen och en från HR-funktionen som går igenom samtliga inkomna ärenden en gång i veckan för att se vad vi ska göra med dem och hur de ska fördelas oss emellan. Vi är en grupp med olika kompetenser, säger han.
Enligt honom har regionen inte sett någon anledning att stänga visselblåsarsystemet för allmänheten i och med den nya lagstiftningen.
– Vi har ställt oss frågan om vi ska ha det öppet eller stängt men valt att fortsätta ha det öppet för allmänheten. Om man vänder på frågan, varför ska det bara vara för anställda? Det kan vara företagare eller någon annan som ser något som inte är som det ska vara. Medborgare eller vem som helst kan kontakta oss via det här systemet, säger han.
– Jag tycker inte att det något jättenytt fenomen utan möjligheten har alltid funnits att kunna kontakta oss anonymt.
Anmälningar behandlas lika
Majoriteten av anmälningarna gällande vården, som Arbetsvärlden har tagit del av, kommer från allmänheten och är oftast synpunkter eller klagomål gällande dåligt bemötande. De omfattas inte av visselblåsarlagen men regionen svarar ändå på allt som kommer in.
Visselblåsning om diskriminerande läkare utreddes aldrig – ”Märkligt resonemang”
– Anmälningen kommer in avpersonifierad, vi ser inte vem som är avsändare såvida de inte skriver det i sin anmälan. Det har hänt några gånger att de skrivit i anmälan för att de vill tala om vem de är. Man kan se det som en kontaktyta.
– Det är ovanligt att det leder till arbetsrättsliga åtgärder för personal. Sen kan man alltid fundera på vad som är ett visselblåsarärende och vad som inte är ett visselblåsarärende. Vi förklarar i alla fall hyfsat tydligt på hemsidan, säger Henrik Lundahl.
Hur visselblåser jag?
1. Börja alltid med att rapportera internt. Det ska finnas kanaler för att kunna rapportera både muntligt och skriftligt.
Du har rätt till ett möte inom en skälig tid och din arbetsgivare får inte förhindra eller fördröja en anmälning. Det är även förbjudet att vidta repressalier mot den som gjort en anmälan.
Visselblåsaren har alltid rätt till återkoppling och en bekräftelse på att anmälan kommit in.
2. Det går att visselblåsa till en myndighet om arbetsgivaren inte vidtagit åtgärder efter den interna anmälan eller om du inte fått återkoppling inom tre månader.
Det går även att göra en visselblåsning till en myndighet om en intern anmälan skulle innebära stora risker. Du har rätt att vara anonym vid den här typen av visselblåsaranmälning.
3. Det går att visselblåsa via media. Men då ses det som ett offentliggörande istället. Alla offentliganställda och anställda inom skattefinansierad vård, omsorg och skola har rätt att vända sig till media med hjälp av meddelarfriheten och meddelarskyddet. Arbetsgivaren får inte vidta repressalier mot den anställda eller leta upp den som använt sig av meddelarfriheten.
Ett offentliggörande bör först ske efter en intern anmälan och visselblåsning hos en myndighet, om det inte innebär stora risker för visselblåsaren eller stora hälsorisker på arbetsplatsen.
Källa: Arbetsmiljöverket och TCO.