Vårdförbundet tecknade 2019 ett sifferlöst treårigt centralt avtal för drygt 90 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor.
Nu är man mån om att det ska ge utdelning när sjukvårdspersonalen kämpar mot pandemin. Om inte så sker är Vårdförbundet berett att i december ta beslut om att säga upp avtalet, som annars sträcker sig till 31 mars 2022.
Nu har vi en plan för hur vi ska utvärdera avtalet och i december tas beslut
Ann Johansson, vice ordförande Vårdförbundet, sade i mitten av augusti till Arbetsvärlden att om det är något år som deras grupper borde få högre löneökningar så är det under coronapandemins år 2020.
– Vi har inget tak i vårt avtal så det finns alla möjligheter att höja lönerna.
Hon aviserade samtidigt att Vårdförbundet redan under hösten skulle utvärdera hur avtalet hanterats men lönerevisionerna är fortfarande inte klara för stora delar av sjukvården.
Annelie Söderberg, förhandlingschef Vårdförbundet, följer utvecklingen:
Annelie Söderberg. Foto: Ulf Huett
– Löneöversynen är inte klar inom kommuner och regioner, några kan bli klara så sent som i december. En del hann klart innan pandemin bröt ut i första kvartalet, säger Annelie Söderberg till Arbetsvärlden.
Samtidigt tar smittspridningen ny fart, och i förra veckan ökade antalet nya bekräftade fall av covid-19 med 70 procent jämfört med veckan dessförinnan. På torsdagen meddelar Folkhälsomyndigheten att andelen positiva provsvar ökat från 3–4 procent till drygt 5–6 procent. Restriktionerna skärps i Stockholm, Östergötlands län och Västra Götaland.
För Vårdförbundets medlemsgrupper kan en andra våg av covid-19 innebära än mer intensivt arbete med stress, övertid och svårigheter att få till återhämtningen.
Kan ni säga något om hur löneutvecklingen ser ut hittills i år?
– Det är svårt att säga eftersom de stora drakarna Skåne och Stockholm inte är klara ännu. Men det ser ut att vara spridda skurar. I Kronoberg har det gått bra i år, med lönesatsningar på särskilt yrkesskickliga på mellan 3 000–5 000 kronor i månaden, säger Annelie Söderberg.
Särskilt yrkesskickliga ska premieras
I avtalet som tecknades 2019 fördes ett nytt begrepp in: ”särskilt yrkesskicklig”. Tanken är att personal som bedöms vara särskilt yrkesskickliga ska kunna få större lönepåslag och på så vis skapa utrymme för lönekarriär. På det sättet vill man också kunna behålla fler erfarna sjuksköterskor i det patientnära arbetet.
Vårdförbundet menar att ungefär en fjärdedel av de yrkesverksamma borde kunna bedömas som särskilt yrkesskickliga och håller nu uppsikt på hur detta efterlevs.
– Det var två starka skrivningar i avtalet: Att man skulle kunna göra lönekarriär i yrket över tid – även de som jobbar kvar i det patientnära arbetet. Annars är det oftast som chef och vårdutvecklare som man kan göra det.
Det är egentligen en irrelevant löneutveckling
– Den andra tydliga skrivningen är att särskilt yrkesskickliga ska prioriteras i löneavseende, säger Annelie Söderberg.
Finns det en risk att resterande tre av fyra som inte bedöms som särskilt yrkesskickliga i stället känner sig förbigångna?
– Vi har i dag en löneutveckling där nyanställda får omkring 7 procent löneökningar medan mer erfarna får betydligt mindre, ibland runt 1 procent. Det är egentligen en irrelevant löneutveckling, säger Annelie Söderberg.
Fördubblad lön över karriären
Målet är att man ska kunna fördubbla sin lön över karriären inom Vårdförbundets yrkesgrupper.
– En civilingenjör som är nyexad, 30 år gammal, får omkring 30 000–35 000 kronor i månaden i ingångslön och har kollegor som är 55 år gamla som tjänar 60 000 kronor. Så ser det inte ut för sjuksköterskor. Här kanske man kommer in på 28 000 kronor och efter 20 år tjänar man cirka 35 000 kronor, säger Annelie Söderberg.
– Nu har vi en plan för hur vi ska utvärdera avtalet och i december tas beslut om hur vi gör med avtalet på ett styrelsemöte.
Vad tittar ni på i er utvärdering?
– Vi tittar på de nya skrivningarna, löneutvecklingen och våra gemensamma partsarbeten. Till december 2022 ska exempelvis alla regioner och större kommuner ha implementerat karriärmodeller. Det ser vi som en viktig jämställdhetsfråga, säger Annelie Söderberg.
Dessutom utvärderar Vårdförbundet hur väl deras övriga partsarbeten fungerar som handlar om hur man schemalägger, planerar semestrar, och säkrar återhämtning och dygnsvila.
– Tanken är att detta ska leda till en bättre arbetsmiljö. Sedan har vi partsarbete och konferenser om gemensam lönestruktur och särskild yrkesskicklighet och hur det bedöms, och hur man jobbar med statistiken.