Gigföretaget Yepstr har profilerat sig mot ungdomar och förmedlar via en app arbete inom barnpassning, trädgårdsarbete och andra hushållssysslor hos privatpersoner. Bolaget grundades 2015 och har sedan dess drivit på för att både den svenska arbetsrätten och skattelagstiftningen ska reformeras så att den anpassas efter delningsekonomins företagarmodell.
– När jag startade Yepstr för drygt 5,5 år sedan, var ambitionen att bygga ett företag som hjälper världens unga till ett första extraknäck. Men vi trodde inte att det var möjligt att vi skulle vara arbetsgivare. För hur ska jag kunna garantera att Anders gräsmatta är en trygg arbetsplats? Det kan jag inte. Där stannade vårt resonemang, säger Jacob Rudbäck.
Men företaget har gjort en helomvändning.
– Allt eftersom vi utrett det här och kämpat med att övertyga politiker och pratat med arbetsmarknadsministern, så har vi insett att det kommer ta lång tid att få till en förändring av regelverket för den här typen av uppdrag där privatpersoner tar hjälp av andra privatpersoner, säger Jacob Rudbäck.
Skatteverket har granskat Yepstr. På Arbetsmiljöverket pågår det en utredning där Yepstr ingår. Utredningen handlar om hur en rad gig-företag arbetar och om de ska betraktas som arbetsgivare när de återkommande förmedlar uppdrag. Myndigheten har inom ramen för arbetet utfärdat ett vite mot gig-företaget Taskrunner för att pröva frågan om arbetsmiljöansvar
.– Vi har inte fått något beslut från Arbetsmiljöverket eller Skatteverket. Men vårt beslut att bli arbetsgivare är inte drivet av det på något sätt. Jag tror att det är ett gott tecken att våra myndigheter och regeringen kikar på det här området och försöker utröna hur man kommer framåt. Vi på Yepstr testar nu en ny modell och ser hur det fungerar, säger Jacob Rudbäck och understryker att beslutet att bli arbetsgivare bottnar i ett arbete som pågått i två år:
Har byggt helautomatiserat system
– Det har ju funnits en rad frågetecken. Arbetsmiljön har varit en viktig fråga, sedan måste vi ju lösa frågor som semesterersättning, sjuklön, vårdnadshavarens godkännande och hur man ska hantera konsumenträtten. Och på det ligger den tekniska utmaningen: Hur fasen ska vi tekniskt kunna betala ut tusentals löner, på summor om 300 kronor styck? För vårt genomsnittsuppdrag är tre timmars barnvakt för 100 kronor i timmen. Nu har vi byggt ett helautomatiserat system, som klarar av tusentals små löneutbetalningar.
Uteslutet i somras
De omkring 5 500 personer som arbetar via företaget erbjuds från och med årsskiftet så kallad temporär visstidsanställning i samband med att de tar uppdrag. Rockaden innebär att Yepstr kommer hantera arbetsgivaravgifter, skatter, försäkringar, semesterersättningar, pensioner, rut-avdrag och tar ansvar för arbetsmiljön.
Så sent som i somras, så var frågan om att bli arbetsgivare utesluten från er sida. Du sa till DN att det vore ”dödsstöten” för plattformsföretag. Vad har ändrats?
– Nu har vi upptäckt att det här går både juridiskt och tekniskt. Och då har vi ändrat position. I stället för att kämpa för att den här typen av gig-jobb ska ses som ett komplement till arbetsmarknaden så har vi valt en annan väg. Där vi utgår från de regler och den arbetsrättslagstiftning som finns och bygger ett system som fungerar inifrån de ramarna. Då kan vi sedan påverka från insidan. Men den här historien är inte slut här, för det är många knäckfrågor som måste lösas, säger Jacob Rudbäck.
Fört diskussioner med facken
Men det finns inget kollektivavtal och i nuläget inga utsikter om att något sådant skulle vara på plats i närtid.
– Vi har pratat med Unionen och LO och kommer plocka upp de diskussionerna igen. Jag har en vision om att Sverige kan leda vägen vad gäller utvecklingen av flexibla extrajobb. Jag tror också att det här blir något som fackförbunden kommer vara stolta över i framtiden. Problemet är att det i dag inte finns några bra svar på frågan om hur ett kollektivavtal ska se ut för en 16-åring som sporadiskt sitter barnvakt.
– Min förhoppning är att fackförbunden ser de här jobben som viktiga inträdesjobb för unga och det här som en viktig möjlighet att förbättra arbetsmarknaden på sikt, säger Jacob Rudbäck och siar om att gigekonomin kommer att omfamnas av parterna likt utvecklingen med rökförbudet på krogen.
Vi har inte byggt tjänsten med ambitionen att ha heltidsanställda barnvakter
Ungdomarna blir visstidsanställda för jobbet de utför, men kommer någon kunna nå en tillsvidareanställning?
– Jag kan inte säga att det är uteslutet, men vi har inte byggt tjänsten med ambitionen att ha heltidsanställda barnvakter. Sedan ska det säga att vi rekryterar själva från våra ungdomar. Vi vet vilka som är duktiga och gör ett bra jobb. Men det här rör sig om enkla extraknäck, som ungdomarna gör under tiden de går i skolan.

Yepstr ska erbjuda sina anställda visstidsanställningar för extrajobben de utför inom exempelvis läxhjälp och barnpassning Foto: Fotograferna Holmberg / TT /
Vilken betydelsen har ekonomin haft för ert beslut?
– De finansiella förutsättningarna för att göra det här finns absolut på plats, säger han och fortsätter:
– Jag får ofta höra att det här i grunden måste vara en kostnadsfråga. Och att det är därför de här företagen försöker fly undan arbetsgivaransvar. Det utgör absolut en del av orsaken. Men jag tror inte att det är huvudanledning. Om du bygger ett bolag och pitchar till investerare att du ska förändra hela världen, så har du inte tid, utvecklare och resurser för att skräddarsy lösningar för alla enskilda länder du vill rulla ut tjänsten i.
Jacob Rudbäck vänder sig emot hur fler av de globala gig-bolag hanterat nationell lagstiftning:
– Uber och andra bolag i kategorin som inte vill anpassa sig till enskilda länders lagstiftning ser jag lite som gigekonomi 1.0. De vill bygga en plattform som ser precis likadan ut i alla länder. Och känner att de inte har resurser eller tid att sätta sig in i enskilda länders lagstiftning och arbetsmarknad. Yepstr företräder vad jag menar är Gigekonomi 2.0. Vi inser att varje lands lagstiftning på området är unikt. Vi kommer behöva anpassa oss för varje land vi etablerar oss i. Det kommer ta längre tid för oss att växa från land, men det innebär också att vi ger de som arbetar det absolut bästa upplevelsen. Vi ger de trygga och schysta jobb i enlighet med den lagstiftning som finns.
Unionens expert på digitala arbetsmarknader
Victor Bernhardtz är ombudsman för digitala arbetsmarknader på Unionen. Han välkomnar att Yepstr tar ett större arbetsgivaransvar. Han menar att fler gig-företag sannolikt kommer att följa efter och att de även kommer att teckna kollektivavtal – vilket redan skett i ett antal fall – men att det kommer ta tid.
– Vi lever i en tid där många aktörer avkrävs snabba svar på komplexa problem. Här måste man ha tålamod, för alla svar finns inte på plats utan det behövs tid för att få saker att mogna.

Victor Bernhardtz. Foto: Unionen.
Han drar en parallell till när bemanningsbranschen etablerade sig i Sverige i början av 1990-talet.
– De plattformsföretag som vill vara livskraftiga på den svenska arbetsmarknaden tror jag kommer vilja ha ett intresse att ingå i den svenska modellen. Det är både det enklaste och effektivaste sättet att hantera problem, och den svenska partsmodellen står under ständig utveckling, säger han och menar att kollektivavtalsmodellen är mer effektiv än att enbart luta sig mot lagstiftning.