Vårdförbundet tänker tvista för julledighet Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet, varnar för att såväl vården som personalen kommer drabbas om julledigheten uteblir för en redan utsliten vårdpersonal. Foto: Björn Larsson Rosvall /TT, Ulf Huett

Vårdförbundet tänker tvista för julledighet

Covid-19 Om vårdpersonalen som missat fyra sammanhängande semesterveckor i somras inte heller får ledigt under julen kommer facket driva saken vidare, säger Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet, och varnar för uppsägningar och sjukskrivningar.
19 nov 2020

Enligt Vårdförbundet kommer nu signaler från medlemmar om att arbetsgivare är ovilliga att bevilja ledighet över julen eller funderar på att dra tillbaka beviljade semestrar, med anledning av den ökade smittspridningen av covid-19.

– Det är allvarligt eftersom många av våra medlemmar inte har fått sin fjärde semestervecka under sommaren. En försvårande omständighet är att många specialistsjuksköterskor sade upp sig i augusti och deras uppsägningstid är tre månader, så de slutar samtidigt som smittspridningen tar fart igen, säger Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet, till Arbetsvärlden.

Hur skulle vårdpersonalen klara en jul utan ledighet?

– Det skulle leda till fler uppsägningar och sjukskrivningar och tyvärr förmodligen också försvåra den långsiktiga kompetensförsörjningen eftersom yrket uppfattas som för krävande. Vi har redan i dag 12 000 sjuksköterskor som jobbar utanför sjukvården.

Jag har hört berättelser om kollegor som fått panikångest när de nu får sätta på full skyddsmundering med visir och ansiktsmask igen och vet vad som väntar

Hon berättar att många inom vården blickar framåt med oro.

– Jag har hört berättelser om kollegor som fått panikångest när de nu får sätta på full skyddsmundering med visir och ansiktsmask igen och vet vad som väntar. Om våra medlemmar som inte fått sin fjärde semestervecka inte får ledigt under jul kommer vi som fackförbund att behöva titta på hur vi kan driva frågan i varje enskilt fall. Vi har redan nu en del sådana tvister ute i regionerna i sviterna efter våren, säger Sineva Ribeiro.

Väger ni in detta när ni utvärderar huruvida ni kommer säga upp nuvarande kollektivavtal i december?

– Ja, det vägs in. Vi tar beslut på styrelsemöte den 16 december. Coronapandemin har också satt blixtbelysning på behovet av erfaren personal när många unga och nyutbildade fått hoppa in på avdelningar där de vanligtvis inte jobbar.

Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Huddinge inför tvåskiften med 12,5-timmarspass, hur ser du på det?

– 12,5-timmarspass är helt olämpligt för kontaktnära vårdyrken. Det försämrar patientsäkerheten och resulterar i sämre vård och högre sjuktal för personalen. Anledningen till att vi är i den här situationen är att vi har bristande kompetensförsörjning som fanns redan innan krisen, säger Sineva Ribeiro.

17 av 21 regioner är nu i stabsläge eller förstärkningsläge, vad innebär det för personalen?

Tre beredskapslägen

Sjukhus kan vid allvarliga händelser växla upp i tre olika beredskapslägen för att bemöta en kris.

Stabsläge: innebär att en särskild sjukvårdsledning etableras och att den håller sig underrättad om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen.

Förstärkningsläge: innebär att en särskild sjukvårdsledning etableras och att den vidtar åtgärder för att stärka viktiga funktioner.

Katastrofläge: innebär att en särskild sjukvårdsledning etableras och tar alla resurser i anspråk.

Källa: Socialstyrelsen

+ Expandera

– Det innebär sämre arbetsvillkor och mer stress. De kan få jobba dubbelpass eller rycka in oväntat. Vi ska komma ihåg att vårdpersonalen inte heller fått vila under september–oktober, när läget var lugnare, eftersom arbetsgivarna då satsade på att arbeta av vårdsskulden som byggts upp under våren. Personalen är nu mer utsliten än under våren och det riskerar patientsäkerheten och vårdpersonalens hälsa.

Vad säger du om att sjuksköterskor som blivit långtidssjuka i covid-19 nu riskerar att utförsäkras från sjukförsäkringen?

– Det är ovärdigt vårt samhälle. Vi behöver en lagändring. Vi har sjuksköterskor som skickats till frontlinjerna mot covid-19 utan tillräcklig skyddsutrustning, som blivit långtidssjuka och nu uppmanas att söka jobb på hela arbetsmarknaden, trots att de arbetar i bristyrken.

Kan drivas som arbetsskada

Vårdförbundet uppmanar sina medlemmar att anmäla covid-19 som arbetsskada för att ha möjlighet att få ersättning via arbetsskadeförsäkringen. Enligt Arbetsmiljöverket ökade antalet anmälda arbetsskador under första halvåret 2020 med 60 procent till följd av coronapandemin. Inom vård och omsorg, där ökningen varit störst, har antalet anmälda arbetsskador ökat med 219 procent jämfört med föregående år.

– Det skulle aldrig hända i industrin att man skickar arbetare till fabriken utan hjälm och stålhättor i skorna, där är man strikta med säkerhetsrutinerna. Men i sjukvården kan sjuksköterskorna få arbeta med bristfällig skyddsutrustning.

Hur ser det ut med tillgången på skyddsutrustning i dagsläget?

– Vi gick in i krisen utan tillräckliga lager. Nu säger Socialstyrelsen att vi har lager, men jag har ställt frågan om hur det lagret ser ut och hur länge det räcker om vi får en situation som i våras med en ny topp där 1 200 patienter är inlagda på IVA. Jag har inte fått svar ännu.

Vi borde kunna få nationella rekommendationer

Hon berättar att ett annat problem är att alla arbetsgivare har egna rutiner för skyddsutrustningen, vilket gjort att fackets skyddsombud fått lägga skyddstopp och undervisa i hur skyddsutrustning ska användas.

Enligt Arbetsmiljöverket har det förekommit 3 135 allvarliga tillbud relaterade till coronapandemin inom vård- och omsorg, och 46 skyddsombudsstopp.

– Vi borde kunna få nationella rekommendationer men i stället har vi 290 kommuner i 21 regioner med hundratusentals arbetsgivare som gör olika. Jag tror aldrig vi sett så många tillbudsanmälningar tidigare.

Är det kritik mot Folkhälsomyndigheten?

– Jag är kritisk till hela Sveriges hantering i delar av den här pandemin. Att vi inte hade lager på skyddsutrustning, läkemedel, att man inte tagit ansvaret för kompetensförsörjningen tidigare.

– Att man inte använde de här två månaderna där vi hade det lugnare till att få ordning i skyddsutrustningsrekommendationerna, låta personalen återhämta sig och förbereda för vintern då vi annars alltid har ökat antal influensasjuka.

Enligt henne borde man ha förstått från de signaler som kom från Europa att det skulle komma en andra våg.

– Belgien har exempelvis fått köpa IVA-platser i andra länder. Italien, Frankrike och Spanien, som alla hade värre smittspridning under våren, har också fått en andra våg som nästan är större än den första.

19 nov 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan