Efter att en dom i Högsta förvaltningsdomstolen slagit fast att bemanningsföretag i vården är momspliktiga väntas landstingen, som redan i dag betalar stora summor för hyrpersonal, få betala betydligt mer i framtiden. Just nu håller Skatteverket på att ta fram ett ställningstagande om hur domen ska tolkas.
– I slutändan är det här lönepengar som skulle kunna användas för att få behålla och locka tillbaka fast personal. I stället använder man de här pengarna till att ta in hyrpersonal, vilket är en dyrare lösning. Politiken menar att det här är ”andra pengar”. Men sanningen är att det är skattepengar som anslås till vård och välfärd och som sedan arbetsgivarna fördelar. Här borde man fördela dem på sin fasta personal, säger Sineva Ribeiro till Arbetsvärlden.
Arbetsgivarna får betala sådana här stora summor för hyrpersonal för att de satsar fel från början
Hon berättar att hon själv arbetat på en avdelning där hon till slut var den enda fast anställda sjuksköterskan kvar. Resten var hyrpersonal.
– Det innebar att all min tid gick åt till att introducera den här bemanningspersonalen på avdelningen. Man gör stora effektivitetsförluster och förlorar kontinuiteten i arbetet när man förlitar sig i så hög grad på hyrpersonal, säger Sineva Ribeiro, som ändå menar att det alltid kommer finnas ett visst behov av hyrpersonal för att täcka upp oväntade luckor.
Det behövs en lönesatsning på personalen, menar Vårförbundet. Enligt Sineva Ribeiro höjer en specialistsjuksköterska generellt sin lön med 10–15 000 kronor i månaden genom att bli hyrsjuksköterska.
– Jag känner själv en narkossjuksköterska som fick ett löneerbjudande på 60 000 kronor i månaden för att jobba under sommaren. Arbetsgivarna får betala sådana här stora summor för hyrpersonal för att de satsar fel från början: i stället för att lägga pengarna på personalen och att korta vårdköerna så kämpar man med följderna av att inte göra det. Det blir ett moment 22.