Privata sjukvårdsförsäkringar är i dag ett helt oreglerat område. Det är en av de slutsatser som den statliga Utredningen om privata sjukvårdsförsäkringar kommit fram till.
– Det finns inte några särskilda regler, det finns inte några tillsynsbeslut eller annan vägledning från myndigheter och regioner. Lagstiftningen är inte anpassad efter utvecklingen av privata sjukvårdsförsäkringar, säger utredaren Karin Lewin.
Staten och regioner har ett ansvar för att se till att det finns rättssäkra och effektiva regler, nationell statistik och kunskapsstyrning och en effektiv tillsyn och kontroll, menar utredningen. Regionerna måste också ställa tydligare krav på privata vårdgivare.
Flera av de experter som knutits till utredningen har gått ut och protesterat mot att den inte följt sitt uppdrag.
– Regionerna har ett ansvar att se till att de offentligfinansierade patienterna inte påverkas negativt av att en privat vårdgivare även har privatfinansierade patienter.
Kritik mot att utredningen inte följt sitt uppdrag
Utredningen föreslår inte reglering som direkt syftar till att minska utbredningen av privata sjukvårdsförsäkringar. Detta har fått kritik inifrån, flera av de experter som knutits till utredningen har gått ut och protesterat mot att den inte följt sitt uppdrag. En av dem är Mikael Sandlund från Svenska läkarsällskapet.
Vårdförbundet kritiskt mot privata sjukvårdsförsäkringar: ”Som att tro på tomten”
– De privata sjukvårdsförsäkringarna driver vården mot att bli efterfrågestyrd, där det är den friskaste delen i befolkningen som skärs ut och ger förtur till vård. Frågan som regeringen ville att man skulle utreda, och hur branschen skulle kunna regleras, den avstår utredningen från helt, säger han till Dagens Nyheter.
Få fakta om utbredning och konsekvenser
Ungefär 690 000 svenskar har idag en privat sjukvårdsförsäkring och de används framför allt inom specialiserad öppenvård, till exempel ortopedi. Den allra största delen är arbetsgivarförsäkringar, men de tecknas också genom till exempel fackförbund inom TCO och Saco. Det finns dock inga uppgifter på hur många som faktiskt använder sig av sin försäkring och på varför de tecknas, säger Karin Lewin. Över huvud taget finns mycket lite kunskap om försäkringar, hur de fungerar och viken effekt de har på vården.
Det är klart att vården inte blir jämlik på samma sätt.
– Det finns till exempel ingen myndighetsdata om vad försäkringsbolagen faktiskt betalar för försäkringsvården, säger hon.
Lika vård ska gälla oavsett finansiering
En del av utredningen syftar till att förtydliga hur hälso- och sjukvårdslagen ska tolkas, någonting som varit och är en viktig fråga i debatten kring privata sjukvårdsförsäkringar. Nu säger utredningen att lagen ska tolkas som att all vård ska vara jämlik, oavsett finansieringsform.
För de som ställt sig emot försäkringarna har argumentet att de innebär ojämlik vård varit det som kanske oftast lyfts fram. Samtidigt har andra fört fram att lagen borde tolkas som att den bara gäller den offentligt finansierade vården. I ett system med privata sjukförsäkringar, som gör att du får snabbare vård, kan vården inte vara likvärdig.
– Det är klart att vården inte blir jämlik på samma sätt. Det är en skillnad mellan de som har en sådan här försäkring och de som inte har det, så det är ju uppenbart, sa Claes Rehnberg, professor i hälsoekonomi, till Arbetsvärlden i oktober 2020.