Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Facken går isär om privat sjukvårdsförsäkring Regeringen och Vänsterpartiet vill förmånsbeskatta privata sjukvårdsförsäkringar tecknade via arbetsgivaren från 1 juli 2018. Foto: Isabell Höjman / TT

Facken går isär om privat sjukvårdsförsäkring

Förmånsbeskattning Regeringens förslag att förmånsbeskatta privata sjukvårdsförsäkringar som tecknats via arbetsgivaren kritiseras av TCO och Saco. Men LO välkomnar det.
– I andra länder som har företagsknutna välfärdslösningar så blir resultatet en stelare arbetsmarknad, säger Kjell Rautio, välfärdsutredare på LO, till Arbetsvärlden.
21 Feb 2018

Från den 1 juli 2018 vill regeringen och Vänsterpartiet att sjukvårdsförsäkringar via arbetsgivaren ska förmånsbeskattas.

Ett utkast till lagtexten, en så kallad lagrådsremiss, överlämnades till Lagrådet den 15 februari. Förslaget berör knappt en halv miljon svenskar som i dag har sjukvårdsförsäkringar via arbetsgivaren, och regeringen räknar med att ändringen kommer ge skatteintäkter på drygt en miljard kronor årligen.

Förslaget i korthet

  • I lagrådsremissen föreslås att skattefriheten slopas för förmån av hälso-och sjukvård i Sverige som inte är offentligt finansierad och för förmån av vård och läkemedel utomlands.
  • Som en konsekvens av detta föreslås även att avdragsförbudet slopas för sådana utgifter i en arbetsgivares verksamhet.
  • Förmån av sjukvårdsförsäkring ska värderas till ett belopp som
    motsvarar arbetsgivarens kostnad för förmånen.
  • Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Källa: Lagrådsremiss, Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård

+ Expandera

För Vänsterpartiet har frågan stor ideologisk betydelse, då partiet ser de privata sjukvårdsförsäkringarna som en oönskad gräddfil i sjukvården.

Men det är en beskrivning som sågas av Svenskt Näringsliv och delar fackrörelsen.

TCO och Saco är kritiska till förslaget om förmånsbeskattningen av privata sjukvårdsförsäkringar medan LO välkomnar det.

Saco anför i sitt remissvar, där förslaget avstyrks, att det är en del av arbetsgivarens personalvårdande arbete att tillhandahålla sjukvårdsförsäkringar för sin personal.

Akademikernas centralorganisation resonerar också om att det vore bättre att i stället införa avdrag för personer med privat sjukvårdsförsäkring via sitt fackförbund om huvudmotivet är att eftersträva skattemässig neutralitet.

I remissvaret invänder Saco även mot farhågan om att privata sjukvårdsförsäkringar kan ha undanträngningseffekter på offentligt finansierade patienter med att det saknas empirisk grund för detta. I stället argumenterar man att de privata lösningarna kan bidra till att avlasta den offentligt finansierade vården.

Det är makt som centraliseras till arbetsgivaren.

Men enligt Kjell Rautio, välfärdsutredare på LO, skapar privata sjukvårdsförsäkringar drivkrafter just i riktningen att plånboken styr vem som ska få vård och han är övertygad om att detta drabbar patienter i den offentligt finansierade vården.

Han ser med oro på de senaste årens utveckling, där antalet personer med privata sjukvårdsförsäkringar ökat från 100 000 till närmare 650 000 mellan åren 2000 och 2016. Ungefär sju av tio av dessa har sjukvårdsförsäkringen via arbetsgivaren.

Kjell Rautio, välfärdsutredare LO.

– Vi ser redan nu att personer med privata sjukvårdsförsäkringar får förtur till vården framför landstingspatienter. Det är en utveckling som bryter ner sammanhållningen i välfärdssamhället, säger Kjell Rautio till Arbetsvärlden, men medger att man inte gjort någon studie på de påstådda undanträngningseffekterna.

Han varnar också för en annan effekt: nämligen att arbetstagaren hamnar i en större beroendeställning till arbetsgivaren.

– Det är makt som centraliseras till arbetsgivaren. I andra länder som har företagsknutna välfärdslösningar så blir resultatet en stelare arbetsmarknad där arbetstagaren exempelvis blir mer försiktig med att byta arbete, säger Kjell Rautio.

Många kritiska till förslaget

Enligt en sammanställning av remissvaren som arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv (som är starkt emot förmånsbeskattningen) gjort är 72 procent av remissinstanserna negativa till förslaget eller avstyrker det helt.

Kritiken som riktas mot förslaget rör inte minst hur förmånsbeskattningen kan tänkas slå mot regeringens mål att hålla sjukfrånvaron nere. Ett klart motiv för arbetsgivarna att erbjuda privata sjukvårdsförsäkringar är just att hålla nere sjukfrånvaron.

Mikael Sandström, TCO:s chefsekonom.

Mikael Sandström, chefsekonom på TCO, tycker att förslaget är principiellt egendomligt.

– Om min arbetsgivare betalar ett gymkort åt mig så förmånsbeskattas det inte, men om jag får en sjukvårdsförsäkring betald av min arbetsgivare så ska den enligt förslaget förmånsbeskattas. Arbetsgivarens motiv är dock fortfarande att hålla sjukfrånvaron nere, säger Mikael Sandström till Arbetsvärlden.

Han kallar förslaget för en tydlig eftergift till Vänsterpartiet: enligt honom är det dåligt förberett och dessutom märkligt på det sättet att det är tänkt att börja gälla mitt under pågående beskattningsår, alltså den 1 juli 2018. Skatteverket hör också till de remissinstanser som menar att det vore lämpligare att införa förändringen från 1 januari 2019.

– Det finns en bra poäng i att man normalt aldrig ändrar inkomstbeskattning för privatpersoner under pågående beskattningsår. Det riskerar att leda till förvirring och påverkar förutsägbarheten, säger Mikael Sandström.

Det här understryker också behovet som TCO ser för en bred skattereform

Förslaget riskerar enligt honom dessutom att rubba den sammanhållna budgetprocessen och därmed skapa finansiell oreda för staten. Anledningen är att förslaget kommer för sent.

– Lagförslag om skatter ligger normalt med i budgetpropositionen eftersom statliga utgifter och inkomster ska beslutas om i samma klubbslag. Om regeringen inte hinner ta fram lagförslaget innan budgetpropositionen läggs kan i stället en särskild skatteproposition läggas efter budgetpropositionen men före årsskiftet. Partierna kan då kritisera de här skattepropositionerna men de accepteras ändå när budgeten gått igenom, säger Mikael Sandström, och betonar:

– Detta gäller inte, enligt min bedömning, om propositionen läggs efter årsskiftet.

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2018 att skattefriheten för förmån av privat hälso- och sjukvård skulle slopas, men lagrådsremissen med förslaget lämnades alltså in först i februari i år.

– Det här understryker också behovet som TCO ser för en bred skattereform i stället för ett sporadiskt lappande.

21 Feb 2018
Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera
  1. Av Tobias 30 Maj 2018:

    Varför skall jag betala sjukförsäkring om den skall vara privat.? det blir ju ett större motstånd att vilja betala den gemensamma sjukförsäkringen och sedan är den nedåtgående spiralen i rörelse. Vem försvarar den?

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.