Under rubriken “Litar svenska folket på socialförsäkringarna” presenterades i dag en ny studie av svenskarnas syn på sjukförsäkringen, a-kassan och pensionerna. Studien är gjord av Maria Oskarson professor i statsvetenskap på statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och hennes kollega Anna Bendz, docent vid samma institution. Studien har finansierats av Försäkringskassans forskningsfond.
Resultaten presenterades under ett SOM-seminarium på onsdagen. En av frågorna som undersökts är svenska folkets förtroende för socialförsäkringarna.
Maria Oskarson presenterade resultaten i undersökningen.
– Vi kan bryta benet, bli arbetslösa, bli gamla och lämna arbetsmarknaden. Då är det socialförsäkringen som är vårt skyddsnät. Det handlar om att ge oss säkerhet när vi inte kan få inkomst på annat sätt, sade Maria Oskarson på seminariet.
Maria Oskarsson, Göteborgs universitet.
Foto: Susanna Lundell
För att systemet med socialförsäkringar ska fungera är det viktigt att det finns en grundläggande tillit. Försäkringarna utgör en ryggrad i den svenska välfärdsmodellen.
– Om människor inte litar på dem så kan det leda till att de som har råd skaffar privata försäkringar. Det har vi redan sett när det gäller pensioner. Kanske kan det leda till att man då funderar på om man ska betala så mycket skatt och om det är värt det, sade Maria Oskarson.
Hon fokuserade på svenskarnas förtroende för sjukförsäkringen, pensionerna och a-kassan. I dessa försäkringar finns det både golv och tak. Den som är utan inkomst får ändå en viss ersättning, men den som hat miljoninkomster får inte full ersättning.
– Socialförsäkringarna är generella, de är lika för alla. Låginkomsttagare, höginkomsttagare, fattig, rik, gammal och ung. Det är viktigt för att det ger en bred legitimitet att de inkluderar oss alla, sade hon.
Två av tre av de tillfrågade tycker inte att pensionssystemet håller tillräcklig nivå för pensionärerna
Socialförsäkringarna är en stor del av statens utgifter och det är kostsamma system.
– Därför kommer ofta frågan om pensionssystem eller sjukersättningssystemet upp i valrörelser. Det beror på att frågorna är viktiga för så många.
2020 kan vi se att fler är nöjda med exempelvis a-kassan
Cirka 30 procent i undersökningen är nöjda med respektive socialförsäkring, medan en ganska stor del inte har någon uppfattning eller är varken nöjda eller missnöjda.
– Första gången vi ställde frågor om socialförsäkringarna var 2004. Åren 2012, 2014 och 2019 var en övervägande del missnöjda. Men 2020 kan vi se att fler är nöjda med exempelvis a-kassan. Exakt vad det beror på vet vi inte riktigt. Men det är lite färre som säger att de inte har någon uppfattning. Pandemin ledde också till vissa förändringar vilket kan ha påverkat nöjdheten, sade Maria Oskarson.
Hälften känner till hur försäkringarna fungerar
Ungefär 50 procent av de tillfrågade uppger att de har mycket eller ganska stor kännedom om försäkringarna. De som uppger att de har mer kännedom är också mer nöjda.
Vad ligger då bakom hur nöjd man är med socialförsäkringarna?
– Hur de ska de betalas, förväntan, precision – det vill säga är det rätt grupper som får ersättning – och kapacitet: klarar de av att ge ersättning när vi inte har andra inkomster? Det är dessa faktorer som avgör.
Sämre förtroende för pensionssystemet
Undersökningen visar att det finns ett stort stöd för nuvarande finansieringsformer. Två tredjedelar stöder att socialförsäkringarna ska vara skattefinansierade. De flesta tror också att systemet gör att man kan klara några månaders arbetslöshet eller sjukdom.
Men när det gäller pensioner är förtroendet inte lika högt.
– Två av tre av de tillfrågade tycker inte att pensionssystemet håller tillräcklig nivå för pensionärerna.
Undersökningen visar en bristande tilltro till precisionen i sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen.
De som står till höger tenderar att vara mest missnöjda eller minst nöjda med alla tre socialförsäkringarna. Missnöjet bland alla grupper är dock störst gällande pensioner.
– Precisionen i sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen har enligt svenska folket en del övrigt att önska, sade Maria Oskarson.
Missnöjet med socialförsäkringarna hänger samman med en oro att man inte själv ska klara sig och att systemet som helhet inte klarar av att upprätthålla en hygglig levnadsstandard. Undersökningen visar också att det finns en ideologisk polarisering och att attityderna till socialförsäkringarna skiljer sig åt beroende på om den som har svarat står till höger eller till vänster.
Förtroendet för pensionssystemet sjunker. Det visar en ny undersökning.
Foto: Amir Nabizadeh / TT
– De som står till höger tenderar att vara mest missnöjda eller minst nöjda med alla tre socialförsäkringarna. Missnöjet bland alla grupper är dock störst gällande pensioner. Gällande a-kassa och sjukförsäkringen slår det positiva över, sade hon.
Sympatisörer till ett parti sticker ut
Bland de som står till höger finns också en större andel som tror att försäkringarna överutnyttjas.
– Missnöjet med pensioner finns hos alla partiers sympatisörer men är störst bland SD:s sympatisörer, sade Maria Oskarson.
Även om folk är missnöjda med den statlig pensionen så har många skaffat sig andra kompletterande skyddsnät
Generellt har medborgarna blivit något mer nöjda under 2020, men missnöjet är fortfarande stort.
– Det finns tydliga skillnader mellan grupper, de mest utsatta är minst nöjda. Det är dock viktigt att säga att vi här har frågat om offentliga system, så även om folk är missnöjda med den statlig pensionen så har många skaffat sig andra kompletterande skyddsnät när man blir gammal. Det är dock en risk att om förtroendet minskar för socialförsäkringarna, kan färre vara vara benägna att via skatten betala för dem, sade hon.
Pensionssystemet är en fråga på den politiska dagordningen och lär så förbli.
– Det var en viktig fråga i förra valrörelsen och kommer förmodligen att bli det i nästa, sade Maria Oskarson.