Den svenska arbetslöshetsförsäkringen ter sig allt mer anemisk i jämförelse med vår omvärld. I en ny sammanställning från OECD placerar sig Sverige sist i Norden när det kommer till ersättningsnivåerna i a-kassan, och på plats 21 av 27 EU-länder.
Enligt Anders Forslund, arbetsmarknadsforskare på IFAU, är det svårt att säga vad som vore en lämplig nivå på a-kassan utifrån befintlig forskning.
Svaret beror inte minst på synen av a-kassans roll som trygghet vid inkomstbortfall, omställningsförsäkring eller om den ska tjäna till att arbetslösa ska komma i arbete så fort som möjligt.
– Studier brukar titta på effekten på varaktighet i arbetslöshet och där vet vi att det finns en effekt där människor förblir arbetslösa längre med generösare ersättningsnivåer. Den optimala ersättningsnivån skulle vara 100 procent av inkomsten om det inte fanns incitamentsproblem, men när det kommer till försäkringar brukar man prata om ”moral hazard”, att man blir mindre benägen att skydda sig mot det som man är försäkrad mot desto bättre skyddet är, säger Anders Forslund.
Borde man höja a-kassan i Sverige?
– Jag kan i alla fall säga att, om man vill minska arbetslöshetens varaktighet, så tror jag inte att man ska sänka a-kassan som redan ligger på en ganska låg nivå i Sverige, säger Anders Forslund.
Han hänvisar till en rapport från SNS konjunkturråd år 2017 som poängterar att det finns liten eller ingen anledning att öka ekonomiska incitament till arbete, bland annat med anledning av att de lägsta lönerna är högre en inkomsterna från a-kassan.
Kan högre a-kassa leda till bättre matchning?
– I teorin skulle det kunna vara så att matchningen mot rätt typ av jobb också blir bättre om ersättningen är högre, men jag skulle inte säga att det finns starka forskningsbelägg för det, säger Anders Forslund.
En studie från IFAU som däremot ger en indikation om att så skulle kunna vara fallet gjordes på arbetssökande som utsattes för sanktioner av a-kassan.
– Arbetssökande som utsattes för sanktioner från a-kassan kom i jobb snabbare, men de fick också jobb med lägre löner, vilket man eventuellt skulle kunna använda för att mäta jobbets kvalitet eller graden av matchning, säger Anders Forslund.
Hur ska vi väga in den ökade fattigdomen hos ensamstående föräldrar som kommit av urholkade trygghetssystem, när vi försöker bestämma vilken nivå som är bra
Högre ersättning i a-kassan har också visat sig påverka löneutvecklingen.
– När ersättningsnivåerna är högre så skapar det ett tryck uppåt på lönerna, säger Anders Forslund.
LO: Positiva effekter av generös a-kassa
Niklas Blomqvist, arbetsmarknadsutredare på LO, menar att sådant som talar för en mer generös arbetslöshetsförsäkring ofta försvinner i diskussionen om vilken nivå den bör vara på.
– Det forskningen som försöker sätta en ”optimal nivå” på a-kassan också ofta missar att ta med i beräkningen är de samhällsekonomiskt positiva effekterna av en generös ersättning i form av högre löner och produktivitet, positiva effekter på arbetskraftsdeltagandet, samt a-kassans roll i att dämpa konjunkturnedgångar.
Han ställer en motfråga:
– Hur ska vi väga in den ökade fattigdomen hos ensamstående föräldrar som kommit av urholkade trygghetssystem, när vi försöker bestämma vilken nivå som är bra?
Niklas Blomqvist hänvisar till en forskningsartikel från 2019 som visar att fattigdomen ökade under 1990-talet som en effekt av försämringar i a-kassan.
Nivåerna sämre än på 2000-talet
I en statistisk sammanställning som TCO gjort framgår att ersättningsnivån som procent av medianlönen idag är lägre än den var i början av 2000-talet, även med de tillfälliga höjningarna under pandemin.
Enligt TCO får arbetslösa i genomsnitt bara runt 60 procent av sin tidigare inkomst från a-kassan under det reguljära regelverket.
Och räknar man med det tillfälligt höjda taket under coronapandemin, från 910 kronor till 1200 kronor per dag i ersättning, är det fortfarande bara 2 av 10 i stället för 1 av 10 av alla heltidsarbetande tjänstemän som skulle nå upp i 80 procent av tidigare lön från a-kassan om de blev arbetslösa.
A-kassan täcker upp allt mindre andel av medianlönen i Sverige. Källa: TCO
Vi har en betydande arbetslöshet trots mindre generöst system
Enligt Anders Forslund finns det dock ingen forskning som tittat på hur den successivt sänkta a-kassan i förhållande till medianlönen inverkat på arbetslöshetstiderna.
Däremot har IFAU en studie som tittar på förlängningen av a-kassa för arbetssökande med barn under 18 år från 2007. När reformen infördes blev inte arbetslöshetens varaktighet längre trots att ersättningen från a-kassan var cirka 5 procent högre än aktivitetsstödet, som skulle vara aktuellt utan förlängningen.
Kan man jämföra vilket land som har bäst fungerande a-kassa?
– Det är problematiskt. Hur ska man exempelvis jämföra Sverige, Tyskland och Österrike där en betydligt mindre andel av befolkningen deltar i arbetskraften? Vi har en betydande arbetslöshet trots mindre generöst system som skulle kunna förklaras av andra faktorer som att vi har högre flyktingmottagande och att kvinnor i högre utsträckning deltar i arbetskraften, säger Anders Forslund.
Genom omställningsavtal och kompletterande fackliga inkomstförsäkringar som toppar upp arbetslöshetsförsäkringen får många arbetslösa i Sverige 80 procent av lönen i ersättning trots att nivåerna i arbetslöshetsförsäkringen halkat efter.