Målsättningen för det allmänna pensionssystemet är att ge en pension på minst 60 procent av slutlönen. Kompensationsnivån har sjunkit från 61 till 45 procent sedan den första årskullen gick i pension inom ramen för det allmänna pensionssystemet. De som är födda 1938 och året därefter fick 61 procent i pension av slutlönen. Motsvarande siffra för de som är födda 1953 är 45 procent vilket är den lägsta nivån någonsin. Detta visar den ny rapporten “Hela livet halva lönen – Pensionsraset fortsätter i oförminskad takt” från försäkringsbranschens fackförbund Forena.
– Det går fortare än vad man har förväntat sig. Sedan 2009 har det gått i en faslig fart. Det sjunker med någon procentenhet per år, säger Forenas samhällspolitiska chef Håkan Svärdman.
Håkan Svärdman
Tjänstepension ska vara grädden på moset, inte hela bottenplattan
Pensionsfallet har accelererat
Sveriges tidigare pensionssystem gav oftast en pension som motsvarade 60 till 65 procent av slutlönen. Det är en målsättning också för dagens allmänna pension att klara av att leverera, men redan för tio år sedan kom de första indikationerna på att det skulle bli svårt att uppnå.
– Jämfört med Forenas tidigare undersökningar kan vi nu konstatera att pensionsfallet har accelererat allt snabbare. För två år sedan beräknade vi att årskullar födda 1971 eller senare riskerar få en pension under 45 procent. Nu sker detta för födda 1961 eller senare, säger Håkan Svärdman.
Han tillägger att det krävs politiska handlingskraft om raset ska stoppas.
– För varje år en reformering dröjer kan vi förvänta oss att pensionen minskar med minst en procentenhet, vilket för en vanlig löntagare innebär 300 – 500 kronor mindre i pension per månad. En höjning av pensionsavgiften i kombination med en pensionsåldershöjning skulle stoppa raset och höja pensionerna. Ett ansvar som vilar på regeringens pensionsgrupp där även Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Moderaterna ingår, säger Håkan Svärdman.
Livslängden har ökat vilket påverkar pensionen
Att de allmänna pensionerna blir lägre beror framförallt på att människor lever längre. Den förväntade livslängden ökar med varje ny årskull som går i pension.
Håkan Svärdman menar att en anledning till att det inte har hänt mer är att politikerna har haft svårt att sätta ner foten. Många människor drömmer också om att gå i pension tidigt och frågan är därför politiskt känslig.
– Frågan är så minerad. Man vinner inte så mycket politiska poänger på att man går ut och vill höja pensionsavgiften. Många vill gå i pension tidigt och här behövs ett politiskt ställningstagande. Det upprör mig så mycket att man inte tar det politiska ansvaret för detta. Pensionsgruppen har haft uppdraget i några år och det har inte hänt något.
Arbetsgivarna behöver också uppmuntra arbetstagare att arbeta längre.
– De behöver få känna sig uppskattade och uppmundrade av arbetsgivarna att arbeta kvar. Utvecklingssamtal ska inte kännas som avvecklingssamtal bara för att man har uppnått en viss ålder. Dessutom är dagens 70-åringar som 50-åringarna var för. De har mycket kvar att ge, säger Håkan Svärdman.
Samtidigt är han optimistiskt såtillvida att om en höjning av pensionsavgifterna skulle göras skulle mycket gå att lösa.
– Men som det har varit har man hellre satsat på försvarets kanoner än pensioner, säger han.
Pensionsfallet blir större om inget görs
I dag är det endast höginkomsttagarna som efter skatt fick en allmän pension som översteg SCB:s gräns för låg ekonomisk standard med en marginal på 289 kronor per månad. De som blir pensionärer framöver kan dessutom få det betydligt sämre eftersom dagens pensionsfall kan förväntas öka om inget görs. Om det händer kommer pensionsnivån att bli lägre än 45 procent av slutlönen för alla som är födda efter 1961. För de som är födda efter 1992 faller pensionsnivån under 40 procent. Det är tillskottet från tjänstepensionerna som lyfter nyblivna pensionärer över fattigdomsgränsen. Därtill kommer eventuellt privat pensionssparande. Ungefär 90 procent av alla pensionärer har tjänstepension och drygt hälften har också ett privat pensionssparande.
Gap mellan människor ökar om inget görs
Att pensionsåldern höjs successivt räcker dessvärre inte till att nå 60 procent av slutlönen i pension. För att lyckas med det krävs också att pensionsavgiften höjs från 17,21 till 18,5 procent. Tillsammans med tjänstepensionen skulle då 66 till 76 procent av slutlönen enligt rapporten.
Om inget görs riskerar spänningarna på arbetsmarknaden att öka, enligt Håkan Svärdman.
– Dilemmat är att det blir stora spänningar på arbetsmarknaden när inget görs. Där de ekonomiska musklerna finns kompenseras en del av arbetsgivare och det är ofta i manligt dominerade yrken. Vi får då ett ökade gap mellan människor på arbetsmarknaden. Så blir det om och när staten inte tar ansvar för bottenplattan. Tjänstepension ska vara grädden på moset, inte hela bottenplattan, säger Håkan Svärdman.