AI-tekniken och byggena av tillhörande schabrak till datacenter har på kort tid blivit en gigantisk stridsfråga. Demokraterna fångade upp de negativa stämningarna mycket tidigare än Republikanerna som redan kämpade i hård motvind, på grund av presidentens tullar, krig och prisstegringar.
I våras genomförde AFL-CIO, centralorganisationen för de amerikanska facken med 15 miljoner medlemmar, en enkät som visade att så gott som alla – 95 procent – ansåg att AI absolut inte får användas vid anställningar eller för att övervaka människor på jobbet. Nästan lika många, 92 procent, uppgav att det är viktigt att arbetsgivarna ställs till svars för sin AI-policy och det gällde oavsett yrke och partitillhörighet.
”AI är det enskilt största hotet mot det arbetande folket i vår livstid. Det här handlar inte om att vara emot teknik. Men det finns ingen anställd, ingen bransch som inte berörs. Vartenda jobb nu är ett teknikjobb. Punkt.”, sa Liz Shuler vid en pressträff.
Hon tog till en dramatisk liknelse:
”För 100 år sedan betydde arbetarskydd att man inte skulle få en hand avhuggen på jobbet. Idag betyder det att människor blir avskedade, skadade eller till och med dödade i företag som använder AI utan några spärrar.”
Förhållandena torde vara mycket råare i USA än i Sverige och många andra länder. De historier Liz Shuler kan berätta – till exempel om gps för att följa enskildas rörelser och avsked efter för långa raster – är ändå vara värda att beakta för svenskar med tanke på hur försåtliga metoderna numera kan vara. Att det måste bli nej till kontroll vid toalettbesök och nej till företag att dela med sig av sina data om anställda är självklart, menade Shuler vidare.
Myndigheter mister fackliga rättigheter
Donald Trump har inte tagit till sig opinionssiffrorna om den ökande misstänksamheten mot AI och det hårdnackade motståndet mot brummande fönsterlösa jättelador fyllda av servrar. Han utmålar AI som avgörande för framtida tillväxt, som nödvändig för konkurrensen med Kina och sa häromdagen att orter som säger nej till datacenter säger ja till ”att halka bakåt och fattigdom”.
Ända sedan första dagen på andra perioden i januari 2015 har Trump omgett sig med tech-miljardärer som visat sig vara lika fientligt inställda till facket som de giriga rövarbaronerna på 1800-talet. Hans egna drag har talat ett tydligt språk: slopande av kollektiva förhandlingar i federala sektorn, urholkning av arbetsrättsliga myndigheten NLRB och hänvisning till nationell säkerhet när andra myndigheter utestängts från fackliga rättigheter.
En känsla av brådska
Trumps första arbetsmarknadsminister, som faktiskt hade förvånansvärt positiva åsikter om facket, tvingades lämna posten efter rykten om alkohol, slöseri och hög frånvaro. Efterträdaren, Keith Sonderling, tillträdde nyligen formellt efter att ha varit tillförordnad minister. Han väntas driva på för ytterligare avregleringar på arbetsmarknaden.
Valet till kongressen är minst sagt ett ödesval. Vinner demokraterna får Donald Trump det mycket surt, särskilt om det blir demokratiskt majoritet i bägge kamrarna. Allt presidenten har kvar då är sin vetopenna och direktiv som kan rivas upp av efterträdaren.
En av USA:s mest kända arbetsrättsexperter, Kate Bronfenbrenner vid Cornell University, kommenterar läget rent allmänt inför valet:
”En känsla av brådska framkallades av Trumpadministrationens frontalattack på demokratin, medborgerliga rättigheter och arbetarrätt. Frågor som massdeportering, rösträtt, nedmonteringen av regelverk och attack på federala sektorn har dominerat, liksom hur man ska svara på AI, datacenter och organisering u-t-a-n NLRB.”
Globalt svar på AI
De glada dagarna från 2022 när presidenten hette Joe Biden, som faktiskt höll tal på AFL-CIO-kongressen, ter sig avlägsna. Men en övergripande debatt om hur facket ska ställa sig strategiskt till de pågående globala ekonomiska, sociala och politiska kriserna behövs.
”AI utvecklas så snabbt att facken måste kämpa för att hänga med. Det är dessutom en angelägenhet för hela världen och fackföreningar kopplar nu ihop sig globalt för att försöka hitta svar”, säger Kate Bronfenbrenner.
