Ett eget passerkort, en första lön och vuxna kollegor. SAO-jobben ska bryta ungas utanförskap genom att ge dem erfarenhet och kontakter i arbetslivet. För högstadieeleverna Stacy Enow och Yasmin Altundal har framtiden blivit lättare att föreställa sig. Men jobbet kan pausas om skolnärvaron sviktar.
Stacy Enow och Yasmin Altundal blippar in sig med egna passerbrickor hos Mälarenergi. Hissen upp, hej hej till kollegorna, väskorna in i skåpen de har fått. På kundcenter har de lyssnat med när kunder ringt om sina räkningar. Sedan i mars tillbringar de två timmar varje torsdag på det kommunala energibolaget i Västerås.
Båda är 15 år och går i nian på Pettersbergsskolan – och jobbet finns på deras skolschema.
SAO står för studiemotiverande arbetslivsorientering. Modellen har utvecklats av föreningen Nästa generation Sverige i samverkan med näringslivet, skolor, kommuner och arbetsmarknadens parter. Målet är att bryta ungas utanförskap, föra dem närmare arbetsmarknaden och ge dem förtroendefulla relationer till fler vuxna.
Modellen riktas till skolor i socioekonomiskt utsatta områden och innebär två betalda arbetstimmar per skolvecka under ett år, som ett alternativ till vanlig prao.
Kommunen beslutar vilka skolor som ska delta, och skolan organiserar arbetstiden som en del av den obligatoriska undervisningen.
I Västerås erbjöds i januari samtliga 210 åttondeklassare på Pettersbergsskolan och Nybyggeskolan att delta, berättar stadens hållbarhetschef Per-Inge Hellman.
Jobb ska motivera till skola
Lönen är 750 kronor i månaden plus semesterersättning. Ett av villkoren för jobbet är hög eller ökande skolnärvaro. På Pettersbergsskolan bedöms den utifrån varje elevs förutsättningar. Om eleven inte uppfyller närvarokravet kan skolan pausa jobbet efter samtal med eleven och vårdnadshavaren. Stacy och Yasmin har inget emot att jobbet är kopplat till hur de sköter skolan.
– Man blir mycket mer motiverad när man tänker: går jag i skolan så kan jag också jobba och tjäna pengar. Och när man kommer ut på arbetsmarknaden funkar det exakt likadant. Man kan inte bara gå till jobbet när man känner för det, säger Yasmin Altundal.
– Jag har märkt att fler kommer till skolan just på torsdagar, för de vill jobba sen. Man tar det seriöst, i stället för att tänka: jag går till skolan när jag känner för det, tillägger Stacy Enow.
På Mälarenergi har de varit på HR och IT, suttit med på möten och lyssnat när kunder ringt till kundcenter. Det har tagit tid att vänja sig vid att vara yngst bland vuxna kollegor.
– Det svåraste har varit att sitta i fikarummet på rasten. Man vet inte riktigt vad man ska prata om, säger Stacy Enow.
Yasmin Altundal nämner mötena med ingenjörer, programmerare och chefer. Det var svårt i början, sedan kom hon in i det. I våras kom också den första lönen.
– Skor och kläder, sånt man brukar fråga föräldrarna om först, kan man nu köpa själv, säger Stacy Enow.
Pluggar datateknik på Alstom
Även tågtillverkaren Alstom tar emot SAO-elever i Västerås. Där ägnas de två timmarna till stor del åt att lära sig hur verksamheten fungerar. Eleverna besöker produktionsmiljöer och laboratorier, får undervisning i elkraft, datateknik och programmering och provar på att löda.
– Vi valde att ta hjälp av en extern partner. Tillsammans har vi byggt upp ett professionellt utbildningspaket för eleverna, säger Magnus Åström, Talent Acquisition Partner.
En lärare finns med vid varje tillfälle. Fyra handledare delar på arbetet, med stöd av Magnus Åström och ytterligare en person. Eleverna har också fått påverka vad de ska göra. Han räknar in företaget bland dem som lär sig något.
Så fungerar SAO-jobben
Åttondeklassare får en riktig anställning hos en arbetsgivare i kommunen, två timmar i veckan under ett år. Enligt Sobonas SAO-avtal är månadslönen 750 kronor plus semesterersättning, sammanlagt 840 kronor. Ingen lön betalas under juli och augusti.
Ett av villkoren är hög eller ökande skolnärvaro. På Pettersbergsskolan bedöms närvaron utifrån varje elevs förutsättningar, utan någon fast procentgräns. Skolan kan pausa jobbet efter samtal med eleven och vårdnadshavaren. Under pausen ersätts arbetstiden med undervisning på skolan.
Modellen har utvecklats av föreningen Nästa generation Sverige i samverkan med näringslivet, skolor, kommuner och arbetsmarknadens parter. Den riktas till skolor i socioekonomiskt utsatta områden.
Alla elever i årskurs åtta på en deltagande skola erbjuds jobb. Piloten startade våren 2025 i Sundsvall och Upplands Väsby med 100 elever. Våren 2026 startade omkring 500 jobb i fem kommuner, ett 40-tal kommuner står i kö, och i början av 2027 väntas 1 500 elever i tolv kommuner ha SAO-jobb.
– Eleverna har bidragit med nya perspektiv på arbetslivet och gett oss värdefulla insikter om hur unga ser på framtida arbetsgivare och karriärval.
I livsmedelsbutiker packar SAO-elever upp varor och håller ordning på hyllorna. På förskolor deltar de i den pedagogiska verksamheten. För arbetsgivarna finns flera skäl att ta emot elever, berättar Per-Inge Hellman:
– Det är allt från kompetensförsörjning till att hjälpa eleverna att bygga ett cv. Många av de här eleverna har inte den möjligheten annars. Det handlar också om att få eleverna att tänka till kring sitt gymnasieval och att visa upp sitt företag.
Närvaron ökar inte
På Pettersbergsskolan ser rektor Helena Tellström att elevernas självförtroende har vuxit. Det märks när de redovisar skoluppgifter och berättar om sina arbetsplatser, säger hon. Vad får de på jobbet som skolan har svårt att ge dem?
– Tillhörigheten på en arbetsplats. Att få bli sedd med andra ögon och få en möjlighet att få ett cv. Lönen.
I närvarostatistiken syns däremot ingen förbättring för gruppen som helhet. De 46 elevernas frånvaro ökade från 7,4 procent hösten 2025 till 10,2 procent våren 2026. Frågan är om rektorn ser den ökade frånvaron som ett misslyckande?
– Nej. Det är ett fåtal elever som påverkar statistiken negativt, säger Helena Tellström.
Västerås stads utvärdering ska börja när elevernas anställningar är avslutade, våren 2027.
– Vi kommer inte att jämföra med en grupp liknande elever som inte har SAO-jobb, som det ser ut just nu, säger Per-Inge Hellman.
Närvaron ökade i Sundsvall
Evin Cetin, medgrundare till Nästa generation Sverige, hänvisar till rektorernas erfarenheter från Åkersvikskolan i Sundsvall och Väsbyskolan i Upplands Väsby. Hos elever som redan sköter skolan ser de ingen skillnad, påpekar hon:
– Men hos de elever som har lägre skolnärvaro och där man har ställt krav på att de måste öka den, där har det varit den bästa effekten.
På Åkersvikskolan följs närvaron redan under höstterminen i åttan, inför ansökan om SAO-jobb i januari. För elever med hög frånvaro räcker det inte att lova bättring när jobbet väl börjar.
– Redan innan de ska börja måste de visa att de har förbättrat sin skolnärvaro och att de sköter sin skola, säger Evin Cetin.
Utvärdering startar 2027
Evin Cetin säger att följeforskningen ska kunna börja 2027. Då räknar organisationen med att satsningen omfattar 1 500 elever på 19 skolor i tolv kommuner. Planen är att jämföra elever som har SAO-jobb med elever på andra skolor.
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT
– Vi har inte fattat beslut vilka som ska hantera följeforskningen, men det kommer bli något av de stora universiteten som kommer få göra det.
Betygen vill Evin Cetin hålla utanför studien.
– Det vore att SAO-jobben tar åt sig äran för skolresultaten och tar ifrån lärare och all kompetent personal inom skolan det arbetet.
På Pettersbergsskolan har två elever fått sina jobb pausade för att de inte klarat kravet på skolnärvaro.
– Vi utgår inte från någon bestämd närvarosiffra, utan bedömer varje elev individuellt: vilka förutsättningar eleven har och vad som krävs för att eleven ska lyckas, säger Helena Tellström.
Före en paus pratar skolan med eleven och vårdnadshavaren, ibland med en varning. Under pausen får eleven undervisning på skolan i stället för att arbeta. Stödet ges genom skolans vanliga insatser, som extra anpassningar eller särskilt stöd. Arbetsplatsen informeras.
– Skulle det bli en längre paus så jobbar vi för en gemensam plan mellan skola, vårdnadshavare, elev och arbetsplats, säger Helena Tellström.
Kontakten bör inte brytas
Foto: Johan Strindberg
Ett jobb kan samtidigt vara ett stöd för den som har det svårt i skolan, framhåller Martin Karlberg, docent i didaktik vid Uppsala universitet.
– Om jobbet dessutom är en plats där eleven för första gången upplever sig kompetent, uppskattad och behövd, kan en paus innebära att man tar bort just det som fungerar bäst i elevens tillvaro. Det är sannolikt inte lönen som är den verksamma komponenten, utan relationen till en vuxen på en arbetsplats.
En paus bör vara kort och följas av en plan för vilket stöd eleven behöver och hur återgången ska gå till, säger Martin Karlberg.
– Och kontakten med arbetsplatsen bör inte brytas. Om handledaren hör av sig och eleven vet att platsen finns kvar blir pausen något helt annat än om det bara blir tyst.
”Får en realistisk bild av arbetsmarknaden”
På Mälarenergi har Stacy Enow och Yasmin Altundal fått en tydligare bild av arbetslivet.
– Jag har fått extremt mycket mer självkänsla. Jag känner mig redo. Man får en realistisk bild av hur arbetsmarknaden ser ut på riktigt, säger Yasmin Altundal.
– Jag har börjat tänka på vad jag verkligen vill göra. Kan jag se mig själv som ingenjör, eller som chef? säger Stacy Enow.
På torsdag blippar de in sig igen.
