Kortare arbetstid skulle förbättra livskvaliteten. Så svarar 81 procent i undersökningen som Arbetsvärlden gjort tillsammans med Novus. Bland dem som identifierar sig som arbetare eller tjänstemän är siffran ännu högre och hos offentliganställda närmare 90 procent.
Samtidigt är det bara 56 procent som tycker att det bör införas sex timmars arbetsdag. Det är siffror som stämmer ganska väl överens med tidigare mätningar det senaste året, bland annat SOM-institutets 53 procent 2025, eller SR P4:s 62 procent. Den senare inskärpte tydligare att sänkningen av arbetstiden inte skulle innebära sänkt lön.
Men Arbetsvärldens siffror visar alltså att var fjärde väljer jobbet framför ett bättre liv.
Vi tog två akademiker på sängen och bad dem spekulera i varför. Både Ingrid Zakrisson, psykologiprofessor och C-politiker, och Roland Paulsen, docent i sociologi, har båda på olika sätt arbetat med frågan.
Zakrisson: Vill välja själv
– Jag tror att människor är klokare än människor tror. Att bara bestämma att nu ska sex-timmarsdagar gälla förstår alla skulle bli krångligt. Det finns folk som jobbar skift, folk som jobbar långa dagar i en period och sedan är lediga, det kan se väldigt olika ut, säger Ingrid Zakrisson, psykologiprofessor emerita vid Mittuniversitetet och fortsätter:
– Men det kan också ha att göra med att man ogillar att någon annan styr en.
Hon liknar det vid tanken om att dela föräldraförsäkringen lika mellan föräldrarna, hur man kan se det som ett eftersträvansvärt ideal, men ändå inte vill att det ska bli lag.
– Många vill inte att det ska styras för man vet att det egna livet ser ut på ett visst sätt och man vill göra på det sätt som passar en själv bäst.
Paulsen: Ser till egna plånboken
Roland Paulsen tror att den tvekande fjärdedelen i hög utsträckning har påverkats av näringslivets och borgerliga opinionsbildares varningar om hur det skulle slå mot företagen och samhällsekonomin.
De går emot sitt eget intresse av ansvarstagande för samhällsekonomin?
– Nej, det handlar snarare om cynism. Jag tror att det finns en rädsla att slå tillbaka på sig själv och ens egen plånbok. Svenskt Näringsliv har slagit på stora trumman om effekten på en vård med bemanningsbrist. Jag tror att man är rädd att det skulle innebära sämre vård och omsorg även för mig som individ. Jag spekulerar men det är vad jag tror, säger han och fortsätter.
– Det råder en cynism gällande hur dyrt det är med progressiva reformer. Det fokuseras på vad sjukskrivna kostar, vad migration kostar, var olika välfärdsreformer kostar. Men det ställs aldrig mot våra tillgångar, hur produktiva vi blir.
Var tredje man i övre medelåldern lockas inte
Men 15 procent uppger i Arbetsvärldens undersökning att de inte skulle få förhöjd livskvalitet med arbetstidsförkortning. Varför ”Stockholmare” till 27 procent inte tror sig bli lyckligare med arbetstidsförkortning vill ingen av de två experterna ens försöka förklara.
Däremot ger sig båda i kast med den andra utmärkande gruppen i Nej-lägret. Bland män i åldrarna 50-64 svarar 28 procent att de inte skulle få förhöjd livskvalitet av att arbeta mindre.
– Det kan vara så att en del upplever arbetet som en enklare tillvaro än familjelivet. Kanske präglas det senare av kaos, skuld och annat svårhanterligt. Jobbet kanske då är lättare att hantera med tydligare regler. Det skulle kunna förklara varför det skulle bli sämre om man inte fick jobba lika mycket, säger Roland Paulsen.
– Det här är en grupp där den egna identiteten i högre utsträckning är beroende av arbetet, även om man inte gillar sitt jobb. Att ha mycket att göra, eller att det verkar som att man har det, signalerar att man är viktig. Det är svårare för många män att anpassa sig till livet efter pensionen, säger Ingrid Zakrisson.
OM UNDERSÖKNINGEN:
Novus genomförde 1 082 intervjuer i sin Sverigepanel under perioden 4-12 februari 2026.
Undersökningen är genomförd via webb-intervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel, vilket garanterar representativa resultat. Detta innebär att resultaten är generaliserbara till den aktuella målpopulationen (18-84 år). Siffrorna i denna artikeln är baserade på urvalet (18-64 år)
Frågorna som ställdes var:
• Anser du att Sverige bör införa en 4-dagars arbetsvecka?
• Anser du att Sverige bör införa en 6-timmars arbetsdag?
• Anser du att det ska beslutas i riksdagen eller kommas överens mellan facken och arbetsgivarna när det kommer till förkortad arbetstid?
• Anser du att det borde införas förkortad arbetstid även om det innebär sänkt lön?
• Tror du förkortad arbetstid skulle förbättra din livskvalitet?
• Vad skulle du göra med mer ledighet? Flera svar möjliga
