Trots kritiken – EU-kommissionen lanserar förslag om minimilöner Nicolas Schmit, EU-kommissionär för sysselsättning och sociala rättigheter, under sitt Sverigebesök i december. Foto: Karin Wesslén / TT

Trots kritiken – EU-kommissionen lanserar förslag om minimilöner

Europapolitik EU-kommissionen drar nu, trots heta protester från Sverige och Danmark, igång en remissrunda kring vilka kriterier som bör användas när minimilöner sätts i Europa.
14 jan 2020 | 20:29
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

När EU:s kommissionärer samlades på tisdagen antog man två tunga förslag som ska möta stora utmaningar i Europa som klimatkrisen och sjunkande löner eller social dumpning.

Det första handlar om att inrätta en fond för rättvis omställning på omkring 1000 miljarder kronor (i dagens valutakurs) för åren 2021-2027 som en del av den klimatpolitiska handlingsplanen Den gröna given.

Det andra om att skapa ett starkt socialt Europa och genomföra rättigheterna i EU:s sociala pelare.

Enligt EU:s sysselsättningskommissionär Nicolas Schmit ska åtgärderna ses i ett sammanhang och ingjuta förtroende för EU.

Ingen ska lämnas efter

– Vi vill inte att någon enda ska lämnas efter i EU och därför måste vi ge dem verktyg, sade han under en tisdagens presskonferens i Europaparlamentet i franska Strasbourg.

Som ett första steg i genomförandet av de sociala rättigheterna, som medlemsländerna beslutade om i Göteborg 2017, föreslår EU-kommissionen en uppsättning av kriterier som ska garantera att olika länders minimilöner ger arbetstagare i EU skäliga levnadsnivåer.  De ska garantera att skäliga minimilöner sätts.

Schmit: ”Vi ska inte sätta summa”

– Men vi har aldrig pratat om att införa en enda summa, utan bara förslagit att vi ska arbeta fram ett juridiskt ramverk, säger Schmit.

Han drar nu tillsammans med andra ansvariga kommissionärer igång en bred konsultation eller remissrunda och söker stöd för sina planer när det gäller minimilöner inte bara bland arbetsmarknadens parter utan också hos medlemsstaterna, nationella parlament, EU-parlamentet och inom civilsamhället.

Nicolas Schmit gör ingen hemlighet av att Danmark och Sverige är starka motståndare till förslaget men lovar att skydda dessa och andra länders system där löner sätts via kollektivavtal genom olika bestämmelser (provisions).

Hur de kommer att vara utformade fanns det inga uppgifter om i det remissutkast som lades fram på tisdagen.

Jag har besökt Danmark och Sverige och jag har varit tydlig med att de har en hög lönenivå som skyddas av kollektivavtalsmodellen – de kommer absolut att kunna behålla sina system.

EU-kommissionen skissar på två parallella system:

–  Jag har besökt Danmark och Sverige och jag har varit tydlig med att de har en hög lönenivå som skyddas av kollektivavtalsmodellen – de kommer absolut att kunna behålla sina system. De kommer inte att behöva införa minimilöner, men i andra länder kommer vi att kunna undersöka om de uppfyller kriterierna, sade Schmit bland annat.

”Inte juridiska krav på minimilöner”

På en fråga från SVT:s korrespondent om vilka garantier Sverige kan få när det gäller att skydda partsmodellen, svarade han så här:

– Jag har varit i Sverige och Danmark och träffat danska och svenska fackförbund och regeringar och förklarat att vi i en kommande framtid kommer se till att det blir alla tänkbara regler som innebär att den kollektiva förhandlingsmodellen skyddas, och att det inte kommer att bli juridiska krav på att man ska införa minimilöner.

Men exempelvis TCO:s ordförande Therese Svanström menar enligt en debattartikel i The EUobserver att EU saknar beslutskompetens inom det arbetsrättsliga området, och hon hotar med att vända sig till EU-domstolen om förslaget blir verklighet.

Ska ge skydd mot fattigdom

När det gäller de föreslagna kriterierna vill EU-kommissionen försäkra sig om att minimilönerna i Europa: ligger på ”en adekvat nivå”  i förhållande  till lönespridningen i respektive medlemsland och inte under två tredjedelar av medianlönen som ofta är fallet i dag, att de sätts med tanke på arbetstagarnas nettoinkomst efter skatt och ger en skälig levnadsnivå utifrån prisnivåerna i ett land.

Men Nicolas Schmit betonar också att det nya remissutkastet långt ifrån är fullständigt i nuläget.

Efter den första remissrundan på sex veckor planerar kommissionen att utarbeta ett nytt utkast till regler som också det ska remissbehandlas under sex veckor.

Det f’ärdiga lagförslaget kommer att därför inte att kunna läggas fram förrän i sommar men mest troligt i början av september, spår han.

Europafacket, där de svenska facken i de tre centralorganisationerna ingår, kommer nu att ta ställning till förslaget.

14 jan 2020 | 20:29

Relaterad läsning

Visa artikelns 2 kommentarer
Kommentera
  1. Av Georg Carlde 16 jan 2020:

    Hoppsan nu ska EU-domstolen avgöra den svenska modellen, det är bara att kolla försäkringslösningen i kollektivavtal så förstår man att något är fel. Skiljenämnd som inte följer EU-konventionen § 6 om fair trail.

  2. Av Tobias 16 jan 2020:

    Då borde det finnas papper på denna garanti att Sverige inte skall ha minimilöner utan kollektivavtalade löner som är skäliga för svenska förhållanden och inte typ bulgariska eller rumänska. Medans makthavarna jämför sig med amerikanska direktörslöner. Men den som lever får se. Precis som hela detta EU-projekt har kraschat för att makthavarna inte vet vad demokrati står för.

    Man kallar det för demokrati men den synes långt borta och närmare diktatur än man tror.

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev