Sverige vill stoppa minimilöner ”Vi tycker inte att direktivet är önskvärt”

Efter att Danmark i går väckte talan i EU-domstolen mot direktivet om minimilöner gick det mycket snabbt för regeringen att svänga från en avvaktande hållning till att öppet förklara sitt stöd för den danska åtgärden.

Sverige kommer att intervenera och aktivt delta på Danmarks sida i domstolen för att stoppa direktivet.

– Detta är ett direktiv som både Sverige och Danmark röstat nej till tidigare. Vi tycker inte att direktivet är önskvärt. Det är ingen överraskning. Vi har gått ut med vår preliminära bedömning att vi ska göra som danskarna, säger Paulina Brandberg (L), biträdande arbetsmarknadsminister med ansvar för arbetsrätten. 

Preliminär bedömning

I intervjun med Arbetsvärlden understryker hon att detta är en preliminär bedömning.

Sedan talan har väckts i EU-domstolen har Danmarks motparter ministerrådet och Europaparlamentet två månader på sig för att svara. Målet ska också publiceras i EU:s officiella tidning. Först därefter kan länder intervenera i målet och ge stöd till antingen Danmark eller motparterna.

– Vi kommer att hålla riksdagen informerad när vi landar slutligt i frågan.

Under onsdagen var regeringens besked att den ville ha rådrum och analysera den danska stämningen. Socialdemokraterna agerade mycket snabbt och förklarade att man skulle begära överläggningar med regeringen i riksdagens arbetsmarknadsutskott om ett stöd till danskarna. 

När partiet höll presskonferens i morse hade regeringen redan meddelat sin nya ståndpunkt. Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin kallade det en omsvängning fem i tolv, men även ett bra besked. Enda sättet att stoppa direktivet är att intervenera, betonade han.

Sverigedemokraterna stöttar intervention

Även Sverigedemokraterna ville se ett svenskt stöd och klargjorde detta för regeringen under onsdagen, enligt vad Magnus Persson (SD) ordförande i arbetsmarknadsutskottet meddelat nyhetsbyrån TT.

Dessutom har parterna, Svenskt Näringsliv, LO och PTK, krävt en svensk intervenering. Något annat vore tjänstefel, har de sagt.

Men Paula Brandberg vill inte säga att oppositionens och parternas utspel ligger bakom regeringens besked i dag:

– För vår del var det självklart att vänta tills den danska talan var väckt. Nu när vi har tittat på vad Danmark gör gällande och utifrån vad vi bedömer vara bäst för Sverige har vi landat preliminärt i att det bästa är att ansluta sig till Danmarks talan, säger hon.

Historiskt direktiv om minimilöner

I EU är direktivet om minimilöner ett viktigt projekt i skapandet av ett mer socialt Europa. I ministerrådet har direktivet kallats historisk. Detsamma sa ansvarig kommissionär Nicolas Schmit när Europaparlamentet antog direktivet.

Under det franska ordförandeskapet i våras var direktivet en av deras prioriterade frågor. Tyskland, EU:s största medlemsland, har också varit stark tillskyndade av regleringen och höjde nyligen sina minimilöner till den nivå som föreslås i direktivet.

När Sverige nu sällar sig till Danmark och försöker sänka direktivet går man emot en stor majoritet av EU:s medlemsländer inklusive de två största staterna.

Tror inte det påverkar svenska ordförandeskapet

Ändå tror inte Paula Brandberg att regeringens agerande påverkar det svenska ordförandeskapet i EU eller minskar möjligheten till gehör för svenska ståndpunkter i EU.

– Regeringens förhoppning är att det inte ska påverka vår roll som ordförandeland. Talan i domstolen handlar ju inte om själva innehållet i direktivet, utan var gränsen går för EU:s kompetens, säger hon.

Målet i domstolen gäller framför allt om direktivet bryter mot EU:s grundfördrag och förbundet för EU att lagstifta i frågor som rör medlemsländernas löneförhållanden. EU har inte kompetens att lagstifta på området, anser Sverige och Danmark.

Läs Arbetsvärldens samlade bevakning av minimilönerna här.