Det var under gårdagen som den svenska regeringen gav besked om stöd till den danska stämningen i EU-domstolen. Efter påtryckningar från framför allt den socialdemokratiska oppositionen kom beskedet.
Då hade tidigare parterna Svenskt Näringsliv, LO och PTK sagt att det vore tjänstefel om regeringen inte stödde Danmark.
– Vi är glada att den svenska regeringen nu positivt överväger ett stöd till Danmark i ansträngningarna att få direktivet upphävt, säger Ane Halsboe-Jørgensen till Arbetsvärlden.
– I en principfråga som denna är det bra om vi står tillsammans i kampen för våra arbetsmarknadsmodeller. Där är en princip att arbetsmarknadens parter förhandlar om lönebildningen.
Danmark och Sverige nära allierade
Danmark och Sverige har varit nära allierade och motståndare till direktivet om minimilöner under hela den period som EU arbetat med det. I ministerrådet röstade båda länderna nej när direktivet skulle antas.
Sedan dess har länderna gjort olika bedömningar. Sverige har tillsatt en utredning om genomförandet av direktivet med mål att det så lite som möjligt ska påverka de svenska arbetsmarknadslagarna.
Danmark har däremot undersökt möjligheterna om att väcka talan i EU-domstolen. Landet hävdar att direktivet strider mot EU:s grundfördrag, som förbjuder lagstiftning som lägger sig i medlemsländernas löneförhållanden.
Det är framför allt den frågan som EU-domstolen nu ska pröva. Danmarks mål är att hela direktivet ska bli ogiltigt, genom att det bedöms ligga inom ett område där EU inte får lagstifta.
– Danmark ser förstås positivt på Sveriges övervägande om att gå in i ärendet och förväntar sig att det stärker vår gemensamma sak, säger Ane Halsboe-Jørgensen.
Danska facket positiva till svenskt stöd
Även den danska centralorganisationen FH, Fackföreningsrörelsens huvudorganisation, är mycket positivt till det svenska stödet. FH har länge opinionsbildat för en dansk stämning.
– Sverige har nu uttalat att de kommer ta parti för Danmark i domstolsärendet. Det är en stor seger för FH, då det gör Danmark starkare i rättsprocessen mot EU, säger organisationen i ett pressuttalande.
Så blev direktivet en stridsfråga
- Juli 2019: EU-kommissionens ordförande Urusla von der Leyen lovar ett direktiv när hon ska väljas.
- Oktober 2020: EU-kommissionen lägger fram sitt förslag till direktiv.
- Januari 2022: förhandlingar inleds mellan ministerrådet och Europaparlament om direktivet.
- September 2022: parlamentet godkänner direktivet med röstsiffrorna 505 ledamöter för, 92 emot och resten av de närvarande avstår.
- Oktober 2022: ministerrådet antar direktivet. Sverige och Danmark är de enda länder som röstar emot.
- 18 januari 2023: Danmark väcker talan i EU-domstolen för att stoppa direktivet.
- 19 januari: Svenska regeringen meddelar att man går in och stöder den danska stämningen.
Sverige, Danmark, Finland, Österrike, Italien och Cypern är de medlemsländer som sätter minimilöner i kollektivavtal. Övriga 21 medlemsstater har lagstadgade minimilöner.