Danmark vill ha hela eller delar av direktivet om minimilöner ogiltigförklarat. Direktivet strider mot EU:s grundfördrag, som förbjuder lagstiftning på Europanivå i frågor som rör medlemsländernas löneförhållanden, hävdar landet.
Enligt den danska arbetsmarknadsministern Ane Halsboe-Jørgensens tolkning av direktivet behöver Danmark inte införa minimilöner.
− Oavsett detta är det en lagstiftning utan motstycke och därmed en principfråga. EU får inte blanda sig i lönebildningen i Danmark. Samtidigt är det helt legitimt för ett medlemsland att kontrollera EU:s behörighet att lagstifta inom ett område, säger hon i en kommentar till Arbetsvärlden.
Danmark har väckt talan mot Europaparlamentet och ministerrådet som gemensamt antagit direktivet. Inom två månader måste de svara på stämningen. Därefter har EU-kommissionen och övriga medlemsstater möjlighet att gå in i målet antingen till stöd för Danmark eller dess motparter.
De svenska parterna på arbetsmarknaden, Svenskt Näringsliv, LO och PTK, kräver en intervention av regeringen. Allt annat vore tjänstefel, hävdar de mot bakgrund av det under åren hårda svenska motståndet och riskerna för den svenska modellen.
Sverige ställer sig bakom Danmarks stämning
De senaste dagarna har de också fått stöd för sin hållning av Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. På onsdagen ville inte regeringen svara på om de kommer att stötta Danmark.
– När det gäller en eventuell svensk intervention är svaret att vi också där kommer att agera på det sätt som är bäst för Sverige och för möjligheten att försvara den svenska modellen. Vi behöver göra en närmare analys av Danmarks talan, och den analysen pågår just nu, skrev biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) i ett mejl.
På onsdagskvällen skickade Socialdemokraterna en kallelse till en presskonferens om att de vid torsdagens möte med arbetsmarknadsutskottet tänker begära överläggning med regeringen i frågan. Nu på morgonen gav biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) besked att regeringen kommer att stötta Danmarks talan.
– Vi tycker att det ligger i Sveriges intresse att som medlemsland försvara den svenska lönebildningsmodellen som vi i alla lägen vill värna, säger hon till Ekot.
Striden i EU-domstolen kommer gälla om direktivet bryter mot EU:s grundfördrag. Huvudfrågan blir om ett direktiv som ålägger medlemsländerna att sätta minimilöner via lagstiftning eller kollektivavtal ett ingrepp i ländernas löneförhållanden.
EU-kommissionen, som utformat regleringen, svarar nej. Direktivet reglerar arbetsvillkor, vilket är något annat än ingrepp i löneförhållanden, enligt kommissionen.
Tidigare stoppförsök misslyckades
Den här striden är inte ny, utan har utspelats tidigare i EU:s ministerråd då Danmark i ett tätt samarbete med Sverige försökte stoppa direktivet med samma argument.
Ministrarna lät rådets rättstjänst granska de juridiska grunderna för direktivet. Dessa jurister kom fram till att EU-kommissionens ställningstagande var rimligt. Förbudet i EU:s grundfördrag, som finns i artikel 153 punkt 5, måste tolkas mycket snävt. Annars får EU svårt att lagstifta i frågor som rör arbetsvillkor, slog juristerna fast.
Rättstjänsten stöder sig på flera domar och framhåller att direktivet inte har krav på minimilönernas storlek, även om länder med lagstadgade minimilöner ska ha vägledande referensvärden. I direktivets inledande text föreslås de ligga på 60 procent av landets medianlön eller 50 procent av medellönen.
Flera invändningar i stämningen
Den danska regeringen framhåller emellertid att EU-domstolen aldrig tidigare har behandlat ett direktiv som enbart tar upp lönebestämning. Domstolen har inte heller gett ett uttömmande exempel på vad som avses med direkta ingrepp i lönebildningen, konstaterar regeringen i en inlaga till Folketinget om stämningsansökan.
Men den danska regeringen anser också att delar i direktivet faller under begreppet organisationsrätt. Även på detta område är EU förhindrat att lagstifta enligt grundfördraget.
Den framhåller dessutom att beslutsfattandet i ministerrådet varit regelvidrigt. En del av direktivet, artikel 4, avser lagstiftning som måste ske med konsensus, vilket innebär att varje land har vetorätt mot förslaget. Även på denna punkt har direktivet antagits med vanligt majoritetsbeslut, vilket Danmark hävdar var fel.
2023-01-19:
Texten har uppdaterats efter regeringens besked att ställa sig bakom Danmarks stämning.