Den danska fackföreningsrörelsen har länge krävt att landet ska gå till EU-domstolen för att stoppa direktivet om minimilöner. I en av de inledande punkterna i regeringsförklaringen lovar nu regeringen att lämna in en sådan stämning, som även har stöd av arbetsgivarsidan.
Regeringen måste nu handla mycket snabbt. Före den 18 januari måste stämningsansökan vara inlämnad.
Tvisten mellan Danmark och EU gäller om direktivet strider mot EU:s grundfördrag som förbjuder direktiv in frågor som gäller länders löneförhållanden.
PTK:s ordförande Martin Linder vill att Sverige ställer sig på Danmark sida och intervenerar i EU-målet. Utan att själv stämma skulle Sverige bli en part i målet, vilket är möjligt enligt de regler som gäller i EU-domstolen.
– Nu när Danmark avser att väcka talan i EU-domstolen väcks frågan om Sverige ska intervenera och väcka talan. Det skulle vara tjänstefel om Sverige inte gör så, säger Martin Linder.
EU-parlamentariker vill att Sverige stämmer
Han utgår från att Sverige tar detta steg och uppger att frågan närmare kommer att diskuteras i Arbetsmarknadens EU-råd där också LO och Svenskt Näringsliv sitter.
– När målet prövas är det viktigt att Sverige fram sina synpunkter på hur minimilönedirektivet påverkar svensk arbetsmarknad, säger Martin Linder.
Visa att du orkar följa Danmarks ledning i detta.
Danska Fackföreningsrörelsen huvudorganisation, FH, har ännu inte uttalat sig om beskedet i regeringsförklaringen.
Den svenska europaparlamentarikern Abir Al Sahlani (C) var däremot snabbt med en uppmaning till svenska politiker. ”Visa att du orkar följa Danmarks ledning i detta, och stoppa utmaningarna mot det svenska systemet som tjänat oss så väl i decennier”, skriver hon på Twitter.
Stämning innebär en risk
Ett mål om ogiltighetsförklaring av ett direktiv innebär naturligtvis en risk, förklarar Erik Sjödin, forskare i juridik vid Stockholms universitet med inriktning mot EU-rätt.
– Detta är en fråga om EU hållit sig inom sina ramar i EU-fördraget. Även om man har goda juridiska argument är utgången osäker. Risken är att man får ett klargörande att EU kan anta direktiv av den här typen, säger han till Arbetsvärlden.
Nu klargörs förutsättningarna för EU och detta kan vara av godo eller av ondo beroende på vilken sida man står på, konstaterar Erik Sjödin.
Det danska facket har tryckt på hårt för en stämning i EU-domstolen. FH vill se att man en gång för alla stoppar direktivet som går djupt in på självbestämmandet för arbetsmarknadens parter:
− Nästa gång kan det vara strejkrätten eller pensionerna som kommissionen går in för att påverka. Om vi inte gör något nu kommer direktivet om minimilöner blir verklighet, har Lizette Risgaard, ordförande för FH, tidigare sagt.
Striden i målet kommer att gälla artikel 153 i EU:s grundfördrag. I dess punkt 5 förbjuds EU att lagstifta i frågor som rör medlemsländernas löneförhållanden. EU-kommissionen och en majoritet av medlemsländerna anser däremot att direktivet om minimilöner utgår från punkt 1b, som ger EU rätt att skriva direktiv om arbetsvillkor.