Nu är det klart. På onsdagen godkände Europaparlamentet direktivet om minimilöner med överväldigande majoritet efter att ha debatterat förslaget på tisdagen.
Entusiastiska förespråkare för direktivet kallade det ett historiskt steg mot ett socialt Europa.
Medan svenska socialdemokrater avstod från yttranden i slutdebatten valde Sara Skyttedal, KD, att gå upp i talarstolen. Hon kallade direktivet historiskt av andra skäl än förespråkarna.
Inget annat direktiv har utgjort en sådant kraftigt hot mot två länders väl fungerande arbetsmarknadsmodeller som detta, sa hon bland annat och syftade på Sverige och Danmark. Det underblåser EU-skepsis i Skandinavien, sa hon också.
”Socialdemokraterna har en velande attityd”
För Arbetsvärlden försvarar hon sina hårda ord och anklagar Socialdemokraterna för att vela i sitt motstånd mot minimilöner.:
– Kristdemokraterna har hela tiden i både Europaparlamentet och riksdagens EU-nämn varit tydliga med att direktivet är oacceptabelt. Våra raka och tydliga ställningstaganden är en mycket bättre taktik, även med tanke på Sveriges inflytande i framtida frågor, än Socialdemokraternas velande attityd.
Tvärtom har högerpartiernas signum varit att avveckla partsmodellen.
Hon ser det som problematiskt att Socialdemokraterna i en central fråga som minimilönedirektivet först propagera för ett socialt Europa och sedan motsätta sig det på direktivnivå, därpå rösta ja till den allmänna inriktningen i ministerrådet och till sist nej till den slutliga överenskommelsen.
– Det är ingen framgångsrik förhandlingstaktik, säger Skyttedal.
Ilan de Basso, S, håller med om att frågan nu är avgjord i parlamentet, men blir upprörd över Skyttedals beskyllning mot Socialdemokraterna för att vela i frågan om minimilöner.
– Mitt parti har inget att lära av Kristdemokraterna eller andra högerpartier i Sverige. För oss är denna fråga inget spel, utan på riktigt.
”Historielöst och revisionistiskt”
Skyttedals beskrivning är både historielös och historierevisionistisk, dundrar de Basso.
– Det finns väl ingen som följt utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden som under en enda sekund trott att det är högerpartierna som drivit på utvecklingen. Tvärtom har deras signum varit att avveckla partsmodellen.
Han beskyller i sin tur Skyttedal för att bedriva ett taktiskt spel i Europaparlamentet som inte bottnar i en politik som partiet driver på hemmaplan.
– Anklagelserna mot Socialdemokraterna och svensk arbetarrörelse bygger inte på något annat än ett försökt att framställa den svenska högern som försvarare av den svenska modellen, vilket inte är sant.
De Basso tror inte att det hårda svenska motståndet mot minimilöner leder till negativa effekter på det framtida inflytandet när EU behandlar arbetsmarknadsfrågor.
– Sverige kommer fortsättningsvis möta stor respekt och förtroende. Det är jag övertygad om.
Svenskar röstade nej
I omröstningen om direktivet om minimilöner stödde 505 av 641 ledamöter förslaget. Alla svenska och de flesta danska ledamöterna återfanns bland de 92 nej-rösterna. 44 ledamöter avstod i omröstningen och ett 60-tal ledamöter deltog inte i mötet, däribland två svenska ledamöter.
Ingen ändrat lagstiftning i Sverige
Direktivets syfte är att skapa en nivå på minimilönerna som ger skälig levnadsstandard, men storleken på lönen bestäms av varje medlemsland. Direktivet vill också stärka kollektiva förhandlingar i länder där mindre än 80 procent av arbetstagarna omfattas av kollektivavtal.
Sverige och övriga fem EU-länder som saknar lagstadgade minimilöner behöver inte införa sådana.
Kommissionär Nicolas Schmit upprepade under slutbehandlingen av förslaget att modeller som den svenska och danska inte påverkas, samt att parternas autonomi fullt ut ska respekteras.
Den svenska regeringen har deklarerat att Sverige inte kommer ändra någon lagstiftning på grund av direktivet.
Sänkt värde på minimilöner
I 18 av 21 EU-länder med minimilöner har dessa sjunkit i köpkraft under det senaste året. Den genomsnittliga ökningen av minimilönerna har inte motsvarat inflationens härjningar, visar en sammanställning från Europafacket ETUC.
Värst drabbade är löntagarna i Lettland vars köpkraft minskat med 19 procent, följt av Tjeckien och Estland där minimilönerna gröpts ur med 10 procent.
I Luxemburg, som har den högsta minimilönen i EU, har köpkraften minskat med 5 procent. I Frankrike, som också ligger i topp, har minimilönen stått väl emot inflationen och endast minskat med 0,6 procent. På grund av inflationen har den höjts fyra gånger under det senaste året.
Ungern, Belgien, Tyskland är inte med i sammanställningen och är de tre länder där minimilönernas köpkraft inte minskat.
Europafacket anser att den kostnadskris som nu drabbat EU-länderna är ytterligare ett skäl för införandet av direktivet om minimilöner.
– Direktivet är central åtgärd för att hjälpa de mest utsatta, säger generalsekreterare Esther Lynch.