Svenskt Näringsliv vill få med ”saklig grund” i nya förhandlingarna

Snart kommer förhandlingar om omställning och arbetsrätt att pågå i princip på hela arbetsmarknaden i privata sektorn. I dag meddelade privattjänstemännens förhandlingsorganisation PTK att man ska inleda förhandlingar med Svenskt Näringsliv, och sedan mer än ett år tillbaka pågår en omställningsförhandling på LO-sidan, om än lågintensivt.

Den sistnämnda förhandlingen hade enligt tidningen Arbetet i januari ännu inte lett till några konkreta resultat. Men troligen får även den förhandlingen högre fart nu när parterna pressas av januariavtalets hot om att politikerna beslutar om en så kallad modernisering av arbetsrätten genom förändringar av arbetsrätten i las – lagen om anställningsskydd – om inte parterna själva förhandlar fram nya avtal. Enligt regeringens 73 punkter långa avtal med Centerpartiet och Liberalerna ska utredare och direktiv till utredningen presenteras nu i april.

Martin  Linder, ordförande i PTK och Unionen, säger i ett pressmeddelande i dag att PTK:s mål när man nu går in i förhandlingarna är att stärka medlemmarnas anställningstrygghet. Det ska ske genom en kombination av anställningsskydd, tillgång till kompetensutveckling (med ett uttalat ansvar hos arbetsgivarna), stöd vid omställning och ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.

Men från arbetsgivarsidan vill man gärna bredda förhandlingsfrågorna ytterligare.

– Vi tycker att det finns ett stort behov av att titta brett på hela las, på kompetensfrågor, omställning och hur det ser ut när Arbetsförmedlingen stuvas om, förklarar i dag Peter Jeppsson, vice vd för Svenskt Näringsliv.

Varför vill ni ta med frågan om Arbetsförmedlingen i det här sammanhanget?

– Det har med kompetensbristen och tillgången på kompetens att göra. Det har också med integrationsfrågan att göra. Men hur frågor om matchning och Arbetsförmedlingens uppdrag påverkar förhandlingarna får vi se mer konkret.

– Arbetsmarknaden förändras, fortsätter Peter Jeppsson, det har ju att göra med möjligheterna för företagen att lättare få kompetens framöver, och det i sin tur har att göra med rörligheten.

2015 avbröts omställningsförhandlingarna mellan PTK och Svenskt Näringsliv efter flera försök att komma överens om omställning och arbetsrätt. På frågan om den nya förhandlingen liknar dessa, svarar Peter Jeppsson ”delvis”.

– Men det här är ett ännu större grepp, det är fler frågor som hänger ihop nu. Vi vill se ett brett grepp, inte heller bara titta på turordningen som 73-punktsavtalet tar upp, vi vill också titta på begreppet ”saklig grund”.

Kommer ni verkligen att mäkta med alla frågor som du tar upp i samma förhandling?

– Det är väldigt stora frågor, medger han, och det kommer ta tid. Hur lång tid är svårt att säga, vi vet ju inte än vilken samsyn vi har med facken, och det måste vi börja diskutera.

Vi vill se ett brett grepp, inte heller bara titta på turordningen som 73-punktsavtalet tar upp, vi vill också titta på begreppet ”saklig grund”.

Svenskt Näringsliv har samtidigt en omställningsförhandling med LO som fortfarande inte har stängts eller avslutats. Peter Jeppsson är inte helt tydlig om huruvida arbetsgivarorganisationen kommer att ha samma linje i båda förhandlingarna.

– I hög grad är det eftersträvansvärt med parallella spår, säger han. Allt är inte identiskt, men ju mer man kan angripa på samma sätt desto bättre.

Avbröt förhandlingarna 2015

Sveriges Ingenjörer var det PTK-förbund som starkast motsatte sig en fortsättning av förhandlingarna 2015 där arbetsgivaren ville kunna plocka ut vilka som ska få vara kvar vid neddragningar utifrån bedömningar av kompetensen.

Förbundets förhandlingschef Camilla Frankelius säger nu om den nya förhandlingen:

– Att förhandla är ju en uppgift som vi har fått av politikerna. Det är en chans för parterna att ta hand om frågorna som vi är vana att ta hand om dem, för både arbetsgivarna och arbetstagarna. Det är också under de premisserna som vi går in i det – vi tror att vi ska kunna förhandla fram bra villkor.

Camilla Frankelius menar att det som skiljer den här gången från 2015 är att det finns fler fördelar för arbetstagarna, som att parterna ska se till att det inte finns godtycklighet i arbetsrätten, och att arbetsgivarnas ansvar för kompetensutveckling ska öka, något som hon konstaterar är eftersatt i dag.

Hotet om lagstiftning, och att det parallellt kommer att pågå en utredning om arbetsrätten, påverkar naturligtvis förhandlingarna, medger hon. Men hur vill hon inte kommentera i det här läget.

– Vi hade ju hoppats att direktiven skulle varit klara lite snabbare, och att regeringen skulle ha utsett utredare. Direktiven kan påverka väldigt mycket, de kan ju formuleras så att vissa saker förstärks eller tvärt om.

Påverkas den här förhandlingen av de gamla avbrutna förhandlingarna från 2015, om delvis samma frågor?

– Nej, inte alls skulle jag säga. Nu är det nya förhandlingar och nya kort. De gamla förhandlingarna påverkar inte, tycker jag.

Vilka frågor kommer vara viktiga för just er?

– Naturligtvis är det mycket viktigt att det finns en förhandlingsrätt för individerna, det kommer att vara fortsatt viktigt för oss.