Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
TCO: Svårt att se sänkt a-kassetak i flexicurity Att kombinera försämrat anställningsskydd med sänkt a-kassetak och flexicurity går inte ihop, menar TCO-utredare. Arkivbild, foto: Ewa Persson

TCO: Svårt att se sänkt a-kassetak i flexicurity

Januariavtalet Enligt den blocköverskridande överenskommelsen ska a-kassan förändras i linje med flexicuritymodellen. Centern förespråkar svensk flexicurity men har åtminstone tidigare velat sänka taket i a-kassan. Det är en kombination som inte riktigt stämmer, menar Mats Essemyr, utredare på TCO.
18 jan 2019

I den nya statsminister Stefan Löfvens (S) januariavtal med C, L och MP finns både arbetslöshetsförsäkringen och flexicuritymodellen med. Här står under punkt 19, om att värna arbetslinjen, att arbetslöshetsförsäkringen ”ska reformeras i linje med en flexicuritymodell och öppnas för fler som arbetat, baseras på inkomster och trappas ned samt fasas ut i takt med arbetslöshetens längd”.

Centern är det parti som främst har förespråkat en svensk flexicuritymodell. Som Arbetsvärlden tidigare har berättat, har man samtidigt velat sänka taket i a-kassan till en maximal dagersättning på 800 kronor, mot dagens 910 kronor.

Då är det en helt ny flexicuritymodell där jag inte ser var securityn finns

– Men om man först skulle försämra anställningstrygghet, och sedan dessutom försämra a-kassan med ett lägre tak – då är det en helt ny flexicuritymodell där jag inte ser var securityn finns.

Det säger Mats Essemyr, utredare på TCO i arbetslöshetsförsäkringen och t f utredningschef.

Danska modellen

Mats Essemyr konstaterar att det finns olika flexicuritymodeller, men att den man närmast tänker på, och ofta refererar till, är den danska modellen.

Mats Essemyr, TCO.

– Där är det lättare att säga upp, men a-kassan är generös – det vill säga man får hög ersättning under lång tid som skydd mot, och ersättning för, det sämre anställningsskyddet. Och man har aktiva arbetsmarknadsåtgärder.

I det så kallade januariavtalet anges en departementsskrivelse i frågan till våren eller hösten 2020, och förändringar i budgetpropositionen 2022.
En utredningen pågår just nu som ska titta på hur arbetslöshetsförsäkringen skulle kunna inkludera fler och hur rätten till ersättning kan kopplas till vilka inkomster en individ har haft. Enligt direktivet ska slutbetänkandet komma senast 31 januari 2020.

Ekonomer förordar hög a-kassa

Att en flexicuritymodell skulle ställa krav på en hög nivå på arbetslöshetsförsäkringen menar forskaren och sociologen Patrik Vulkan, Göteborgs universitet. Till Svenskt näringslivs Arbetsmarknads-Nytt säger han att arbetstagarna inte ska behöva känna att det är så farligt att bli av med jobbet för att de har stora möjligheter att få ett nytt, likvärdigt jobb, och att under arbetslösheten ska man inte lida så värst ekonomiskt av det.

Nationalekonomen John Hassler, tidigare ordförande i Finansrådet, menade nyligen i SvD att försämrad arbetsrätt behöver kompenseras av en bättre a-kassa och rätt att göra avdrag för fackavgiften.

Den gamla modellen räcker inte

Danmark införde flexicuritymodellen på 1990-talet, och många menar att den nu inte längre räcker för ett snabbt föränderligt arbetsliv.

När två danska forskare undersökte danska flexicuritymodellen 2011 för Nordiska ministerrådet, blev slutsatsen att modellen måste kompletteras av ett flexiblare utbildningssystem, direkt stött av staten, för att rörligheten på arbetsmarknaden ska fungera.

– Det finns ytterligare ett moment i den här frågan, och det är att förstärka arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling. Det kan man då betrakta som en del i ”security”. Men det är inte någon flexicuritymodell som är prövad än, säger Mats Essemyr.

Ifrågasätter modellens effekt

Ett viktigt argument som brukar lyftas fram för flexicurity är Danmarks låga arbetslöshet. Men det finns röster som helt ifrågasätter huruvida flexicurity skulle vara bättre för en fungerande arbetsmarknad. Sverige kanske rent av redan har den bästa möjliga modellen?

I en debattartikel i Dagens Arena visar forskaren Hedi Bel Habib hur Danmark hamnar efter Sverige på flera viktiga områden. Ett exempel är innovationsförmågan, ett annat är befolkningens sysselsättningsgrad där Danmark har tydligt lägre sysselsättningsgrad än Sverige, oavsett vilken åldersgrupp man tittar på i spannet 20 till 74 år, eller när man delar upp i kvinnor respektive män.

Mats Essemyr tror också att det inte är enkelt att bara ta över Danmarks modell.

– Försämrar man anställningstryggheten i vårt land så måste man ersätta den med något annat. Annars finns risk att arbetstagarna blir utsatta för arbetsgivarens godtycke.

18 jan 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan