Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Kollektivavtalen är den grekiska tragedins offer Länder som drabbats hårt av finanskrisen har också tappat kraftigt i kollektivavtalstäckningsgrad efter att politiken bytt riktning, på uppmaning av bland andra IMF, enligt ILO. På bild Greklands parlament. Foto: AP Photo/Michael Varaklas

Kollektivavtalen är den grekiska tragedins offer

Kollektivavtal I Sverige ligger andelen anställda som omfattas av kollektivavtal sedan flera år stabilt på omkring 90 procent. I länderna som drabbades hårt av finanskrisen har däremot täckningsgraden sjunkit drastiskt. I Grekland från hela 80 procent till under 20 procent, enligt ILO.
14 mar 2019

På söndag är det kollektivavtalets dag, men firandet sker mot bakgrund av ett bistert decennium. Många är de länder som efter finanskrisen 2008 varit beroende av hjälp från EU, IMF och ECB. Lånen förenades med krav på avregleringar av arbetsmarknaden.

Enligt en rapport från ILO, som Medlingsinstitutet tar upp i sin årsrapport, har de här kraven fått varaktiga effekter på flera svårt åtgångna länders arbetsmarknader. Inte minst vad gäller kollektivavtalen, som tappat väsentligt i täckningsgrad på flera håll.

En anledning till detta, som pekas ut i rapporten, är en omläggning av lönebildningen från nationell/sektor-/branschnivå ner till företagsnivå, liksom en minskad användning av allmängiltigförklarande av kollektivavtal. Det var enligt rapporten från ILO politiska beslut som försvagade kollektivavtalens ställning, snarare än motstånd från arbetsgivarsidan eller sjunkande organisationsgrad.

I länder som drabbades hårt av den ekonomiska krisen (Rumänien, Grekland, Slovenien, Portugal, Slovakien, Israel, Ungern, Cypern, Irland och Lettland) har fallet i täckningsgrad varit störst: under perioden 2008–2013 har den fallit i genomsnitt med hela 21 procent i de nämnda tio länderna.

Den grekiska tragedin

I Grekland, som innan finanskrisen kunde skylta med en hög täckningsgrad på 80 procent, hade täckningsgraden redan 2013 halverats till 40 procent enligt OECD-statistik. Enligt ILO:s statistik har den därefter fortsatt att dala till under 20 procent.

Christopher Sardelis

Christopher Sardelis har varit chef för Greklands riksgäldskontor och även jobbat på den svenska Riksbanken. I dag är han styrelseordförande för det grekiska försäkringsbolaget Ethniki och han berättar för Arbetsvärlden att man precis har kommit igång med kollektivavtalsförhandlingar i Grekland igen.

– Vi sitter just nu i förhandlingar om ett branschavtal för första gången sedan 2011. Men det kommer ta tid innan kollektivavtalen får samma styrka som de hade innan finanskrisen, säger Christopher Sardelis.

Arbetsmarknaden i Grekland tyngs av flera andra åkommor, berättar han: svart arbete florerar i den privata sektorn. Det är inte ovanligt att löntagare anställs på deltid, får betalt för deltid men i realiteten jobbar heltid utan kompensation.

Det är fortfarande så att centrala kollektivavtal inte får innehålla minimilöner

– Fram till augusti 2018 stod Grekland fortfarande under tillsyn för att landet skulle leva upp till de krav som nödlånen villkorades med. Det är en överenskommelse som har gällt mellan vår regering och den så kallade trojkan, som inkluderar EU, IMF och ECB. Det har inneburit särlagstiftning som inskränkt avtalsrätten och avskaffat kollektivavtal på bransch- och central nivå, säger Christopher Sardelis.

Han minns att arbetslösheten i Grekland på toppen av finanskrisen låg på runt 27 procent och många företag ville då skära ner löner för att överleva.

– Då avskaffade man kollektivavtal på bransch- och central nivå. Avtalen lades i stället på företagsnivå. IMF, som förespråkar en väldigt liberal marknadspolitik, hade chansen att få igenom långtgående krav på en avreglering av den grekiska arbetsmarknaden. Det är fortfarande så att centrala kollektivavtal inte får innehålla minimilöner – i stället sätts minimilöner genom dekret, det vill säga ministerbeslut, säger Christopher Sardelis.

Det är många strukturer som gått förlorade

Efter augusti 2018 är det åter igen fritt fram att sluta avtal på branschnivå, och de gäller bara om de är gynnsammare för arbetstagaren jämfört med villkoren i avtalet på företagsnivån. Det är dock ännu långt kvar till dess att Grekland återhämtat sig från sviterna efter finanskrisen.

– Arbetsmarknaden fungerar betydligt sämre i dag än den gjorde innan finanskrisen, det är många strukturer som gått förlorade. Samtidigt är det viktigaste för arbetstagare i dag att få jobb, frågan om kollektivavtal har därför hamnat i skymundan. Vi har fortfarande en arbetslöshet som ligger på runt 17–18 procent, säger Christopher Sardelis.

Täckningsgraden sjunker på andra håll

Samtidigt har täckningsgraden sjunkit också i länder som klarade sig bättre under finanskrisen. Ett exempel är Tyskland, vars täckningsgrad precis som i Storbritannien har dalat med omkring 10 procentenheter sedan 2000. År 2016 låg täckningsgraden i Tyskland på 56 procent, i Storbritannien på 26 procent.

Utvecklingen inom OECD sedan 2000 har också varit sjunkande. En pågående utveckling mot decentraliserat kollektivavtalstecknande, tillsammans med internationell konkurrens och tekniska förändringar, pekar enligt OECD:s sysselsättningsrapport 2018 på att kollektivavtalssystemen står inför stora utmaningar.

14 mar 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.