Gröna avtal – så lyckades facken i Kanada I Kanada finns sedan länge gröna klausuler i kollektivavtalen. Foto: AP/The Canadian Press

Gröna avtal – så lyckades facken i Kanada

Klimatfrågan Miljöradikala kanadensiska fackföreningar skriver gröna kollektivavtal. Näst största centralorganisationen prioriterar klimatfrågan för att man är ett socialt fack. I Sverige prövar Vision liknande vägar.
Gert Lundstedt
14 feb 2017 | 13:47
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Redan 1970 tecknades ett grönt kollektivavtal i Kanada. Den gången krävde trä- och massaindustrifacket förbättrad rening av utsläppen. Fack och arbetsgivare skrev efter förhandlingar in det som en grön klausul i kollektivavtalet.

Sedan dess har det runnit mycket vatten under broarna och miljömedvetandet har med åren vuxit hos arbetsmarknadens parter. Idag är de gröna klausulerna i de kanadensiska kollektivavtalen många.

Larry Brown, ordförande för National Union of Public and General Employees.

– Hos de fackföreningar jag representerar finns ett stort antal gröna klausuler i de runt 4 500 kollektivavtal vi har, säger Larry Brown, ordförande för National Union of Public and General Employees på telefon från huvudkontoret i Toronto.

NUPGE är Kanadas näst största fackliga centralorganisation med runt 370 000 medlemmar, många av dem tjänstemän inom alltifrån hälso- och sjukvården och kriminalvården, till bank- och bryggerianställda.

Att Larry Brown räknar kollektivavtalen i tusental beror på att de nästan uteslutande förhandlas lokalt och regionalt. Han ger exempel på gröna klausuler som hans förbund träffat överenskommelser om på tjänstemannasidan.

– Som att arbetsgivaren erbjuder frikort till kollektivtrafiken. Vilket minskar biltrafiken väsentligt.

Eller att företag kartlägger om alla verkligen behöver komma till jobbet varje dag, utan då och då istället kan arbeta hemifrån och minska transporterna.

– Liksom att man inom sjukvården kartlägger var det finns avfall att återvinna. Det handlar om enorma mängder. Genom att rejält minska avfallet bidrar vi till ett bättre klimat.

Hur kommer det sig att miljö- och klimatfrågorna blivit så viktiga för den kanadensiska fackföreningsrörelsen?

Larry Brown pekar på två orsaker:

– För att vi är sociala fackföreningar. Vår enda uppgift är inte att bevaka löner och förmåner och lämna ansvaret för resten åt någon annan. Fackföreningar har även ansvar för samhället vi lever i. Det räcker inte med att ha ett bra avlönat jobb om platsen där du bor faller sönder på grund av fattigdom och våld.

Filosofin att inte bara representera sina medlemmar strikt på arbetsplatsen, utan även som medborgare utanför kontoret och fabriksgolvet gör miljö- och klimatfrågorna betydelsefulla, menar Larry Brown.

”Kanada har haft och har en kraftfull miljörörelse, och många av våra medlemmar har krävt att facken inrättar miljökommittéer.”

Den andra orsaken till att kanadensisk fackföreningsrörelse prioriterar miljöfrågorna är en stark koppling till miljörörelsen.

– Kanada har haft och har en kraftfull miljörörelse, och många av våra medlemmar har krävt att facken inrättar miljökommittéer.

Vilka i sin tur engagerar medlemmarna i klimatfrågan, och får dem att till exempel föreslå gröna klausuler som förhandlas in i kollektivavtalen.

Om gröna kollektivavtal förhandlas lokalt och regionalt hur jobbar då NUPGE med miljö- och klimatfrågorna på det nationella planet?

– Vi driver på regeringen att alltifrån uppfylla sina klimatåtaganden, till att argumentera emot handelsavtalen CETA och TPP.

Avtal som Larry Brown menar försvårar för regeringen att försvara miljön och ta itu med klimatförändringarna.

Tillsammans med miljörörelsen och universiteten är NUPGE också delaktig i forskningsprogrammet ACW (Adapting Canadian Work and Workplaces) vid York-universitetet i Toronto. Programmets senaste projekt är en internationell databas som samlar exempel på gröna kollektivavtal, och inte bara från Kanada utan även Europa, USA och Australien. En av flera samarbetspartners i projektet är Europafackets forskningsinstitut ETUI.

Målet med databasen – skriver programmets chef och professorn i arbetsstudier, Carla Lipsig-Mummé, i ett mejl – är att exemplen vi samlar där ska inspirera och användas av andra fackföreningar, vare sig man organiserar arbetare eller tjänstemän, inom det offentliga eller det privata.

Inga gröna kollektivavtal hos TCO

Några gröna kollektivavtal finns inte bland TCO-förbunden idag. På Unionen har de inte ens diskuterats, medan Vision däremot redan för några år sedan prövade något liknande men som kallades hållbara kollektivavtal.

– Vi hade yrkanden i centrala avtalsförhandlingar där vi tittade på hur man till exempel skulle kunna ta tillvara medarbetarnas engagemang och miljöinnovationer, berättar Visions biträdande förhandlingschef Karl Lundberg.

”Självkritiskt kan man säga att vi nog inte hade formulerat hur de hållbara kollektivavtalen skulle kunna se ut och fungera.”

Men försöket blev inte den framgång Vision hade hoppats på.

– Självkritiskt kan man säga att vi nog inte hade formulerat hur de hållbara kollektivavtalen skulle kunna se ut och fungera.

Idag arbetar Vision istället för miljösmartare arbetsplatser och är ett miljödiplomerat fackförbund.

Vad innebär det?

– Att vi definierar oss som en fair union, och att vi är pådrivande och tar ansvar i klimatfrågorna tillsammans med våra arbetsgivare.

Hur?

– Det kan handla om alltifrån att köpa fair-tradekaffe och energieffektivitet, till att förhandla resepolicy. Vi klimatkompenserar flyg, och vill ha klimatsmarta måltider på utbildningar och konferenser… Sådant försöker vi lokalt föra en dialog om med arbetsgivarna genom våra avdelningar och klubbar. Inte minst inom den tekniska sektorn har vi kommit långt i de här frågorna, och där kan man också konkret göra betydande skillnad.

Klimatfrågorna får störst effekt om de drivs lokalt på arbetsplatserna menar Karl Lundberg och känner väl igen sig i hur lokala fackföreningar i Kanada arbetar.

– Det är lokalt man kan åstadkomma konkreta förändringar som får effekt på klimatet. Det är fullt naturligt för oss att kliva in på den här arenan.

Har ni gett upp att teckna hållbara kollektivavtal?

– Just nu har vi släppt det, men har inte släppt tanken. Vi är beredda att komma tillbaka till det längre fram. Nu backar vi de lokala avdelningarna och klubbarna.

Gert Lundstedt
14 feb 2017 | 13:47

Relaterad läsning

Visa artikelns 2 kommentarer
Kommentera
  1. Av Per Erik Boivie 17 feb 2017:

    Stimulerande att läsa om de miljöradikala kanadensiska facken som kom igång redan 1970 med gröna avtal. För TCO dröjde det drygt 20 år innan någon motsvarighet kom till stånd. Och då var det inte kollektivavtal utan certifieringsavtal mellan TCO och globala It-leverantörer. Naturskyddsföreningen (SNF) och Nutek var då samarbetspartners. Ett initiativ som stöttades aktivt inte minst av de kanadensiska facken och den internationella fackliga delegationen i FN:s kommitté för hållbar utveckling. Under hela 1990-talet leddes denna delegation av kanadensaren Lucien Royer – en facklig ledare, som blev en inspirationskälla för mig.

    IDAG HAR TCO-CERITFIERINGEN STATUS AV DE FACTO STANDARD GLOBALT. OCH SEDAN LANSERINGEN 1992 HAR STANDARDEN UPPGRADERATS 7 GÅNGER. DEN 28 FEBRUARI PUBLICERAR TCO DEVELOPMENT EN RAPPORT OM HUR DEN SENASTE VERSIONEN MOTTAGITS (DEN HAR FOKUS PÅ ATT FÅ BORT FARLIGA KEMIKALIER OCH SKAPA DRÄGLIGA ARBETSVILLKOR FÖR DEM SOM TILLVERKAR DATASKÄRMARNA). 100-TALS MILJONER DATORANVÄNDARE HAR GENOM ÅREN DRAGIT NYTTA AV TCO:S INITIATIV SOM I ÅR FIRAR SITT 25 ÅRSJUBILEUM.

    ETT INITIATIV PÅ FÖRBUNDSNIVÅ SOM JAG VILL LYFTA FRAM ÄR FACKFÖRBUNDET ST:S ”CHECKLISTA FÖR UTVECKLING AV KLIMATSMARTA ARBETSPLATSER” (TOGS FRAM 2008). DEN ÄR ETT VERKTYG FÖR ATT KLIMATANPASSA: RESOR OCH TRANSPORTER, ENERGIANVÄNDNING, PERSONALMATSAL OCH FIKARUM (MAT OCH DRYCK), PRODUKTER OCH TJÄNSTER + EN PERSONLIG CHECKLISTA

  2. Av Per Hellstrand 22 feb 2017:

    Jag är kritisk till många frågor som debatteras som miljövänliga, klimatsmarta och hållbara.
    När det gäller att äta vegetariskt eller köttprodukter anser jag att det finns många felkällor. Dels är man inte noggrann när man redovisar statistik av köttkonsumtion i Sverige. I en europeisk jämförelse är den svenska konsumtionen av kött inte särskilt hög och överensstämmer rätt väl med WHO:s rekommendationer.
    Dels är de livscykelanalyser som tekniker på Chalmers räknat ut när det gäller köttkonsumtionens klimatbelastning riktiga i begränsad omfattning. De är inte säkra diagnosverktyg för att förutse samhällsutveckling 30 år framåt. Det finns forskningsstöd för påståendet.
    Dessa bekymmer med klimatdebatten anser jag vara viktiga områden för en fortsatt dialog inom alla verksamheter, inklusive fackliga, som vill påverka vår framtida samhällsutveckling.
    Förutom det finns det många andra områden inom det som kallas hållbarhet som måste lyftas fram, särskilt då det som är social hållbarhet.

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev