Susanne Ackum, doktor i nationalekonomi, har tidigare varit statssekreterare under Anders Borg, lett Riksrevisionen och varit generaldirektör för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU. I dag är hon forskare på den gröna och liberala tankesmedjan Fores.
På ett seminarium arrangerat av Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS, på onsdagen säger hon att den stora förvaltningspolitiska reformen av Arbetsförmedlingen verkar gå ”lite för fort och kanske lite huvudlöst”.
Varför då?
– De flesta är överens om att Arbetsförmedlingen måste reformeras, men det behöver ske under ordnade former. Det finns några saker man behöver tänka på, bland annat hur arbetslösheten ser ut. I dag har vi många långtidsarbetslösa och för dem är det värdefullt att ha arbetsförmedlare som kan fungera som karaktärsvittnen till arbetsgivarna, säger Susanne Ackum.
Hon hänvisar här till forskning som visar att jobb ofta förmedlas genom kontakter. Men många, exempelvis unga och nyanlända, har begränsade eller inga nätverk på arbetsmarknaden.
– Då kan arbetsförmedlare som har god kontakt med arbetsgivare fungera som det karaktärsvittnet. Men det förutsätter att Arbetsförmedlingens kontor finns där de långtidsarbetslösa finns, så att arbetsförmedlaren har en chans till detta. Långtidsarbetslösa har med andra ord stor användning av arbetsförmedlare med god kännedom av den lokala arbetsmarknaden, säger Susanne Ackum.
Arbetsmarknadspolitiken är ett stabiliseringsverktyg för staten
Hon poängterar att just Arbetsförmedlingen behöver ha en geografisk närvaro som återspeglar behoven hos de arbetslösa.
– Skatteverket är en myndighet som kan vara centraliserad, den behöver inte finnas lokalt. Men för Arbetsförmedlingen är det viktigt, säger Susanne Ackum.
Behöver kunna skalas upp
En annan poäng hon tar upp är att arbetsmarknadspolitiken också spelar en stabiliseringspolitisk roll, och behöver kunna skalas upp på kort varsel för att möta konjunkturförändringar – någonting som kan försvåras med många privata aktörer.
– Arbetsmarknadspolitiken är ett stabiliseringsverktyg för staten och man brukar säga att den ska vara ”timely, targeted and temporary” (i god tid, riktad och tillfällig). Det är viktigt att man inte tappar den här möjligheten att rikta insatser mot de som drabbas värst i en lågkonjunktur när man genomför de här stora förändringarna och privatiseringarna, säger Susanne Ackum.
I dag pratar man mest om matchningen, att Arbetsförmedlingen effektivt ska hitta jobb åt arbetssökande
I debatten om Arbetsförmedlingen har en viktig aspekt hamnat lite i skymundan, nämligen myndighetens roll att se till att arbetskraft inte lämnar arbetsmarknaden utan hålls igång också under en lågkonjunktur.
– I dag pratar man mest om matchningen, att Arbetsförmedlingen effektivt ska hitta jobb åt arbetssökande. Men då glömmer man bort att Arbetsförmedlingen också har en roll att i stabiliseringspolitiskt syfte se till att arbetskraften hålls aktiv i lågkonjunktur och inte försvinner från arbetsmarknaden. Det är någonting som skedde tidigare, att man pensionerade bort långtidsarbetslösa, säger Susanne Ackum.
Den rollen blir också viktigare när allt färre täcks av arbetslöshetsförsäkringen.
– I dagsläget pratar vi om automatiska stabilisatorer som a-kassa, men färre täcks av arbetslöshetsförsäkringen och då blir Arbetsförmedlingens åtgärder ännu viktigare också för arbetssökandes försörjning, säger Susanne Ackum.