Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Experterna: Debatten har missat förändringen av arbetslösas behov Enigheten är stor hos de tre tunga arbetsmarknadsexperterna: den pågående debatten om arbetsmarknadspolitiken utgår ifrån en föråldrad bild av verklighetens Arbetsförmedling. Lars Calmfors (Foto Erik Nylander/TT), Cecilia Fahlberg (Foto Pontus Lundahl/TT), Anders Forslund (Foto: IFAU).

Experterna: Debatten har missat förändringen av arbetslösas behov

Arbetsförmedlingen Aktiv arbetsmarknadspolitik är i dag något helt annat än tidigare. De arbetslösa behöver omfattande och långvarigt stöd för att kunna konkurrera om jobben, något som få verkar ta hänsyn till i den politiska debatten, menar tre av landets tyngsta arbetsmarknadsexperter.

Många av dagens 348 000 arbetslösa som står långt ifrån arbetsmarknaden kräver mycket omfattande insatser för att kunna tävla om jobben.

Jag tror att många inte har insett vidden av den här förändringen

Det är något som förtjänar att uppmärksamma mer, anser tre tunga experter som Arbetsvärlden pratat med: professor emeritus Lars Calmfors, Anders Forslund, professor och biträdande chef för Institutet för arbetsmarknadspolitisk- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU samt arbetsmarknadsutredaren Cecilia Fahlberg.

– Det som brukar kallas aktiv arbetsmarknadspolitik ser helt annorlunda ut i dag jämfört med hur det var en gång. Men jag tror att många inte har insett vidden av den här förändringen, säger Lars Calmfors.

Skulle bidra till strukturomvandlingen

Den ursprungliga tanken med svensk arbetsmarknadspolitik var att bidra till strukturomvandling. När olönsamma företag slogs ut och anställda blev av med jobbet skulle de få stöd för att hitta nya jobb, i mer produktiva företag. Det fungerade tämligen väl under ganska många år. Fram till 1990-talet hade Sverige till exempel ingen långtidsarbetslöshet att tala om, konstaterar Anders Forslund.

– De som kom till arbetsförmedlingen var inte där speciellt länge innan de fick ett nytt jobb. Men sedan dess har mycket hänt. Långtidsarbetslösheten ökade kraftigt i början på 1990-talet och har varit hög sedan dess, säger han.

Mer socialpolitik

Ett forskningsprojekt vid IFAU har kartlagt 181 nyanländas väg genom Arbetsförmedlingens etableringsprogram. Slutsatsen är, enligt rapporten som publicerades i dag, måndag, att fokus hos nyanlända minst lika ofta ligger på andra frågor än matchning in på arbetsmarknaden.

– Arbetsförmedlingen har genom etableringsreformen fått en delvis ny funktion då det blivit viss betoning på frågor som traditionellt inkluderats under socialpolitik eller integrationspolitik, konstaterar forskaren Elin Ennerberg i ett pressmeddelande.

+ Expandera

Som myndighet har Arbetsförmedlingen fått nya uppdrag, det gäller inte minst att ge stöd till nyanlända för att de ska komma ut på arbetsmarknaden och att ge stöd till sjukskrivna som behöver byta jobb. Samtidigt har utbildningskraven ökat. För de som inte har gymnasieutbildning är det mycket svårt att få jobb.

– Många av de som är inskrivna på arbetsförmedlingen i dag behöver väldigt mycket stöd – och utbildningsinsatser. Men ibland får man känsla av att många inte riktigt tagit in den här förändringen, säger Anders Forslund.

Det är personer som behöver mycket stöd och därför tar det tid. När de arbetslösa inte får jobb framställs det som att det är arbetsförmedlarna som misslyckas

Cecilia Fahlberg har pratat arbetsmarknadspolitik på många håll, både under sitt arbete med Arbetsmarknadsutredningen och sedan den presenterades i slutet av januari.

Inte minst bland arbetsförmedlare verkar det finnas en frustration över hur myndighetens arbete beskrivs, konstaterar hon.

– Handläggare på myndigheten säger ofta att de jobbar i princip bara med personer som står mycket långt ifrån arbetsmarknaden. Det är personer som behöver mycket stöd och därför tar det tid. När de arbetslösa inte får jobb framställs det som att det är arbetsförmedlarna som misslyckas, säger hon.

Saknar rätt utbildningar

Men svårigheterna handlar om helt andra saker, det understryker alla tre. Många av de arbetslösa saknar utbildningar som arbetsgivarna kräver och efterfrågar. Myndighetsuppdraget har helt enkelt blivit svårare, konstaterar Lars Calmfors.

– Både en bred allmänhet och många av de borgerliga politiker som nu kritiserar verksamheten verkar glömma bort hur mycket svårare uppdraget har blivit, säger han.

På 1990-talet när jag kritiserade dåvarande Ams blev jag kallad reaktionär. Nu är det lika svårt att få förståelse för att kritiken mot Arbetsförmedlingen blivit för onyanserad

I den pågående diskussionen om vad som ska ske med Arbetsförmedlingen har han fått kritik för sitt försvar av myndigheten.

– Det är faktiskt ganska märkligt. På 1990-talet när jag kritiserade dåvarande Ams och den tidens övertro på vad arbetsmarknadspolitiken skulle kunna åstadkomma blev jag kallad reaktionär. Nu är det lika svårt att på många håll få förståelse för att kritiken mot Arbetsförmedlingen blivit för onyanserad. Det visar hur pendeln slår fram och tillbaka, mellan olika extremer, säger han.

Räcker inte med matchning

Ett stort problem med den diskussion som pågår är att så mycket fokus läggs på matchningsfrågan, anser alla tre.

– Men utan omfattande stöd räcker inte matchning till för många av dem som är arbetslösa i dag, säger Anders Forslund.

Alla tre tror att diskussionen om hur morgondagens aktiva arbetsmarknadspolitik ska se ut blir annorlunda om tydligare hänsyn tas till vilka behov dagens arbetslösa har. Men hittills har det mesta handlat om vem som ska utföra matchningsverksamheten, privata företag eller Arbetsförmedlingen.

– Att det inte finns forskningsstöd för att privata företag lyckas bättre verkar inte påverka debatten så mycket. Det beror sannolikt på att många som vill genomdriva den här förändringen delvis motiveras av ideologiska hänsyn, säger Lars Calmfors.

Våra studier visar att förstärkt handläggartäthet behövs för grupper som står långt från arbetsmarknaden.

Vad forskningen däremot visar, enligt Anders Forslund, är att subventionerade anställningar är ett viktigt stöd för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Forskningen visar också att stöd från arbetsförmedlare och andra yrkesgrupper är viktigt. Trots det verkar utvecklingen ha gått åt andra hållet. Antalet handläggare som de arbetslösa får träffa blir färre och färre, liksom antalet anställda med olika former av specialkompetens.

– Våra studier visar att förstärkt handläggartäthet behövs för grupper som står långt från arbetsmarknaden. De behöver hjälp med så mycket annat än att skriva CV, säger Anders Forslund.

Han tror också att fler handläggare skulle förbättra kunskapen om den lokala arbetsmarknadens behov och också leda till att arbetsförmedlarna hade bättre kontakt med arbetsgivarna.

Rekrytering en svår nöt

Lars Calmfors har inte någon uppfattning om fler handläggare behövs. Däremot behövs tydligare insatser för att rusta de som står långt från arbetsmarknaden.

– Hur aktivt verksamheten ska inriktas på att tillgodose arbetsgivarnas rekryteringsbehov är en svår fråga. I dag fungerar det dåligt och kanske är det skäl för att det är en verksamhet som ska försvinna. Men samtidigt kan det vara svårt att få utsatta grupper i arbete om Arbetsförmedlingen inte skaffat sig goda arbetsgivarkontakter genom att också hjälpa arbetsgivare med vanliga rekryteringar, säger han.

Både Lars Calmfors och Anders Forslund anser att ett av de viktigaste budskapen till dem som ska genomföra förändringarna är att skynda långsamt

Både Lars Calmfors och Anders Forslund anser att ett av de viktigaste budskapen till dem som ska genomföra förändringarna är att skynda långsamt. Att reformera Arbetsförmedlingen är nödvändigt. Men det måste få ta tid och man bör pröva sig fram när det gäller att effektivisera verksamheten genom att använda privata utförare. Verksamheten är komplex och de som är beroende av den – de arbetslösa – behöver kontinuerligt stöd.

– Att göra en total omstöpning på kort tid är inte bra. Inte minst för att vi kan vara på väg in i en lågkonjunktur som innebär att pressen ökar ännu mer på Arbetsförmedlingen, säger Anders Forslund.

Efterlyser bredare diskussion om kompetensutveckling

Förutom att för lite hänsyn tas till de arbetslösas behov i debatten, behövs en bredare diskussion om framtidens kompetensutveckling, anser Cecilia Fahlberg. När morgondagens arbetsmarknadspolitik ska utformas bör betydligt fler än i dag omfattas.

– En rad förändringar måste göras för att de arbetslösa ska få bättre stöd. Men det behövs också insatser för de som har jobb. I framtiden väntar ökade krav på ständigt lärande och teknikutvecklingen kommer att slå ut jobb som kommer att leda till att omskolning blir nödvändig, säger hon.

Hur stödet ska utformas när det gäller kompetensutveckling måste utredas vidare

Arbetsmarknadsutredningen ser framtidens arbetsmarknad som en upp- och nervänd pyramid. Längst upp ska det finnas ett kostnadseffektivt, digitalt stöd för alla som vill – de som har jobb och de som är arbetslösa. Genom en digital vägledning ska det vara möjligt att få tips om utbildningar och alternativa yrkesval.

News

– Hur stödet ska utformas när det gäller kompetensutveckling måste utredas vidare, säger Cecilia Fahlberg.

Men den viktiga utgångspunkten är att betydligt fler ska omfattas av arbetsmarknadspolitiken. Samtidigt går de individuella och dyra insatserna till dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Och fokus i insatserna till dem är stöd, inte främst förmedling av arbete.

– Stödet till dem som behöver det mest måste vara utformat på ett sådant sätt att det verkligen hjälper de arbetslösa, säger Cecilia Fahlberg.

Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.