Arbetsförmedlingens besked om att lägga ner över 130 AF-kontor i landet orsakar många reaktioner. Det gäller även många kommunalråd ute i landet, berättar Anders Knape, (M), ny ordförande i SKL.
– Vi ser i bokslutet för 2018 att 75 procent av kommunerna har ett underskott i socialförvaltningsbudgeten. Nu när en del av det som Arbetsförmedlingen har stått för, som extratjänster och annat, försvinner då ser vi också ökade kostnader för försörjningsstöd framför oss. Folk på Arbetsförmedlingen blir också oroliga, därför minskar aktiviteten ytterligare.
Många kontor har redan begränsad service
Han understryker att många av de kontor som finns i dag redan har en mycket begränsad service.
– Och vi har haft synpunkter på Arbetsförmedlingens närvaro där. Nu drar man ner på lilla närvaron som fanns kvar där, men också i storstadsområdena.
Agerandet från Arbetsförmedlingens generaldirektör anser han sig inte kunna värdera.
– Däremot kan naturligtvis regeringen påverka takten i besluten. Och jag har uppfattat att regeringen tycker att myndigheten har gått för långt.
Det är väldigt viktigt att komma ihåg, att det inte finns privata aktörer från dag ett i hela landet. Och då ser vi att det är viktigt att våra medlemmar blir aktörer
En stor del av oron ute i landet handlar om glappet mellan myndighetens nedskärningar och bristen på nya aktörer som är tänkta att ta vid så småningom.
– Det är väldigt viktigt att komma ihåg, att det inte finns privata aktörer från dag ett i hela landet. Och då ser vi att det är viktigt att våra medlemmar blir aktörer – kommunerna har mycket kunskap och erfarenhet. Jag tror att många vill ta ansvar själva för insatserna men då vill man också ha finansiering.
Min bedömning är att man är mer försiktig på regeringskansliet än hos våra jurister.
Men det behöver förberedas. Enligt Anders Knape pågår just nu ett arbete där jurister hos SKL respektive regeringskansliet tittar på om det juridiskt skulle kunna vara möjligt att kommuner blev leverantörer åt en statlig myndighet, i konkurrens med privata leverantörer. Huruvida det är möjligt är fortfarande oklart.
– Min bedömning är att man är mer försiktig på regeringskansliet än hos våra jurister. Det här är kniviga frågor, definitivt. Om det inte skulle gå, får man titta på hur mycket vi kan göra innanför ramen i lagstiftningen. Men vi hoppas hitta lösningar som gör att vi kan medverka i arbetsmarknadspolitiken.
Det här är en tungt prioriterad fråga för oss just nu.
Försöker hitta nya former
Anders Knape tycker naturligtvis att alla beslutsfattare inom arbetsmarknadspolitiken borde sätta sig ner med SKL – ”vi är ju ändå den krockkudde som finns”, som han uttrycker konsekvenserna när Arbetsförmedlingen drar ner. Och för SKL, som för andra aktörer som vill nå fram till den politiska makten i dag, handlar det om betydligt fler kontakter än tidigare.
– Det politiska läget gör ju att vi måste prata med alla i dag. Det räcker inte att gå till regeringen. Och det gör ju att vi försöker hitta våra former också, för hur vi ska agera och kunna få förståelse för vår situation. Det här är en tungt prioriterad fråga för oss just nu.
Helst hade han egentligen sett att politikerna i det här läget hade stärkt statsbidraget till kommunerna för att hantera förflyttningen av kostnaderna i arbetsmarknadspolitiken. Men utan mer resurserna i vårändringsbudgeten är kommunerna, precis som Arbetsförmedlingen, fast i den budget som bland annat Knapes partikamrater fick igenom i riksdagen före jul.