Förebilden Australien har länge omtalats av allianspartier för att man har åstadkommit både låg arbetslöshet och lägre kostnader för arbetsmarknadspolitiken. Men som Arbetsvärlden kan berätta här, finns en växande inhemsk kritik mot reformerna och nedläggningen av den statliga arbetsförmedlingen.
Och varför har vi inte redan kopierat Australien helt och hållet?
– Det går inte att jämföra rakt av med Sverige, säger Hillevi Engström, arbetsmarknadsminister under tre år i den tidigare alliansregeringen.
– Australien har ingen arbetslöshetsförsäkring – ersättningen liknar försörjningsstöd och den går knappast att leva på. Min poäng är att drivkrafterna till jobb för dem som omfattas av arbetsmarknadspolitiken i Australien är att få mat för dagen.
Hade det varit så enkelt, hade de här människorna redan varit i jobb.
Hillevi Engström hann besöka Australien två gånger, först som ordförande i arbetsmarknadsutskottet och sedan en gång som arbetsmarknadsminister. Hon tycker att dagens debatt i Sverige är skev.
– Det finns en tilltro till quick fix, men så enkelt är det inte, konstaterar hon. Hade det varit så enkelt, hade de här människorna redan varit i jobb.
Risken nu, säger hon, är att man genom stora och snabba förändringar av Arbetsförmedlingen kastar ut barnet med badvattnet.
– Går vi sedan in i en lågkonjunktur, då kommer det ha en stor påverkan på sysselsättningen som helhet.
Varför lyfts i så fall Australien fram som ett gott exempel av svenska politiker?
– De som lyfter fram Australien gör det för att man vill lägga ner den svenska Arbetsförmedlingen, säger Hillevi Enström. Australien lade ju ner sin motsvarighet, och har bara privata aktörer kvar.
Tycker kritiken mot AF är orättfärdig
Den tidigare moderata arbetsministern Hillevi Enström oroas nu över den arbetsmarknadspolitiska debatten i Sverige.
– Jag tycker att vår svenska Arbetsförmedling har fått orättfärdig kritik. Att den behöver reformeras, ja, och delas upp i matchning och kontroll – det håller jag med om. Men Arbetsförmedlingen har också svårare grupper.
Där tycker jag att Arbetsförmedlingen har valt fel väg, med för mycket fokus på digitaliseringen
Själv sitter hon med i styrelsen för Samhall, som har i uppdrag att ge arbete åt människor med olika funktionshinder, och som är helt beroende av anvisningarna från Arbetsförmedlingen. Hon påpekar vikten av kontakten mellan Arbetsförmedlingen och arbetsgivarna men kritiserar Arbetsförmedlingens fokus på digitaliseringen.
– Där tycker jag att Arbetsförmedlingen har valt fel väg. De här personerna får extra mycket problem med det, och att ta sig till förmedlingen om kontoren läggs ner. Jag tror tvärtom att många behöver personligt stöd, och hjälp att söka jobb.
Finns något som vi kan vi lära oss av när det gäller Australien?
– Min uppfattning då, när jag besökte Australien, var att det fanns ett ganska bra kontrollsystem. I Sverige har vi haft flera hundra leverantörer och vi har inte haft så bra rutiner att följa upp dem.
Fördes det tillräckligt med diskussioner om detta i regeringen under din tid där?
– Det fördes nog för lite diskussioner. Och kritiken kom ju sedan – när det dök upp mindre nogräknade företag. Vi hade en något naiv inställning att alla ville göra gott.
Målgruppen beroende av försörjningsstöd
Arbetsmarknadsutredningen, som kom med slutbetänkandet för några veckor sedan, har en fördjupning om Australien. Där skriver man att arbetsmarknadspolitiken i huvudsak är inriktad mot arbetssökande med behovsprövat försörjningsstöd.
Det var också något som nuvarande arbetsmarknadsministern Ylva Johansson registrerade vid sitt besök 2016. Hon liknade då systemet vid de kommunala insatserna i Sverige som görs för människor med försörjningsstöd. I sin blogg beskrev hon efter hemkomsten också några konsekvenser för arbetsgivarna, bland annat hur de får lägga ner mycket arbete och kostnader för rekrytering också till enklare jobb, något som enligt Ylva Johansson även departementet i den australiensiska regeringen var väl medveten om.
OECD hittade inte önskade effekter
Men modellen har väl lyckats ändå? Förespråkarna av modellen visar ju på effekter som minskad arbetslösheten och lägre kostnader för arbetsmarknadspolitiken.
Arbetsmarknadsutredningen konstaterar att det saknas forskning som visar huruvida effekterna av reformerna är positiva eller inte.
När OECD utvärderade de första reformerna 2001 (efter att den statliga arbetsförmedlingen hade lagts ner), var en slutsats att de inte hade lett till förbättrade resultat eller lägre kostnader. Det som gick att se, var att kostnadsbesparingarna främst kom från nedläggning av de insatser man ansåg hade varit ineffektiva: arbetsmarknadsutbildningar, lönesubventioner och arbetsskapande åtgärder. Enligt OECD hade de insatser som behållits i stället blivit något mer kostsamma än tidigare.
2017 påtalade OECD att Australien bör överväga att genomföra förändringar så att människor får mer hållbara arbeten. Men det var ingen tung kritik från OECD, vars huvudsakliga uppgift är att utvärdera faktorer som spelar roll för tillväxten. Man konstaterade att de förändringar som Australien skulle behöva göra för att människor ska få mer hållbara arbeten samtidigt har små möjligheter att påverka arbetsmarknaden i stort – den offentligt finansierade arbetsmarknadspolitiken i Australien omfattar numera en mycket begränsad grupp.
Osäkra jobb och få kvinnor i arbete
Australiens arbetslösheten är trots allt inte obefintlig: 2018 låg den på 5,5 procent, och bland ungdomar var den mer än dubbelt så hög: 12,5 procent.
Mindre än hälften av den kvinnliga befolkningen finns i arbetskraften (enligt Utrikespolitiska institutet 43,7 procent 2013), och bland ursprungsbefolkningen aboriginerna saknar hälften av de som tillhör arbetskraften något fast arbete. Förhållanden som komplicerar jämförelser mellan Australien och Sverige.Enligt Utrikespolitiska institutet påverkades landet dessutom ganska lite av finanskrisen till skillnad från exempelvis EU, där lågkonjunkturen slog hårt mot sysselsättningen. Man har en obruten BNP-tillväxt under många år som bland annat bygger på de stora naturtillgångarna – Australien är världens största exportör av järnmalm med omfattande export till Kina.