Av de som jobbar på landets hundratals HVB-hem, boenden med vård och behandling, har 63 procent utsatts för våld, eller hot om våld. I alla fall av de över 500 anställda i 154 olika kommuner som deltagit i Visions rapport om ”riskfyllda placeringar”.
Hoten, eller våldet, kommer från såväl placerade som föräldrar.
Det kan jämföras med hela arbetsmarknaden, där 13 procent säger att de utsatts för hot eller våld på jobbet.
Våld vanligare på privata HVB-hem
De allra flesta hem drivs privat, två av tre som deltar i undersökningen jobbar i en privat verksamhet.
Och där är också våld, eller hot om våld, vanligare. 66 procent svarar att de varit med om det i en privat verksamhet, medan 54 procent av de som jobbar kommunalt har det.
– Det går inte att utläsa varför i vår undersökning. Något som däremot återkommer i fritextsvar från de som arbetar i privata HVB är att de inte vill att ekonomiska intressen ska styra, säger Jenny Norén som ansvarat för Visions rapport.
Stora prisskillnader är en risk
Att kortsiktiga ekonomiska intressen kan bli ett problem är alltså något personalen tar upp i rapporten.
”HVB ska inte handla om att tjäna så mycket pengar som möjligt, utan det handlar om individerna vi tar emot och att vi ska ge dem så goda förutsättningar som möjligt”, skriver en anställd.
Över 6 000 unga bor här
- Det finns cirka 700 HVB-hem, som står för hem för vård eller boende.
- 80 procent av dem drivs privat.
- 20 procent är kommunala.
- Under 2022 var cirka 6 100 unga placerade i ett boende, och runt 1 800 vuxna.
- Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ska inspektera hemmen minst en gång varje år.
Prislappen per natt som kommunens socialtjänst betalar varierar kraftigt beroende på vad som krävs för den som ska placeras.
Enligt uppgifter från SKR:s bolag, Adda, till Arbetsvärlden kan ett dygn kosta från 2 000 kronor till 14 000 kronor för en akutplacering.
”Med mobilen kan unga sälja sex”
91 procent av de som deltagit i undersökningen vill kunna genomsöka de placerades rum för att leta efter sådant som droger och vapen. Närmare hälften vill också kunna begränsa mobilanvändning.
28 procent svarar att de saknar förutsättningar att upprätthålla ordning och säkerhet.
I dag krävs samtycke för att personal ska få söka igenom rummen. De får inte heller begränsa användningen av mobiler och surfplattor för att skydda den som är placerad.
”Vi som jobbat länge inom denna bransch kan känna en frustration först och främst om ungdomars rättigheter till exempel med mobiltelefon som är en oerhört stor risk. Med mobiltelefonen kan ungdomarna skaffa flyktmedel, sälja sig sexuellt på nätet, bedriva mobbning, köpa droger och hamna i dåliga nätverk. IVO och barnkonventionen behöver se över dessa normer. Ibland behöver man bryet ett riskfyllt beteende innan det eskalerar”, skriver en anställd i ett frisvar.
Foto: Adam Ihse / TT
IVO, Inspektionen för vård och omsorg, har i flera fall kritiserat olika HVB-hem för att vidta för hårda åtgärder, då de saknar stöd i nuvarande lagstiftning.
– Befogenheter är en jätteknepig fråga, man måste se till barnets perspektiv och rättigheter. Men att lämna barn och unga utan den sortens begränsningar som för många föräldrar är helt självklara är ett stort svek från vuxenvärlden, säger Jenny Norén.
Vakter i stället för personal
Andra faktorer som deltagarna i undersökningen anser vara viktiga för att förebygga hot eller våld är ökad bemanning och att ensamarbete ska förbjudas.
– Att det är så underbemannat och mycket ensamarbete samtidigt som andelen hot och våld är så hög är anmärkningsvärt och allvarligt, säger Jenny Norén.
48 procent av de anställda i rapporten upplever underbemanning varje vecka.
66 procent säger att det förekommer ensamarbete.
Och 62 procent att hot och våld förekommer när man är just ensam.
– Många uppger att bygga relationer med de unga som det viktigaste för förändring, att personal får tid. Men i stället för mer personal tar man kanske in vakter eller larm. Vilket går emot hela principen om vad verksamheten är till för varför människor jobbar där. HVB är och ska aldrig vara ett fängelse eller Sis-hem.
”Allvarlig signal till kommunpolitiker”
I maj fick personal på SIS-hem utökade möjligheter att begränsa elektronisk kommunikation för de som är brottsdömda och sitter på hem eller avdelning med förhöjd säkerhetsnivå.
Regeringen har tillsatt en utredning som bland annat ska analysera ökade befogenheter för personal på HVB-hem.
Den ska vara klar i maj nästa år.
60 procent av de som svarat i Visions rapport överväger att sluta jobba inom HVB.
– Fritextsvaren visar att man vill göra skillnad för människor men att många känner sig maktlösa i en underbemannad verksamhet. Att så många överväger att sluta är allvarliga signaler till kommunala politiker och huvudmän i det privata, säger Jenny Norén.