Regeringen lanserar ny strategi mot minimilöner Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) på sitt tjänsterum. Foto: Henrik Montgomery/TT

Regeringen lanserar ny strategi mot minimilöner

Minimilöner i EU Regeringen har släppt försöket att få ett undantag för Sverige från direktivet om minimilöner. I stället får motståndet en ny inriktning. Direktivet ska inte ge några individuella rättigheter och EU-domstolens möjligheter att ingripa mot den svenska modellen ska starkt begränsas.
Carl von Scheele
22 jun 2021

I förra veckan höll arbetsmarknadsministrarna i EU ett tvådagarsmöte där bland annat frågan om minimilönerna diskuterades.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) krävde då att två av artiklarna i direktivet skulle skrivas om. Det ska klart framgå att direktivet enbart är ett ramverk, som inte ger arbetstagarna några individuella rättigheter.

­­− Vi uppskattar att det portugisiska ordförandeskapet har tagit viktiga steg som tillägget att direktivet ska vara ett ramverk, men fler förändringar behövs, sa hon.

Ett ramdirektiv om procedurer kan inte ge några individuella rättigheter för arbetstagare, hävdade Nordmark.

­− Vi kan inte acceptera någon otydlighet i texten, och vi ser att det är nödvändigt med en omskrivning av artikel 1 och 11, krävde Eva Nordmark och upprepade därmed ett krav som den danska arbetsmarknadsministern en stund tidigare framfört.

Vi kan inte riskera att skäligheten i svenska löner, satta uteslutande av arbetsmarknadens parter, angrips eller körs över av någon

I artikel 1 beskrivs syftet med direktivet. Där finns också en garanti till Sverige, Danmark och de andra kollektivavtalsländerna som inte har lagstadgade minimilöner. De ska kunna fortsätta med sina system.

Artikeln handlar inte om att länderna undantas på något sätt, utan att de även fortsättningsvis ska ha ett minimilöneskydd via kollektivavtal.

I artikel 11 reglerar individers rätt till tvistelösning när man är missnöjd med sitt personliga minimilöneskydd. En sådan konstruktion är oförenlig med den svenska modellen. Enligt medbestämmandelagen, mbl, binder kollektivavtalen enbart parternas medlemmar. Oorganiserade kan inte åberopa avtalens bestämmelser om de hamnar i tvist, men detta skulle EU-domstolen kunna ändra på om direktivet antas, befarar arbetsmarknadens parter.

Vill hålla EU-domstolen på avstånd

Arbetsmarknadens parter vill inte heller se att EU-domstolen ska kunna överpröva den svenska eller den danska arbetsmarknadsmodellen. En farhåga är att EU-domstolen skulle avgöra om ett kollektivavtal innehåller ett skäligt minimilöneskydd och därmed begränsa parternas avtalsfrihet.

− Vi kan inte riskera att skäligheten i svenska löner, satta uteslutande av arbetsmarknadens parter, angrips eller körs över av någon, inklusive EU-domstolen, sa Nordmark på ministermötet och tillade:

− Vi kan inte se hur detta skulle kunna överensstämma med respekten för autonomin för arbetsmarknadens parter. Texten måste vara klar på denna punkt.

EU:s ministerråd håller på att formulera sin gemensamma ståndpunkt inför förhandlingarna med EU-parlamentet och EU-kommissionen om minimilönedirektivets slutliga utformning.

Sverige och Danmark är den hårda kärnan i motståndet. Den danska arbetsmarknadsministern Peter Hummelgaard Thomsen krävde också ändringar i artiklarna 1 och 11 i sitt inlägg. Han betonade att löner satta genom kollektivavtal alltid skulle anses som skäliga. Dessutom ville ministern se en ändring i artikel 4, vilket inte Eva Nordmark tog upp.

Artikel 4 reglerar hur medlemsländerna ska främja kollektivavtalsförhandlingar och sätta in särskilda åtgärder om kollektivavtalens täckningsgrad sjunker under 70 procent av alla löntagare i landet.

Det måste göras klart i artikel 4 att arbetsmarknadens parter är fria att skapa sina egna lösningar utan statlig inblandning, krävde Hummelgaard Thomsen.

I EU-parlamentet pågår samma process. De svenska parlamentarikerna har lämnat in ett hundratal av de omkring 800 ändringsförslagen av direktivet. Det mest framträdande kravet är ett undantag för Sverige.

Bedömningen är att ett geografiskt undantag, att länderna Sverige och Danmark skulle undantas från direktivet, knappast är möjligt.

Därför har de svenska parlamentarikerna inriktat sig på att få ett så kallat systemundantag, att kollektivavtalsmodeller som ger minimilöneskyddet i stället för lagstiftade minimilöner ska undantas.

Svenskarna i parlamentet vill införa systemundantaget som en punkt i direktivets första artikel. kärnan i Kärnan i de olika förslagen är att kollektivavtalsländer inte ska behöva tillämpa direktivet om detta stöds eller krävs av arbetsmarknadens parter.

Något sådant krav förde inte Eva Nordmark fram på ministermötet i förra veckan.

Parlamentets ståndpunkt väntas blir klar i september.

Viktig fråga för Macron

Ministerrådets arbete med sin ståndpunkt väntas däremot gå betydligt långsammare. När Slovenien tar över ordförandeskapet i EU om någon vecka kommer denna fråga inte drivas särskilt hårt, är bedömningen.

Efter årsskiftet tar däremot Frankrike över under ett halvår och väntas då öka farten i frågan. En reglering av minimilönerna är en viktig fråga för president Emanuel Macron.

I en skriftlig kommentar från PTK till Arbetsvärlden säger organisationen att det är bra att förhandlingarna i rådet inte stressas på.

− Det är positivt att flera länder, Sverige inkluderat, problematiserade direktivförslaget i diskussionen på rådsmötet den 14 juni. Vi kan konstatera att det i ministerrådet inte fanns något stöd för att fatta beslut i minimilönefrågan.

För PTK är det viktigt att EU:s grundfördrag som reglerar vilka frågor som kan regeras via direktiv respekteras.

− Det råder bland annat fortfarande betydande oklarhet kring förslagets konsekvenser för individuella rättigheter, vilket också uppmärksammades i diskussionen på rådsmötet. Vår uppfattning är att en skyldighet för en medlemsstat att tillförsäkra alla arbetstagare en rätt till en minimilön är inte förenlig med fördragets gränser, skriver PTK.

Carl von Scheele
22 jun 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan