Nytt undantag från minimilöner ska rädda svenska modellen Johan Danielsson (S) och Abir Al-Sahlani (C) hoppas kunna övertyga sina partigrupper i EU-parlamentet. Foto: TT

Nytt undantag från minimilöner ska rädda svenska modellen

Nu går Sverige en ny väg för att slippa direktivet om minimilöner. Man vill ha ett undantag för den svenska modellen, inte landet Sverige. Förslaget lanserades på tisdagen i Europaparlamentet. Vi har goda förhoppningar om stöd, säger Johan Danielsson (S).
Carl von Scheele
11 maj 2021

Vid lunchtid på tisdagen gick tiden ut för de Europaparlamentariker som vill lämna in förslag på ändringar i direktivet om minimilöner. Svenska ledamöter har jobbat intensivt för ett skydd av den svenska modellen, som parterna på arbetsmarknaden anser vara hotad på lång sikt.

Huvudspåret är ett undantag för autonoma kollektivavtalsmodeller. Ett sådant systemundantag är ett juridiskt finlir och kan vara svårt att skilja från undantag av länder. I båda fallen skulle direktivet inte gälla för svenska arbetstagare.

Enligt experter som Arbetsvärlden talat med finns flera olika möjligheter hur detta kan formuleras i direktivet.

Kravet på ett så kallat geografiskt undantag för landet Sverige har mött hårt motstånd från både andra länders Europapolitiker och EU-byråkratin. Man är rädd för att öppna dörren till en flod av krav på undantag av en massa olika skäl. Därför kan det av politiska skäl vara lättare att undanta ett system.

– Det praktiska resultatet för den svenska arbetsmarknadsmodellen med ett systemundantag skulle bli densamma som om landet Sverige undantas, säger den svenska socialdemokraten Johan Danielsson till Arbetsvärlden.

Han är optimistisk och ser det som möjligt med en majoritet i parlamentet för ett sådant undantag.

– Min förhoppning är att vårt förslag får stöd från vår socialdemokratiska grupp i parlamentet, men också av den samlade europeiska fackföreningsrörelsen.

Hoppas på Europafackets stöd

I svensk radio har Europafacket uttalat stöd för ett svenskt undantag i ett nyhetsinslag. Det har byggt på Danielssons optimism.

I parlamentet finns ett preliminärt förslag till ståndpunkt inför förhandlingarna om minimilönedirektivets slutliga utformning. När det presenterades för tre veckor sedan efterlyste parlamentets ena förhandlare, den holländska socialdemokraten Agnes Jongerius, en bättre lösning än undantag av landet Sverige. Hon såg inget slut om EU börjar med den typen av undantag.

Danielsson bedömer att han inte bara kan få med henne på sin linje, utan även den andra förhandlaren, den tyske kristdemokraten Dennis Radtke.

– Ett systemundantag har större möjligheter att få acceptans. Det kan bara användas av länder som valt att låta autonoma parter reglera löner och arbetsvillkor via kollektivavtal och har en hög täckningsgrad bakom avtalen.

Parterna ska stödja undantag

I det svenska förslaget om systemundantag ska tre förutsättningar vara uppfyllda:

·       Landet ska ha ett kollektivavtalssystem där parterna utan inblandning från staten förhandlar lönerna.

·       Staten ska inte allmängiltigförklara kollektivavtalen.

·       Undantaget införs om parterna på arbetsmarknaden stöder eller kräver det.

– Om parterna vill och önskar ta hand om detta själva ska man få göra det. Direktivets utgår ifrån att den bästa lösningen är om parterna själva reglerar löner i avtal, säger Johan Danielsson.

Främst Sverige och Danmark, som utgör den hårda kärnan i motståndet mot ett bindande direktiv, skulle kunna använda undantaget. Däremot inte kollektivavtalsländerna Finland eller Österrike, som har lösningar där avtalen blir allmängiltiga för de flesta löntagare.

Frankrike nyckelland för Liberaler

Även de borgerliga partierna har lämnat in kravet på ett systemundantag som omfattar den svenska modellen. Den liberala gruppen Renew Europe är med sina över hundra mandat en nyckelgrupp vid sidan av de två stora grupperna i parlamentet, den socialdemokratiska och den konservativa kristdemokratiska.

I den liberala gruppen sitter den franska presidenten Macrons partikamrater i La Republique en Marche. Fransmännen är starka förespråkare för ett minimilönedirektiv. Troligen blir det under perioden med landets ordförandeskap i EU som direktivet är färdigförhandlat och kan antas.

Jag ska vara öppen och säga att vi inte vet hur vi kommer att landa.

För svenska Centern och Liberalerna är de franska ledamöterna en nyckelgrupp att påverka.

– Ja, det kan man säga, eftersom de är många i vår grupp, säger Abir Al-Sahlani (C) till Arbetsvärlden.

I gruppen har hon fått med sig delegater från Tyskland, Nederländerna, Tjeckien, Estland, Rumänien och Danmark på modellen med systemundantag. De är ungefär lika många som de franska liberalerna.

– Jag ska vara öppen och säga att vi inte vet hur vi kommer att landa. Jag har lämnat in våra ändringsförlag, men väntar oss över tusen andra ändringsförslag.

Nyheter

Abir Al-Sahlani säger också att den svenska regeringen måste driva på hårdare för ett undantag av den svenska modellen. Regeringen fick vid årsskiftet ett skarpt brev från parterna med kritik för att vara alldeles för passiv i motståndet mot direktivet.

Vänsterpartiet går egen väg

Arbetsvärlden har frågat den svenska partierna om deras ändringsförslag. Enkäten visar att man från svensk sida trycker hårt på ett undantag för den svenska modellen. Miljöpartiet har inte svarat, medan Vänsterpartiet gått sin egen väg.

Malin Björk har tillsammans med sina två danska kollegor i parlamentets vänstergrupp lämnat in ett förslag om att hela direktivet ska avslås, eftersom det hotar både Sverige och Danmarks arbetsmarknadsmodeller.

– Om detta visar sig vara omöjligt måste vi verka för ett absolut undantag för Sverige och Danmark, säger hon i en skriftlig kommentar till Arbetsvärlden.

I september planeras en omröstning i parlamentet om hur man ska ställa sig till direktivet. Då måste svenskarna ha samlat en majoritet bakom sitt förslag om systemundantag.

När parlamentets ståndpunkt är klar kan förhandlingar med Rådet och EU-kommissionen inledas om direktivets slutliga utformning. Tidigast framåt sommaren 2022, under det franska ordförandeskapet, kan dessa vara klara.

Så tycker partierna

Socialdemokraterna:

Partiet har goda förhoppningar om att få ett systemundantag för den svenska modellen från minimilönedirektivet. Ledamöterna har skickat in flera andra ändringsförlag som syftar till att skydda modellen. Om inte majoriteten ställer sig bakom ett undantag ska man verka för att direktivet förkastas.

Miljöpartiet:

Har inte svarat.

Vänsterpartiet:

Partiets ledamot har enbart lämnat in ett yrkande om avslag på direktivet om minimilöner. Om detta inte lyckas ska man se över möjligheterna att i plenum lägga förslag som garanterar ett vattentätt undantag för den svenska modellen.

Moderaterna:

Partiet lägger fram två förslag om undantag. I första hand vill man se ett systemundantag, i andra hand ett geografiskt undantag för Sverige. Utöver det så lägger Moderaterna ändringsförslag som syftar till att respektera nationell lag och etablerad praxis och få direktivet att vara ett ramverk och inte som nu ett bindande direktiv.

Kristdemokraterna:

Partiet vill i första hand se ett geografiskt undantag för landet Sverige. Det är det tydligaste och bästa skyddet för den svenska modellen och har ett mycket viktigt signalvärde, konstaterar KD men tillägger: Mest realistiskt är ett systemundantag. Det har också förslag om att värna subsidiaritetsprincipen samt särskilt skydda små- och medelstora företag.

Centerpartiet:

Partiet vill ha ett systemundantag. De vill också ha ändringar som leder till att EU-kommissionen inte ska kunna definiera vad som är ett kollektivavtal samt att direktivet inte ska omfatta individuella arbetstagare. Centern vill förhindra att en enskild person vänder sig till EU-domstolen om den svenska modellen är undantagen.

Liberalerna:

Partiet föreslår att Sverige och kollektivavtalsmodellen ska undantas, att direktivet inte ska innebära nya individuella rättigheter för lönesättning, samt att direktivet ska respektera nationella lönesättningsmodeller. Liberalerna vill också ha tydligare skrivningar om att länder utan lagstadgade minimilöner inte ska behöva införa lagstiftning.

 

Sverigedemokraterna:

Partiet vill i första hand förkasta direktivet, i andra hand ha undantag för Sverige och i tredje hand urvattna direktivet. För att nå dit har omkring 25 ändringsförslag lämnats in.

+ Expandera
Carl von Scheele
11 maj 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan