Las-överenskommelsen, eller den så kallade Trygghetsöverenskommelsen, mellan PTK och Svenskt Näringsliv får konsekvenser för en rad olika omställningsavtal mellan parter som från början inte har skrivit under.
I dag fredag kom beskedet att fackförbundet ST nu väljer att ansluta sig till parternas överenskommelse för medlemmarna i statliga bolag med Almega som motpart, för att de inte ska stå utanför när det nya trygghetsavtalet för privat sektor börjar gälla preliminärt från den 1 oktober 2022. Beslutet berör drygt 8 200 ST-medlemmar.
Helheten i avtalet ser bättre ut än enbart lagstiftningen
Enligt ST tar man beslutet för att bolagsanställda medlemmar ska omfattas av samma villkor som andra i privat sektor när det gäller omställningsstöd, ersättning vid studieledighet och ersättning för inkomstbortfall vid tvister kring anställningar, förmåner som är kompensation för den nya lagstiftningen som regeringen vill ska gälla från och med 30 juni 2022.
– Helheten i avtalet ser bättre ut än enbart lagstiftningen, säger ST:s förhandlingschef Åsa Erba Stenhammar till Arbetsvärlden.
ST-kritiken kvarstår
Som Arbetsvärlden har berättat i tidigare artiklar finns kritik från flera fackförbund mot hur las-frågan har hanterats.
Och även om ST nu ansluter sig till PTK:s och Svenskt Näringslivs överenskommelsen säger Britta Lejon i en kommentar att ST:s kritik mot processen och lagstiftningen kvarstår.
Trygghetsavtalet inte omfattar statligt anställda, men nu måste ST även gå in i förhandlingar med Arbetsgivarverket om hur förändringen av arbetsrätten ska påverka avtalen i statlig sektor.
I början av sommaren valde Vision att ansluta sig till Trygghetsöverenskommelsen, av samma anledningar som ST nu anger. Tidigare har även LO-förbunden If Metall och Kommunal anslutit sig.
Professor Anders Kjellberg menar att den nya las-lagstiftningen på det här sättet blir ett allmängiltigförklarande av en överenskommelse som gjorts mellan några få parter. Men parterna bakom överenskommelsen vänder sig emot den beskrivningen.
