Den svenska modellen är i stöpsleven. Politikerna håller på att genomföra mycket omfattande förändringar av lagstiftningen på begäran av några av arbetsmarknadens parter. LO står vid sidan om. Frågan är vad det här betyder för parternas självständighet och möjligheter att styra över villkoren på arbetsmarknaden.
Det är las-överenskommelsen som ligger till grund för den nya lagstiftning som bland annat innebär fler undantag från turordningen och omfattande förbättringar av anställda möjligheter till kompetensutveckling och omställning. Bakom las-överenskommelsen står PTK, Kommunal, IF Metall och Svenskt Näringsliv.
Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds Universitet, analyserar uppgörelsen i sin rapport: ”Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal”.
− Den process som pågår kommer att leda fram till en sorts allmängiltigförklarande av ett kollektivavtal som några få parter träffat. Den nya lagen kommer att omfatta betydligt fler än dem som förhandlat fram den, säger Anders Kjellberg.
Anders Kjellberg jämför med Saltsjöbadsavtalet 1938 och konstaterar att ingen ny lagstiftning kom i spåren av detta i motsats till vad som sker idag.
”Allmängiltigförklarande är något annat”
Allmängiltigförklarande av kollektivavtal innebär att kollektivavtalet görs till lag för att omfatta alla anställda i en bransch. I Sverige tillämpas inte allmängiltigförklarande av kollektivavtal med bland annat argument om att parterna ska vara autonoma. En farhåga är också att facken skulle tappa medlemmar om avtal allmängiltigförklaras. Metoden används i länder där få är med i facket.
Torbjörn Johansson, avtalssekreterare LO. Foto: LO
Anders Kjellberg möts av invändningar mot sin beskrivning från de både LO, PTK och Svenskt Näringsliv. LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson säger:
− Jag tycker Anders Kjellberg övertolkar. Allmängiltigförklarande är något annat.
Torbjörn Johansson anser att det kom lagstiftning efter Saltsjöbadsavtalet – dock mycket senare och han ger MBL som exempel.
PTK:s Martin Wästfelt pekar på att en utgångspunkt för PTK var att politikerna redan beslut om januariavtalet och lagen om anställningsskydd.
Martin Wästfelt.
− Det är fel att prata om allmängiltigförklarande, eftersom alla inte får lika villkor. Även om arbetsgivarna kommer kunna göra fler undantag enligt ny lag vid uppsägning så är fortfarande kollektivavtal huvudinstrumentet för regleringen vid uppsägning.
Han tar också den nya lagen om visstid som exempel. Även den kan regleras i avtal precis som tidigare.
Mattias Dahl, vice vd hos Svenskt Näringsliv, tycker inte heller det handlar om allmängiltigförklarande av kollektivavtal.
− Det är det kommande huvudavtalet som blir kollektivavtal och det kommer inte att utsträckas till att gälla alla löntagare.
”Alla kan föreslå nya lagar”
Han säger att det inte är särskilt konstigt att parterna bakom överenskommelsen begärt lagstiftning.
− Det är del av livet i en demokrati. Alla kan föreslå nya lagar. Det är sedan politikerna som beslutar.
Mattias Dahl, vice vd hos Svenskt Näringsliv
Foto: Lars Schröder / TT
Anders Kjellberg svarar att det stämmer att huvudavtalets villkor inte kommer omfatta dem som inte undertecknat det.
− Men lagstiftningen bygger i allt väsentligt på överenskommelsen mellan PTK, Kommunal, IF Metall och Svenskt Näringsliv och utrymmet att för andra parter att träffa avtal som avviker från lagen är högst begränsat, säger Anders Kjellberg.
”Svenska modellen går in i en ny era”
Han hänvisar också till Stockholms universitets remissvar på lagförslagen: ”Genom att införa en ordning där parterna får ett bestämmande inflytande över arbetsrättslig reglering som också styr aktörer utanför dessa organisationer går den svenska modellen in i en ny era.”
Anders Kjellberg påpekar också att det bara är en del parter som står bakom överenskommelsen som ligger till grund för ny lagstiftning. Legitimiteten var svag när bara Svenskt Näringsliv och PTK stod bakom uppgörelsen men sedan Kommunal och IF Metall anslutit sig är legitimiteten betydligt större.
LO:s Torbjörn Johansson säger:
− Vi är kritiska mot detta. Vi tycker inte att stödet för lagängdringarna är tillräckligt representativt. Underlaget är för dåligt helt enkelt.
Samtidigt säger LO:s avtalssekreterare att det är för tidigt att säga om den svenska modellen förändras på något avgörande vis.
− Om det visar sig att Svenskt Näringsliv och tjänstemännen tänker skriva lagförslag om allt möjligt så ändras modellen, men jag tror inte att det är på gång.
”Majoritet bakom las-förslagen”
Svenskt Näringslivs Mattias Dahl konstaterar att det inte är ovanligt att lagar inte har stöd av alla.
− Ingen lag stöds av alla. Naturligtvis är det tråkigt att alla parter inte står bakom det här, men vi har stöd från en klar majoritet av företagen och löntagarna.
Mattias Dahl anser att det som sker nu innebär att kollektivavtalen stärks på lagstiftningens bekostnad. Han säger att arbetsmarknadslagarna på 70-talet ändrade balansen och var ett brott med den svenska modellen.
− Nu är förhoppningen att parterna ska kunna bestämma mer och det tycker jag ger de bästa förutsättningarna för att skapa fungerande regler för arbetsmarknaden.
”Liknar Saltsjöbadsavtalet”
PTK:s Martin Wästfelt säger att det är olyckligt att flera LO-förbund inte står bakom överenskommelsens men så var det också efter Saltsjöbadsavtalet. Trots det så har Saltsjöbadsavtalet varit ett riktmärke för hela arbetsmarknaden.
− Vi vet inte hur det blir nu, men vi är övertygade att överenskommelsen har förutsättningar för att bli accepterad och normerande.
Lagen kommer bland annat att ändras så att arbetsgivarna får göra fler undantag från turordningen vid uppsägning. Anders Kjellberg i Lund förklarar att det betyder att tryggheten för de anställda i småföretag minskar mer än i större företag. Det gör att anställda inom transport- och restaurangbranscherna drabbas särskilt mycket.
LOs Torbjörn Johansson börjar med att säga att det kunde varit värre, eftersom det fanns en statlig utredning – Toijerutredningen – som bland annat skulle givit arbetsgivarna ännu fler undantag vid uppsägning.
− Det här är fel väg att gå men det är mildare än Toijerutredningens förslag.
Torbjörn Johansson vill samtidigt lyfta fram de nya begränsningarna av visstidsanställningar.
− Det är ett steg framåt särskilt med tanke på att 30 procent av LO-kvinnorna har visstidsjobb.
Vare sig Martin Wästfelt eller Mattias Dahl säger emot att otryggheten blir större i småföretag. Både säger att man måste se helheten.
− Det blir möjligt att styra sin egen kompetensutveckling. Det är unikt i världen, säger Mattias Dahl.
Martin Wästfelt är inne på samma linje.
− Uppgörelsen är en ombalansering och det är vår övertygelse att på totalen stärks våra medlemmars ställning.