Regeringen har fattat beslut om två lagrådsremisser; en om en reformerad arbetsrätt och en om ett nytt omställningsstudiestöd.
En viktig del i uppgörelsen och en stor förändring på arbetsmarknaden är just omställningsstudiestödet. Det innebär att arbetstagare som behöver vidareutbilda sig för att behålla sin konkurrenskraft på arbetsmarknaden ska kunna söka studiebidrag från CSN för att studera. I dag presenterade regeringen tillsammans med Centerpartiet mer konkret hur stödet ska se ut: Lagrådsremiss – Omställningsstudiestöd
– Stödet ska kunna lämnas till den som arbetat minst ett år under de senaste två åren och har arbetat åtta av de senaste fjorton åren, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.
Stödet söks via CSN och ges med en bidragsdel, upp till 20 500 kronor i månaden, med möjlighet att låna ytterligare
Stödet ska kunna gå till arbetstagare som är mellan 27 och 60 år, men även de mellan 60 och 62 år kan få möjlighet till ett visst stöd.
Stödet söks via CSN och ges med en bidragsdel, som ska motsvara 80 procent av inkomstbortfallet upp till 4,5 prisbasbelopp, vilket innebär att man max kan få 20 500 kronor i månaden i stöd, med möjlighet att låna ytterligare maximalt 12 300 kronor i månaden.
Den som arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal kan också få möjlighet till kompletterande stöd.
– Omställningsorganisationen kommer att toppa upp det, säger Martin Åhdal, Centerpartiet.
Kostnad: totalt 11 miljarder om året
Reformerna totalt beräknas kosta 11 miljarder, av dessa går mellan sex och nio miljarder kronor åt till omställningsstudiestödet. När det är fullt utbyggt, vilket kommer ske successivt de närmaste åren, kan stödet omfatta upp emot 40 000 personer årligen.
– Det är ett stort offentligt åtagande vi gör här, säger Eva Nordmark.
Den som vill ansöka om omställningsstudiestöd lämnar in sin ansökan till CSN, som sedan kommer att stämma av om utbildningen stärker ställningen på arbetsmarknaden med parternas trygghetsorganisationer – eller i de fall det rör arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal med den nya statliga omställningsorganisationen under Kammarkollegiet.
Arbetsgivare som betalar för detta i dag kommer att få kompensation.
Många anställda omfattas redan i dag av trygghets- och omställningsavtal via Trygghetsrådet och Trygghetsstiftelsen. Arbetsgivare som betalar för detta i dag kommer att få kompensation.
– Det är 0,15 procent av underlaget för arbetsgivaravgiften som går till omställningsorganisationerna, säger Martin Åhdal.
– Som jag minns det är det 1,5 miljarder kronor av reformens kostnader som går till detta, säger han.
Tror inte att kollektivavtal blir mindre viktiga
Han säger att det är flera hundratusen personer som i dag inte omfattas av trygghetssystem via kollektivavtal som också kommer att omfattas av omställningsstudiestödet.
Gör inte det här att det blir mindre viktigt att välja en arbetsgivare som har kollektivavtal?
– Nej, tvärtom. Parterna har ett väldigt fint omställningsstöd som man bara kan få om man har kollektivavtal. Det finns ett upparbetat stöd som man försöker efterlikna med det statliga stödet. Det blir en förstärkning med omställningsstudiestödet där vi toppar upp för dem som är med i avtalet. Det kommer göra stor skillnad, säger Martin Åhdal.
Regeringen avser komma med en samlad proposition i vår, och föreslår att reglerna ska träda i kraft den 30 juni 2022.
Det ska inte spela någon roll vilka anställningsformer man har, utan vara attraktivt även för frilansar
Utbildningsminister Anna Ekström. Arkivbild: Henrik Montgomery / TT
Den 1 oktober ska det gå att börja skicka in ansökningar och de första studierna med det nya stödet ska kunna påbörjas den 1 januari 2023. Det går att få stöd för max 44 veckors studier, vilket omfattar ett års heltidsstudier. Det ska också gå att studera deltid och sprida ut studierna under längre tid. Förslaget ska omfatta även frilansar.
– Det ska inte spela någon roll vilka anställningsformer man har, utan vara attraktivt även för frilansar, säger utbildningsminister Anna Ekström.
Kommer studiesystemet att stå redo för att ta emot upp emot 40.000 personer som vill studera en ettårig utbildning?
– Vi har byggt ut Kunskapslyftet med 160 000 platser i yrkesvux, folkhögskola, yrkeshögskola och högskola. Samtidigt kommer vi att ha bra kontakt med alla utbildningsanordnare om hur man ser till att ha ett utbildningsutbud som är det som arbetstagarna vill söka.
Ska stärka ställningen på arbetsmarknaden
– Vi är vana vid att intresset för studier är ganska föränderligt. När det är lågkonjunktur brukar vi till exempel se ett starkt ökat intresse för studier, det intresset kommer vara beroende av konjunkturen även framöver.
Studier ska ju både vara kopplade till arbetsmarknadens behov och skapa möjligheter till nya tankar, fri forskning och idéer som kan leda till nya jobb i framtiden. Finns det inte en risk att utbildningsväsendet styrs än mer i riktning till att försörja arbetsmarknaden och mindre till fri forskning?
– Nej. Jag vägrar se en motsättning mellan utbildningsinriktningar där den ena skulle anses vara nyttig och den anda onyttig. Det som avgör för just omställningsstudiestödet är att det finns ett kriterium att det ska vara utbildningar som stärker din ställning på arbetsmarknaden med beaktan på arbetsmarknadens behov, säger Anna Ekström.
Men om jag som journalist vill gå en utbildning i artificiell intelligens som kanske inte ger mig ett nytt jobb nu men kan skapa nya företag om fem–tio år?
– Det beror alldeles på om en utbildning i artificiell intelligens stärker din ställning på arbetsmarknaden. Det blir viktigt för CSN att vara duktiga på att läsa in vad som är arbetsmarknadens behov.
Bedömningen är att taket är satt så att behoven ska täckas
Finns det risk att pengarna inte räcker till alla som vill söka stödet?
– Bedömningen är att taket är satt så att behoven ska täckas och det är något som vi kommer följa jättenoga, det är en stor reform.
Den höjda CSN-räntan kvarstår
Reformen kommer till viss del att finansieras via en höjd CSN-ränta, som föreslås höjas från 0,05 till 0,5 procent.
Finns det inte risk att en högre ränta skrämmer bort en del från att utbilda sig?
– Jag tror inte det och vi har ju världens antagligen mest generösa studiestöd. Nu blir studiestödet för svenska folket ännu mer generöst, säger Anna Ekström.
Reformen innebär också ändringar i arbetsrätten. Som tidigare varit känt kommer tre personer att kunna undantas från förtursreglerna vid förhandlingar om uppsägningar på grund av arbetsbrist. Hela reformen beräknas kosta elva miljarder kronor när det är fullt utbyggt år 2026.
Lagrådsremiss – En reformerad arbetsrätt