Medlingsinstitutet har kommit med en översikt över konjunkturen och löneläget i Sveriges närmaste konkurrentländer – Tyskland, Danmark, Norge och Finland.
Det är tydligt att konjunkturen utvecklas mycket olika i länderna.
Tyskland stärks ännu mer
Medlingsinstitutet ger en mycket stark bild av ett Tyskland, som till och med kan närma sig överhettning inom några år. Ett stort och växande överskott i bytesbalansen rimmar illa med den expansiva penningpolitiken som förs nu av Europeiska centralbanken.
Här kan du läsa Medlingsinstitutets rapport
4,8 procents arbetslöshet 2014 är lägst i hela EU – dessutom den lägsta i Tyskland sedan återföreningen för 25 år sedan. Resursutnyttjandet väntas stiga ytterligare och arbetslösheten sjunker därför till 4,2 procent 2016.
Som Arbetsvärlden har skrivit om tidigare slöt verkstadsindustrin ett avtal i vintras. Nu väntar ytterligare viktiga löneavtal som ska slutas under 2015 men som kommer att ligga lägre än verkstadsindustrins, och de avtalsmässiga löneökningarna väntas totalt bli 2,8 procent. Den nya lagstadgade minimilönen bidrar till en ytterligare högre löneökningstakt under 2015. Totalt väntas den stanna på 3 cirka procent, det är något högre än 2014.
Finska krisen utdragen
Ett annat EMU-land, Finland, har det motsatta problemet. Här har finanskrisen orsakat en utdragen lågkonjunktur med en negativ tillväxt under flera år. 2015 ser den ut att bara komma upp i 0,3 procent 2015.
Arbetslösheten som var 8,7 procent 2014 kommer troligen att öka till över 9 procent i år.
Telekom och skogsindustrin i Finland går igenom stora strukturomvandlingar och den åldrande befolkningen – som inte kompenseras av invandring – bidrar till att hämma tillväxten. Arbetslösheten som var 8,7 procent 2014 kommer troligen att öka till över 9 procent i år.
Den nya statsministern har precis presenterat en krisplan (se annan artikel i Arbetsvärlden) som kan påverka den finska avtalsrörelsen framöver.
I våras presenterades ”En strategi för Finland” av finska Statens ekonomiska forskningscentral tillsammans med Anders Borg. Där föreslås en rad reformer av den finska lönebildningen, delvis med Sverige som förebild. Strategin förordar också löneökningar på högst 0,5 procent om året för att återställa den finska konkurrenskraften.
En sådan ökning skulle i praktiken innebära kollektivavtal på noll procent.
En ny verklighet i Norge
I Norge är parterna överens om att man nu måste närma sig omvärldens nivåer på löneökningarna. Därför väntar nu historiskt låga påslag, enligt Medlingsinstitutet.
I Norge är parterna överens om att man nu måste närma sig omvärldens nivåer på löneökningarna. Därför väntar nu historiskt låga påslag.
Konjunkturnedgången i Norge är starkt kopplad till oljeindustrin. Men Norge har samtidigt en stor reserv av oljeförmögenheter, och skulle konjunkturen försämras ytterligare kan den norska regeringen föra en expansiv finanspolitik under en period.
Arbetslösheten beräknas öka från 3,5 procent förra året till 4,1 2016. De jobb som nu försvinner på grund av oljesektorns neddragningar kompenseras delvis av rekryteringar inom andra områden som haft brist på kvalificerad arbetskraft.
I mars i år slöt industrin ett vägledande avtal för 2015 som inte innehöll några generella tillägg alls. Däremot finns en låglönesatsning som motsvarar 0,3 procent.
I Norge delar man upp löneökningarna i ett överhäng från det tidigare året, avtalsrevisionen samt bidraget från löneglidning. Enligt Medlingsinstitutets rapport blir det tillsammans en löneökning på cirka 2,7 procent för 2015.
Det ljusnar i Danmark
Dansk ekonomi håller på att återhämta sig, med en tillväxt på 1 procent i BNP förra året, en beräknad tillväxt i år på 1,6 procent och 2 procent 2016.
Efter ett antal år med mycket återhållna och kortare löneavtal i Danmark, slöts nya avtal vintern 2014 på tre år.
Precis som i Sverige ökar nu sysselsättningen, och arbetslösheten beräknas minska till runt 6 procent.
Efter ett antal år med mycket återhållna och kortare löneavtal i Danmark, slöts nya avtal vintern 2014 på tre år. Industrins vägledande avtal innebar en inriktning på 4,5 procents löneökningar för en treårsperiod.
Men nivån är en grov uppskattning eftersom en stor del av lönebildningen sker lokalt.
Vintern 2015 slöts avtal för den offentliga sektorn. Det gav större utdelning: 6,6 procent över en treårsperiod. Men dels ligger löneökningarna främst under den senare delen av avtalsperioden, dels finns det en mekanism i det tredje avtalsåret som gör att utfallet justeras om de offentliga lönerna utvecklas annorlunda än privat sektor.