Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn

Medlingsinstitutet vet inte hur avtalen påverkar kvinnors och mäns löner

Lönebildning I förra veckan rapporterades att Medlingsinstitutets analyser visar att avtalskonstruktionerna saknar betydelse för hur löneutfallet blivit för män respektive kvinnor.
Men i själva verket kan inte Medlingsinstitutet svara på den frågan.
26 Jun 2015

Lagom inför 2016 års avtalsrörelse fick Medlingsinstitutet ett nytt uppdrag. I det ingick att bland annat undersöka om de centrala löneavtalens konstruktion har haft någon effekt för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män.

Frågan om värdet av olika avtalskonstruktioner är högaktuell, och i Arbetsvärlden har parterna nyligen fört en debatt för och emot sifferlösa avtal.

Medlingsinstitutets uppdrag skulle redovisas senast i september. Men rapporten blev klar redan i juni, och resultatet redovisades samtidigt med den årliga junirapporten, Löneskillnader mellan kvinnor och män 2014.

Kan inte svara på frågan

Trots att en annan bild delvis har getts i medierna, kan inte Medlingsinstitutets rapport svara på löneutfallet för män respektive kvinnor kopplat till avtalskonstruktioner.

I stället visar den dels löneutfallet 2009–2013 för yrken kopplade till det vanligaste avtalet på yrkesområdet, dels hur löneutfallet varit 2008–2013 för kvinno- respektive mansdominerade yrken.

Sju olika avtalskonstruktioner

1. Lokal lönebildning ("sifferlösa" avtal).

2. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek.

3. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti.

4. Lönepott utan individgaranti.*

5. Lönepott med individgaranti, alternativt stupstock om individgaranti.*

6. Generell höjning och lönepott.*

7. Generell höjning.*

*Med centralt beslut om utrymme

 

+ Expandera

I praktiken skulle det kunna innebära att män som grupp i ett kvinnodominerat yrke fått högre lön än kvinnor utan att det syns i kopplingen till avtalskonstruktion.

Utredaren Christian Kjellström är en av dem som gjort studien, och han förklarar varför Medlingsinstitutet inte kunde genomföra uppdraget fullt ut.

–När uppdraget kom sa vi att det skulle bli svårt att utreda hur olika avtalskonstruktioner påverkar. Anledningen är att den officiella lönestatistiken saknar uppgifter om vilket avtal som gäller.

”Osäkerhet på osäkerhet”

Så Medlingsinstitutet har fått koppla hela yrkesgrupper till ett enda avtal, även om det ofta finns flera avtal. Det i sig gör resultatet osäkert. Att sedan börja koppla det till kön, skulle enligt Medlingsinstitutet kunna ge felaktiga resultat.

–Det är inte bra om man börjar lägga osäkerhet på osäkerhet, när vi redan har problem med att koppla individer till avtalskonstruktionen, säger Christian Kjellström. Längre än så här kan vi inte gå. Därför har vi försökt trycka på att det inte ger svar, utan visar i ett spann hur stort löneutfallet är i och mellan de olika avtalskonstruktionerna.

Generellt visar resultatet att det genomsnittliga utfallet i varje avtalskonstruktion håller sig mellan 12,9 och 15 procents löneökning 2009–2013. Däremot är spannet stort mellan olika yrkesgrupper inom de olika avtalskonstruktionerna – från 4,3 procent till 52,8 procents löneökning.

Svårt dra klara slutsatser

Medlingsinstitutet drar själv slutsatsen att det är svårt att dra några klara slutsatser om hur de olika avtalskonstruktionerna påverkar löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Det tycks dessutom vara andra faktorer än avtalskonstruktion som påverkar löneökningstakten generellt.

Skillnaderna i löneutveckling inom de olika avtalskonstruktionerna, och inom samma avtal, skulle innebära att det finns ett stort rörelseutrymme lokalt som parterna skulle kunna använda för att förändra lönerelationerna, till exempel mellan kvinnor och män. Hur det utrymmet används är parternas ansvar.

Parterna kan gå vidare

Därför lämnar nu Medlingsinstitutet stafettpinnen vidare till parterna, som har större möjligheter att koppla individerna till avtalskonstruktionerna på ett helt annat sätt.

– De skulle kunna gå vidare, och undersöka om avtalens konstruktion har haft någon effekt på att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män, säger Christian Kjellström.

26 Jun 2015
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.