Inom handeln har funnits flera samarbeten med olika partssammansättningar. De har handlat om forskning/utveckling, arbetsmiljö/säkerhet och yrkesfrågor.
Men nu har alla parter på arbetsmarknaden inom handeln slutit ett gemensamt och utökat branschutvecklingsavtal – Akademikerförbunden, Unionen, Handels samt arbetsgivarorganisationerna KFO (för kooperativa och idéburna organisationer) och Svensk handel.
Ambitionen höjs och omfattar även kompetensutveckling, omställning, internationella frågor och bildandet av ett gemensamt ekonomisk råd som ska bestå av oberoende ekonomer.
Inspiration från industriavtalet
Unionens biträdande förhandlingschef Nicola Lewis berättar att man bland annat har hämtat inspiration från Industriavtalet. Industrins ekonomiska råd har under många år tagit fram analyser och rapporter om svensk industri.
Tanken är att man nu gemensamt med alla parter i branschen ska kunna lyfta fram handeln som en viktig bransch för Sverige med stor betydelse för landets ekonomi.
”Genom att initiera forskning och ta fram ekonomiska rapporter och analyser av handeln kan vi bidra med kunskap om vilka omställningsinsatser som skulle gynna handeln.”
En av de viktiga frågorna är att öka kunskapen hos staten och aktörer i branschen om omställning.
– Genom att initiera forskning och ta fram ekonomiska rapporter och analyser av handeln kan vi bidra med kunskap om vilka omställningsinsatser som skulle gynna handeln, menar Nicola Lewis. Vi tror att vi kan bidra till att relevanta insatser utvecklas, vilket gynnar alla.
”Digitaliseringen gör att omställningen i handeln går rasande fort och vi behöver lyfta upp de här frågorna.”
Susanna Gideonsson, Handels ordförande.
– Digitaliseringen gör att omställningen i handeln går rasande fort och vi behöver lyfta upp de här frågorna. Jag har slagits för att få med omställningsfrågan i utvecklingsavtalet sedan vi inledde samtalen 2012 om det första utvecklingsavtalet med KFO, berättar Susanna Gideonsson, ordförande för Handels, för Arbetsvärlden.
Påverkar inte omställningsförhandlingarna
Unionen och Akademikerförbunden understryker för Arbetsvärlden att det inte finns någon koppling mellan det här avtalet och de återupptagna förhandlingarna mellan PTK och Svenskt näringsliv om omställningsavtalen (se separat artikel i Arbetsvärlden).
Men från Handels sida finns förhoppningar om att arbetet inom handelsrådet i förlängningen också ska innebära bättre omställningsavtal på LO-sidan.
– Vårt omställningsavtal är anpassat till dåtidens arbetsmarknad. Det finns de inom handeln som blir arbetslösa i dag för att de saknar rätt kompetens för de nya jobben. Nu har vi bara tillgång till coacher.
Susanna Gideonsson lyfter också fram utbildningsfrågorna generellt som viktiga i avtalet, som behovet av högre utbildningar som är anpassade till branschen.
Svenska modellen i internationellt perspektiv
Internationella frågor är ett annat nytt område.
– Och det tror jag vi får stor nytta av framgent, säger Susanna Gideonsson. Vi behöver diskutera hur vi jobbar med den svenska arbetsmarknadsmodellen när vi har amerikanska och italienska ägare, till exempel.
Mikael Andersson, förhandlingschef på Civilekonomerna, har representerat Akademikerförbunden i förhandlingarna om avtalet. Han pekar på handelns stora betydelse för landets ekonomi, och säger att den kommer att få ännu större betydelse i framtiden.
– För oss är det viktigt att man tar ett samlat grepp om utvecklingen och just att handelns förutsättningar synliggörs. Handeln lever i en värld som är väldigt föränderlig. En av orsakerna till behovet av det här branschutvecklingsavtalet är just digitaliseringen.
Mattias Dahl, förhandlingschef på Svensk Handel.
”Vi behöver ta reda på: Vad är det som sker just nu, varför sker det, vad kan vi påverka – och vad kan vi inte påverka?”
Mattias Dahl är förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen Svensk handel och konstaterar att näthandeln konkurrerar med butikerna varje dag på en internationellt konkurrensutsatt marknad:
–Det pressar priserna och ställer helt andra krav på effektiviseringar och transporter än tidigare, säger han till Arbetsvärlden.
Har saknat djupare samarbete
Det aktualiserar en mängd frågor, som hur branschen ska säkerställa villkor och konkurrenskraft.
–Vi behöver ta reda på: Vad är det som sker just nu, varför sker det, vad kan vi påverka – och vad kan vi inte påverka?
Här har tidigare saknats ett djupare samarbete mellan parterna, det som rör frågor som inte kommer med i kollektivavtalen.
–Vi tycker ju lika i en massa frågor, och där kan vi nu strukturerat samordna oss. Där vi tycker olika får vi driva frågorna på varsin kant.
Också Mattias Dahl tror att det ekonomiska rådet kan komma att få stor betydelse.
– Vi kommer se till att det blir tunga ekonomer som kan skriva oberoende, men utifrån handelns perspektiv. Det tycker vi har saknats hittills.
Om ordning och reda i avtalsrörelsen
Andra samarbeten kan gälla EU-frågor och information till arbetsgivare och arbetstagare om hur man bättre kan utnyttja möjligheterna för kompetensutveckling och omställning i den befintliga strukturen.
–Det finns också skrivningar i avtalet som är oerhört centrala för oss, säger Mattias Dahl. Vi har inte skrivit in något om förhandlingsordningen men om vikten av ordning och reda i avtalsrörelsen, om att ta ansvar för strukturen och ha ömsesidig respekt för varandra.