Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Spaniens Högsta domstol skakar om Europas gig-ekonomi I den rättsliga processen hävdade transportföretaget Glovo – som via en app och bud levererar alltifrån mat till paket – att de bara är en mellanhand och de som utför tjänsterna därmed egenföretagare. Foto: Pressbild/Glovo

Spaniens Högsta domstol skakar om Europas gig-ekonomi

Dom Spanskt utslag i Högsta domstolen pekar mot radikal reformering av gig-ekonomin, där “giggare” ska betraktas som anställda med medföljande rättigheter. Samtidigt plöjer gig-jättar som Uber och Lyft i USA ned miljarder i valkampanj för försämrade arbetsvillkor.
12 okt 2020

En dom från Spaniens Högsta domstol skakar om gig-ekonomin inte bara i Spanien utan i Europa.

I den rättsliga processen hävdade transportföretaget Glovo – som via en app och bud levererar alltifrån mat till paket – att de bara är en mellanhand och de som utför tjänsterna därmed egenföretagare. Något Högsta domstolen inte godtog utan slog fast att eftersom Glovo kontrollerar sådant som fakturor, avgifter och arbetsvillkor ska de som utför tjänsterna betraktas som anställda.

– Det här är ytterligare en dom i en rad domar som kommit fram till att den här typen av app-baserade företag är arbetsgivare för dem som utför arbetet, säger TCO:s samhällspolitiske chef Samuel Engblom som följer utvecklingen av gig-ekonomin.

– Och då måste de följa samma lagar och regler som andra transportföretag.

Gig-ekonomins affärsidé är att det de gör är så annorlunda att de inte kan och bör lyda under existerande lagstiftning. Vilket ger dem en konkurrensfördel framför andra företag.

– Nu ser vi hur land efter land, domstol efter domstol genomskådar det här.

TCO:s samhällspolitiske chef Samuel Engblom som följer utvecklingen av gig-ekonomin. Foto: Eva Edsjö

Nu har det nått högsta instans och sätter praxis, och då är det inget snack längre.

Den spanska domen är alltså inte den enda som fallit i Europa på senare tid. Högsta domstolen i Frankrike slog i mars fast att en Uber-förare inte var att betrakta som egenföretagare. I Italien fälldes UberEats för en form av människoexploatering, och i Schweiz tvingas de efter en dom härom månaden anställa sina bud och ge dem rättigheter enligt avtal. I Storbritannien är en ny dom från högsta instans på gång.

Centralt i de olika målen har varit att arbetsgivaren ska kunna visa att den som utför arbetet inte står under dennes kontroll för då är det ett anställningsförhållande. Vilket de alltså inte lyckats göra.

– Därmed får den som utför arbetet rättigheter i form av minimilön där det finns och omfattas av arbetsmiljölagstiftning, arbetstidslagstiftning. Dessutom blir det enklare att organisera sig fackligt och möjligt att teckna kollektivavtal, kommenterar Samuel Engblom.

Vad innebär då den spanska domen för Europa? Samuel Engblom ser en positiv utvecklingskurva.

– Att det sker en gradvis utveckling. Först kommer domar i de lägre instanserna, nu har det nått högsta instans och sätter praxis, och då är det inget snack längre.

Positiva tongångar hos Europafacket

Europafacket välkomnar också den spanska domen.

– Ytterligare ett erkännande av att de som arbetar i plattformsekonomin ska betraktas som anställda och inte uppdragstagare, säger Europafackets förbundssekreterare Ludovic Vout på telefon från Brysselkontoret.

Europafacket diskuterar för närvarande hur den senaste tidens domar kan användas.

– Vi bedömer att frågan nu har kraft nog att drivas politiskt.

Ludovic Vout berättar att EU-kommissionen de närmaste månaderna kommer att presentera ett förslag till lagstiftning för att skydda plattformsarbetare.

Många länder accepterar inte längre affärsidén att undvika lagar och regler.

– Här diskuterar vi internt vilka krav vi ska framföra till kommissionen. Det får till exempel inte bli skrivningar som bara skyddar de som arbetar i plattformsekonomin, utan i prekära arbeten generellt.

Utifrån raden av domar kommer Europafacket i oktober, i ett större sammanhang tillsammans med medlemsorganisationerna, att diskutera en eventuell kampanj i frågan.

Även i USA har frågan om villkoren för de som arbetar i gig-ekonomin tagit fart. Samtidigt med presidentvalet i november ska Kalifornien folkomrösta om att avskaffa en lagstiftning som infördes så sent som 2018 och som ger arbetstagarstatus åt de i gig-ekonomin.

– Trenden är tydlig, menar Samuel Engblom. Många länder accepterar inte längre affärsidén att undvika lagar och regler.

Oron bland gig-företagen är stor. Los Angeles Times rapporterar att för att vinna folkomröstningen och få bort lagen har bland andra Uber och Lyft plöjt ned över en miljard kronor. Medan fackliga organisationer fått ihop knappt femtio miljoner kronor.

12 okt 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan