Till höstterminen 2020 var antalet personer som ansökte om plats på en eller flera högskoleutbildningar i Sverige det högsta som någonsin noterats, enligt Universitets- och högskolerådet, UHR. Totalt var det 451 696 sökande i första urvalet, en ökning med 13 procent jämfört med höstterminen 2019.
Det är inte konstigt. Enligt SCB:s senaste siffror för juli 2020 ligger ungdomsarbetslösheten nu på 23 procent, en ökning med 7 procentenheter sedan i fjol. I ekonomiska kriser ökar trycket på högskolorna när ungdomar tar beslutet att utbilda sig i stället för att ge sig ut i snålblåsten på arbetsmarknaden. Men under coronapandemin uppstår den unika situationen att högskoleprovet, som är vägen in för omkring tre av tio studenter som är 19 år eller yngre, också rycks undan.
För ungdomar och nyanlända är handläggningstid på Arbetsförmedlingen till särskilt stor hjälp.
Anders Forslund, professor i nationalekonomi och arbetsmarknadsforskare vid IFAU, menar att livschanserna nu sorteras om för många.
– Det påverkar inte antalet som kommer in på högskolan, eftersom det beror på antalet studieplatser, däremot drabbas de studenter som skulle ha skrivit bättre resultat på högskoleprovet än vad de fick i betyg. Man kan också fundera på om de elever som tog studenten i våras hade sämre möjligheter att förbättra sina betyg, med tanke på den icke-traditionella undervisningen, säger Anders Forslund till Arbetsvärlden.
Enligt Universitets- och högskolerådets analys så sjönk antalet behöriga sökande via högskoleprovet i åldersgruppen 19 år och yngre med 9 procent till ht 2020 jämfört med ht 2019, en nedgång som sannolikt kan förklaras av att högskoleprovet för första gången någonsin ställdes in under våren.
Oppositionen kräver högskoleprov i höst
I en debattartikel i Aftonbladet meddelar Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna att partierna är överens om att högskoleprovet ska hållas i höst och att man kommer agera i riksdagen för detta. Även Sverigedemokraterna har tagit ställning för att högskoleprovet ska hållas, och Centerpartiet har sagt att man vill säkerställa att alla möjligheter verkligen är uttömda.
Att hålla högskoleprovet nu skulle dock medföra stora logistiska utmaningar. UHR räknar med att omkring 100 000 personer skulle vilja skriva högskoleprovet, en fördubbling jämfört med de drygt 50 000 som skrev det senaste provet ht 2019. Det innebär också, menar UHR, att bara Stockholms universitet har ett behov av över 2 300 lokaler och 4 200 provmedarbetare, jämfört med normala 595 lokaler och 900 medarbetare, om Folkhälsomyndighetens rekommendationer ska kunna åtföljas.
UHR:s viktigaste skäl
Universitets- och högskolerådet, UHR, har listat sina fem viktigaste skäl för att ställa in höstens högskoleprov:
- FHM:s rekommendationer att undvika att samla fler än 50 personer kommer att gälla även i höst. Fortsatt gäller också uppmaningen att arbetsgivare som har möjlighet att låta sina medarbetare arbeta hemifrån ska göra det för att minska smittspridningen i samhället.
- Samtliga provanordnare är av åsikten att det inte är möjligt att genomföra provet i höst på ett ansvarsfullt sätt.
- Provets jämförbarhet över tid kräver att det kan genomföras på liknande sätt vid varje tillfälle. Skulle provet genomföras med ett otillräckligt antal provledare eller bristfälliga lokaler i höst är risken för fusk betydande och jämförbarheten med tidigare provs resultat försämras och provets legitimitet påverkas negativt.
- Det är inte de betydligt högre kostnaderna som är skälet till att provanordnarna ser det som omöjligt att genomföra provet i höst. Problemet är att det logistiskt inte går att leva upp till FHM:s rekommendationer, att få tag i tillräckligt många acceptabla skrivsalar och tillräckligt många utbildade provledare och andra yrkeskategorier.
- För dem som tänkt skriva provet i höst är det av vikt att de får ett tidigt besked om att provet inte kommer att genomföras i höst. Det kan möjliggöra för dem att planera för andra aktiviteter för att öka möjligheterna att bli antagna till högskolan till våren 2021 eller senare.
- Under ordnade former kan systemutveckling av anmälningssystemet göras för att två prov ska kunna genomföras under en termin, där man endast får göra ett av dem. Det ger också provanordnarna skälig tid att utbilda provmedarbetare. Analysen av antagningen till höstterminen 2020, som ska vara klar under oktober, kan också ge vägledning om huruvida ändringar behöver göras av nuvarande antagningsregler (alternativt urvalsregler).
Källa: uhr.se
Regeringens svar på de inställda proven har än så länge varit att förlänga giltighetstiden på befintliga högskoleprov från fem till åtta år, samt att ge uppdrag åt UHR att ta fram fler prov de tre kommande åren. På Facebook aviserar ansvarig högskoleminister Matilda Ernkrans (S) att hon jobbar på att införa fler åtgärder.
Men de ungdomar som inte har något tidigare skrivet högskoleprov och som missar sin utbildningsplats på högskolan hamnar likväl i en särskilt knivig sits, i och med att Arbetsförmedlingen dessutom är mitt i en stor omvandlingsprocess.
Jag tror att det som skulle gå snabbast i det här läget är att satsa på att få privata utförare på plats.
– Den perfekta stormen som vi pratade om vid fikaborden som en möjlighet för ett år sedan har slagit till med oanad kraft, det vill säga att vi går in i en djup lågkonjunktur utan en fungerande Arbetsförmedling. Nu är vi i en sits där varken offentliga eller privata utförare hunnit komma på plats. För ungdomar och nyanlända är tid med handläggare på Arbetsförmedlingen till särskilt stor hjälp, säger Anders Forslund.
Vad tror du vore en bra krisåtgärd för att snabbt hjälpa de här grupperna på arbetsmarknaden?
– Jag tror att det som skulle gå snabbast i det här läget är att satsa på att få privata utförare på plats. Jag tror det skulle vara svårt att återanställa de som slutat på Arbetsförmedlingen och utöka offentliga utförare, det skulle ta tid, säger Anders Forslund.