Före coronapandemin ansåg nära hälften av tjänstemännen att de behövde utbildning för att hänga med i jobbet. Det visar en undersökning som SCB har genomfört på uppdrag av TCO.
Kristina Lovén Seldén, utredare på TCO. Foto: TCO.
– Redan för ett år sedan såg vi ett stort behov av vidareutbildning. Det har blivit ännu större under pandemin. Det får vi signaler om från TCOs medlemsförbund – främst från Unionen, säger Kristina Lovén Seldén, arbetsmarknadspolitisk utredare hos TCO.
En ny undersökning från Unionen visar att 16 procent av tjänstemännen anser att coronapandemin ökat deras behov av kompetensutveckling medan det är 6 procentenheter färre som under de senaste 12 månaderna deltagit i kompetensutveckling jämfört med 2019.
– Utvecklingen ger stöd för att det behövs strukturer för vidareutbildning och kompetensutveckling. Och det behövs politiska insatser. Till exempel att högskolan och yrkeshögskolan får ett mer formaliserat omställningsuppdrag, säger Kristina Lovén Seldén.
Tycker att Arbetsförmedlingen borde få anvisa fler
Kristina Lovén Seldén har skrivit en ny rapport om tjänstemäns utbildningsbehov – ”Vidareutbildning, varför och för vad? – Om tjänstemäns utbildningsbehov på en arbetsmarknad i förändring”. Rapporten presenterades på tisdagsmorgonen på ett webbseminarium, dagen efter regeringens besked att Arbetsförmedlingen får anvisa vissa grupper till reguljär utbildning.
TCO:s ordförande Therese Svanström.
TCO:s ordförande Therese Svanström sade på seminariet att det är bra att Arbetsförmedlingen nu får anvisa till den reguljära utbildningen, men att det samtidigt är en begränsning att det i första hand riktar sig till långtidsarbetslösa. Hon vill att Arbetsförmedlingen ska få större möjligheter att anvisa arbetssökande till reguljär utbildning, och då även högre utbildning.
Men enligt rapporten gör utvecklingen med teknikskifte och strukturomvandling att de två begreppen kan flyta ihop
Rapporten resonerar kring begreppen kompetensutveckling och vidareutbildning. Kompetensutveckling är utbildning som en anställd behöver för att kunna utföra det fortlöpande arbete och det gör att arbetsgivaren i första hand är ansvarig för det. Vidareutbildning har en bredare betydelse och handlar om att ställa om och byta arbetsuppgifter och yrke. Men enligt rapporten gör utvecklingen med teknikskifte och strukturomvandling gör att de två begreppen kan flyta ihop.
Nästan hälften vill studera på högskola
Bland dem som svarat på frågorna så vill nästan hälften studera på universitet eller högskola om de ska utbilda sig. De största hindren för vidareutbildning är att privatekonomin inte klarar det och arbetet/arbetsgivaren gör det svårt att kombinera studier och arbete. Nästan hälften skulle vilja ha möjlighet att jobba och studera samtidigt.
Det finns ingen ledig kapacitet. Om vi ska göra mer så behövs det mer pengar och mer folk
Anders Söderholm, generaldirektör för UKÄ. Foto: Eva Dahlin
På seminariet deltog Anders Söderholm, generaldirektör för UKÄ – Universitetskanslerämbetet. Högskolorna har fått resurser för att ordna fler utbildningsplatser på förberedande, reguljär och avancerade nivå till följd av pandemin. Det ska genomföras i år och de två följande åren.
– Högskolan har en stor roll när det gäller vidareutbildning och omställning och den kommer även ha det i fortsättningen, säger Anders Söderholm till Arbetsvärlden.
– Som det ser ut nu går vi för högtryck. Det finns ingen ledig kapacitet. Om vi ska göra mer så behövs det mer pengar och mer folk, säger han.
Anders Söderholm säger att det inte behöver vara konflikt mellan akademisk frihet och strävan att bidra till vidareutbildning och anställning av tjänstemän, eftersom det finns många som kan bidra.
– Det finns olika utbildningsanordnare och högskolan kan inte klara allt.
Efterlyser ett tydligt kursutbud
I en diskussion mellan TCO:s ordförande Therese Svanström och Magnus Wallerå från Svenskt Näringsliv med ansvar för utbildning, forskning och innovation fick de lyfta fram det som de tycker är viktigaste nu.
– Vi vill ha ett tydligt kursutbud på högskolan så att man snabbt kan fylla på sin kompetens och så att högskolan ännu tydligare blir ett stöd för omställning, sade Magnus Wallerå.
– Och arbetsmarknadens behov behöver genomgående styra utbildningen.
TCO:s ordförande Therese Svanström ville lyfta fram Lärcentra:
– Så att utbildningarna inte bara är flexibla utan även nära. Dessutom vill jag peka på validering och studiefinansiering.
Hälften behöver utbildning för att hänga med
Rapporten ”Vidareutbildning, varför och för vad? – Om tjänstemäns utbildningsbehov på en arbetsmarknad i förändring” bygger på en SCB-undersökning. 7 000 tjänstemän har tillfrågats och 41 procent har svarat.
Nästan hälften av de som svarat anser sig behöva utbildning för att hänga med i jobbet medan en tredjedel anser att de behöver utbildning inom ett år. 38 procent svarar att de behöver vidareutbildning som de inte kan få av sin arbetsgivare. Undersökningen visar också att anställda på arbetsplatser där det finns lokalt fack i större omfattning får kompetensutveckling än de på arbetsplatser utan fack.
TCO vill bland annat avsätta mer resurser till Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar (ännu mer än det som föreslås i budgetproppen?) och att tillfälligt öka möjligheter att studera på a-kassa. Dessutom förespråkar TCO att koppla högskolan och yrkeshögskolan mer till arbetsmarknadens behov av utbildning.