Sex av tio lärare missnöjda med lärplattformar Johanna Jaara Åstrand ordförande Lärarförbundet. Fotograferat vid och i Nolaskolan i Örnsköldsvik Foto: Izabelle Nordfjell

Sex av tio lärare missnöjda med lärplattformar

New public management Sex av tio lärare tycker att lärplattformarna i ganska eller mycket låg grad stödjer elevernas lärande. Över hälften skulle inte använda dem om de inte måste. Och tre av fyra måste föra egen dokumentation utanför plattformarna. Det visar en ny undersökning av Lärarförbundet.
4 maj 2021

Digitala lärplattformar som exempelvis Skolplattformen är i dag vanliga i skolan. Plattformarna samlar en mängd funktioner på ett och samma ställe. Det kan röra sig om kommunikation med vårdnadshavare, frånvaroanmälan och scheman. En viktig funktion är också att dokumentera elevernas kunskapsutveckling. Men även om lärplattformarnas tanke är att vara helhetslösningar så upplever lärarna själva inte att plattformarna räcker till.

Nu visar en ny undersökning gjord av Kantar Sifo bland Lärarförbundets medlemmar, att många lärare är missnöjda med det administrativa merarbete som lärplattformarna innebär.

Fakta/undersökningen

2 995 personer svarade på Lärarförbundets på undersökning. Undersökningen gjordes av Kantar Sifo och genomfördes i Lärarförbundets medlemspanel som består av knappt 5000 slumpmässigt utvalda medlemmar. Svarsfrekvensen var 49 procent. Personal från förskola till högskola ingår i panelen.

 

+ Expandera

– Grundproblemet är ju att de sista åren har det ålagts lärarna väldigt mycket mer dokumentation och administration. Det är pålagor som kommer från politiker, myndigheter och huvudmän, men som lärarna vittnar om inte gör undervisningen bättre utan snarare tvärtom dränerar dem på energi och tid som de hellre skulle vilja använda och lägga på sina elever och på att göra undervisningen bättre, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Siffrorna visar att tre av fyra lärare ändå tvingas komplettera med egen dokumentation trots att man är tvungna att arbeta i lärplattformen. Det innebär att det blir dubbelt så mycket arbete

Tre av fyra lärare tvingas till dubbel dokumentation

Tre fjärdedelar av lärarna säger att de utöver dokumentationen i lärplattformen, också för sin egen dokumentation över elevernas kunskapsutveckling. I förskoleklass och i grundskolans årskurs 7-9 för nästan nio av tio lärare sin egen dokumentation utöver dokumentationen som de måste föra i lärplattformen.

Johanna Jaara Åstrand ordförande Lärarförbundet.  Foto: Izabelle Nordfjell

– Lärplattformarna är ju framtagna för att ge stöd i dokumentation, men vår undersökning vittnar om att de stör mer än de fungerar som stöd. Siffrorna visar att tre av fyra lärare ändå tvingas komplettera med egen dokumentation trots att man är tvungna att arbeta i lärplattformen. Det innebär att det blir dubbelt så mycket arbete, säger Johanna Jaara Åstrand.

Hon tillägger att många lärare vittnar om att när de väl klämmer in den här tiden, då är det inte ovanligt att lärplattformarna inte fungerar eller krånglar.

– Det är klart att det är tufft att tvingas utföra arbetsuppgifter som känns meningslösa och när man ändå tar sig tid till det så krånglar systemen.

Dokumentationen i lärplattformarna ska fungera som ett stöd för elevernas lärare, men i verkligheten ser det inte ut så. En majoritet av lärarna, 59 procent anser att dokumentationen i ganska eller mycket låg grad fungerar som ett stöd för elevernas lärande. Ett problem med lärplattformarna är att de ofta krånglar. Två tredjedelar av lärarna uppger att de minst en gång per månad hindras från att göra det de ska i lärplattformen på grund av att den inte fungerar som den ska. Mer än var tredje lärare ställs inför dessa hinder minst en gång per vecka.

Om lärarna själva skulle få välja är det långtifrån självklart att lärplattformarna skulle få finnas kvar.

Hälften av lärarna skulle inte använda lärplattformen om de inte måste

Endast tre av tio lärare skulle använda lärplattformen för dokumentation av elevernas kunskapsutveckling om de inte var tvungna. En majoritet, 52 procent, skulle inte använda sig av plattformen.

– Ansvariga måste följa upp och utvärdera hur de digitala lärplattformarna verkligen fungerar. Om lärarna säger att de inte fungerar som tänkt utan bara tar bara tid så borde man pausa användandet av lärplattformarna. Det är inte bara slöseri med tid, de är oerhört dyra också. Därför är det märkligt att lärarna inte har mer inflytande och att man inte lyssnar på dem.

Johanna Jaara Åstrand menar också att det bör vara lärarnas professionella behov som ska styra användandet av lärplattformar i verksamheten.

– Vårt grundkrav är att denna typ av hjälpmedel måste utformas i nära samarbete med lärarna och att deras kunskaper ska tas tillvara. Huvudmännen måste lita på lärares kompetens och på deras åsikter om hur systemen fungerar i praktiken. De måste också vara beredda och vidta åtgärder i de delar det inte fungerar, säger hon.

Systemet är dyra och fungerar inte

Johanna Jaara Åstrand tillägger att många huvudmän i dag sitter fast i avtal där lärplattformarna slukar resurser och inte fungerar.

– Det är bedrövligt och en allvarlig signal att lärarna inte skulle använda dem om de inte var tvungna.

Nyheter

Om inget görs riskerar fler lärare att gå in i väggen eller lämna yrket. Dessutom får lärarna mindre tid att lägga på eleverna och på att förbättra undervisningen. De olika lagkraven och it-systemen skapar en samvetsstress hos lärarna som skapar både sjukskrivningar och lärarflykt.

– Jag tror att det är de orimliga kraven på dokumentation som får lärare att fundera på om de ska lämna yrket. Vissa lärare vittnar om att de lägger mer tid på administration än på att undervisa och då har vi hamnat mycket snett.

Johanna Jaara Åstrand menar att priset blir högt om inget görs eftersom det är eleverna som får mindre tid med sina lärare om de tvingas lägga allt mer av sin arbetstid på administration och teknikkrångel. Däremot tycker hon inte att lärarutbildningarna bör förbereda lärarstudenter för den administrativa bördan i yrket som har vuxit under de senaste åren.

– Det är inte så vi löser problemet. Jag hoppas att nyutbildade lärare aldrig ska behöva vara förberedda för att de ska komma ut till denna typ av administratiörsroll, det kan inte vara det som läraryrket ska handla om. Skolverket är tydlig med att all dokumentation ska vara ändamålsenlig. Hur svårt kan det vara att uppfylla det?

 

 

 

4 maj 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan