Lärare lämnar yrket på grund av den ökade administrationen

“Hälften av tiden under de sista åren lades på administration”, berättar en manlig lärare med över 40 år i yrket.

“Jag lämnade yrket på grund av den ökade effektiviseringen och administrationen. Det där med att undervisa som jag en gång valde yrket för blev en allt mindre del”, berättar en kvinnlig lärare som valt att byta yrke på grund av den förändrade yrkesrollen.

“Visst har det blivit mer av rapportskrivande och utvärderingar”, säger en kvinnlig lärare som arbetat drygt tjugo år på olika skolor.

“Jag har slutat som lärare och är nu coach sedan i januari förra året. Jag blev färdig lärare i slutet av 1990-talet. Man tror att man kan frisera till nya tankesätt och metoder ovanpå ett gammalt folkskolesystem från 1800-talet utan att bygga om från grunden. Jag tror inte att vårt skolsystem kommer att hålla många decennium till”, säger en kvinnlig lärare som valt att lämna yrket.

Arbetsvärlden har talat med ett antal lärare, skolledare och administratörer i olika skolor. Gemensamt för dem alla är att de tycker om arbetet med eleverna, och att de är lojala mot dem. Men nu har den ökade administrationen fått flera att lämna yrket samtidigt som ännu fler har funderat på att sluta.

Eftersom elever i dag väljer skola, riskerar den lärare talar illa om sin arbetsplats att medverka till att skolan får färre elever och därmed en sämre ekonomi. Flera lärare är av den anledningen rädda för att medverka med namn eftersom de inte vill att det de säger ska skada de skolor de arbetar på eller de elever de ansvarar för. Därför är de anonyma i artikeln.

Protester vanliga

I februari 2020 lämnade Lärarförbundet över drygt 30 000 namnteckningar från lärare som skrivit under ett upprop om krav på minskad administration till utbildningsminister Anna Ekström. I samband med detta överlämnades också en skrivelse från Lärarförbundet om att det behövs en utredning som ser över lärares dokumentation.

New public management har förändrat yrkesrollerna för framförallt lärare, men också skolledare har påverkats. Att frågan om den förändrade lärarrollen väcker känslor är tydligt.

Elever och lärare i ett klassrum. I dag funderar många lärare på att lämna yrket på grund av new public management och den ökade administrativa bördan som kommer med de ökade kraven på dokumentation.
Foto: Alexander Olivera / TT

Går det att öka tilliten

Problemet med new public management är väl känt både hos politiker och beslutsfattare i skolan. Regeringen tillsatte för några år sedan en tillitsdelegation som bland annat skulle titta på den statliga tillsynens effekter på kommunernas och regionernas verksamhetsutveckling. I sitt slutbetänkande kritiserade delegationen övertron på new public management inom kommunal styrning. Istället föreslog delegationen en ny modell för tillitsbaserad styrning i välfärdssektorn också kallad tillitsreformen där medarbetares kompetens bättre skulle tas till vara.

Delegationens arbete är nu avslutat, men vad händer nu? Går det att öka tilliten för de anställda eller måste allt kontrolleras?

Det är arbetsvillkoren de anställda inte trivs med

Karolina Parding är professor i sociologi med inriktning organisering av arbete. Hon har ägnat stora delar av sitt yrkesliv av forskning kring lärarnas och sjuksköterskornas profession. I takt med att yrket förändrats av new public management är det många lärare som funderar på att lämna yrket. I en undersökning som hon ledde uppger 40 procent av gymnasielärarna att de funderar på att byta jobb.

Karolina Parding.

– Det är viktigt att säga att det inte är yrket de inte trivs med utan arbetsvillkoren. De närmsta åren kommer det att behövas en mängd välfärdsprofessionella som ska anställas. Därför borde det vara viktigt att se till att arbetsvillkoren, arbetstider och löner både gör att det lockar människor att vilja utbilda sig till lärare och sjuksköterskor och att de som har utbildat sig och arbetar i dessa yrken sedan också vill stanna kvar, säger Karolina Parding.

Hon menar att en ökad standardisering delvis tar bort lärares och sjuksköterskors egen möjlighet till handlande. New public management brukar också innebära en ökad utvärdering.

– Man brukar prata om att i och med new public management med ökad standardisering, dokumentation och mätbara mål så har tilliten till professionerna minskat. För om jag ska sitta i ett datastyrt system så blir det mindre tillit till att jag kan göra mitt jobb.

New public management stjälper snarare än hjälper

Det finns ingen mätpunkt för exakt tjugo år sedan som forskningen kan jämföra med när det gäller hur lärares yrken har förändrats, men det finns ett flertal studier som visar ett missnöje i att new public management inte har hjälpt dem i deras arbete utan att det snarare blir en pålaga, säger Karolina Parding. Hon menar att det handlar om ökad dokumentation och formaliserad dokumentation.

Vi ser att lärare och flera andra yrkesgrupper tycker att new public management inte hjälper yrkena framåt utan snarare tvärtom.

– I dag har vi standardiserade dokumentationsmallar i skolan. Mycket av dokumentationen är sådant som vem som helst kan begära ut. Läraren måste därför väga varje ord på guldvåg.

Karolina Parding tillägger att det finns många studier som visar på ett ökat missnöje och att lärarna och sjuksköterskorna upplever att det mer är för sakens skull än för att hjälpa.

Hon säger att de upplever att de ska utföra fler arbetsuppgifter på samma tid.

– Då ingår också att man tycker att man får utföra arbetsuppgifter som inte riktigt ingår i professionen kärna.

Karolina Parding fick i uppdrag som en del av ett regeringsuppdrag som gavs till Myndigheten för arbetsmiljökunskap i juni 2018 att leda arbetet med rapporten “Organisering av arbete och dess betydelse för hälsa och välbefinnande” . I sammanställningen lyfter forskarna fram hur införandet av styrnings- och ledningsfilosofin (NPM) påverkat organiseringen av arbetet i offentlig sektor. De gjorde en systematisk översikt över forskningen i Sverige och andra nordiska länder där de tittade på organisering av arbete i relation till hälsa.

– Vi ser att lärare och flera andra yrkesgrupper tycker att new public management inte hjälper yrkena framåt utan snarare tvärtom. Vi lutar oss mot en sammantagen form av vad forskningen säger. Det handlar om många bitar i arbetet. Man menar att man inte ges tillit, att vettig kompetensutveckling inte ges och många aspekter på att det inte fungerar lyfts fram.

Från välfärdsprofessionella till offer för styrningen

New public management har lett till förändrade villkor för de som arbetar i välfärden. De har gått från att vara välfärdsprofessionella till att bli offer för den ökade styrningen. Karolina Parding säger att man i forskningssammanhang har under en tid har diskuterat de förändrade villkoren i termer av att de yrkesverksamma nästan är offer för styrningsomständigheterna de verkar inom, men hon menar att många i dag har lämnat detta och istället tittar på hur yrkesgrupper hittar sätt att göra motstånd och orientera sig i det nya landskapet. Jämförande studier har efterfrågats mellan olika yrken och mellan samma yrke i olika länder. Man pratar mycket om heterogenitet och differentiering.

I skolans värld finns olika typer av marknadstyper. De lokala eller regionala omständigheter man har påverkar jättemycket villkoren som en lärare har i sitt yrke

Karolina Parding tillägger:

– Skolan var tydligare statligt styrd, en aktör satte agendan och ramar för verksamheten. Men i dag med friskolereformen, har vi en rad kommunala aktörer och fristående huvudmän.

Det innebär att villkoren kan se väldigt olika ut i olika regioner, olika lokala kontexter och till och med på arbetsplatsnivå. De trender av marknadisering, individualisering och konkurrens i samhället och i arbetslivet genomsyrar också de välfärdsprofessionellas vardag.

– Tittar vi till exempel på sjuksköterskor så kan en sköterska vara fast anställd och en inhyrd på en och samma arbetsplats. De kan ha helt olika arbetsvillkor fast de arbetar med samma patient. I skolans värld finns olika typer av marknadstyper. De lokala eller regionala omständigheter man har påverkar jättemycket villkoren som en lärare har i sitt yrke.

Något som vi har sett är att lärarna upplever att arbetet med eleverna får mindre tid och att mer tid läggs på dokumentation, standardisering.

Studier på framgångsexempel behövs

Karolina Parding säger att om vi vill ha kompetenta individer som söker sig till våra välfärdsyrken så behöver vi också ha bra villkor i yrkena. Hon menar att utbildning är ett demokratiuppdrag och att det därför är viktigt att lärarutbildningen attraherar motiverade och duktiga studenter.

Framåt behövs forskning på vad som faktiskt fungerar bra för lärare och sjuksköterskor, menar Karolina Parding.

– Vi har många studier som visar vad som inte fungerar. Det vi kanske skulle behöva göra är att hitta lite fler framgångsexempel. Hur kan vi nyttja lärares kunskapsbas? Lärarna själv har kunskapen om hur man bäst möter eleverna. Det är viktigt att professionerna får utrymme att vara med och forma arbetet. Forskning som visar på goda exempel. Forskning som ger samhällsnyttan.

När det gäller arbetsvillkor handlar det mycket om tillit gällande vad lärarna skulle vilja ha annorlunda, säger Karolina Parding.

– Lärare vill ges tillit att själva forma sin arbetsvardag i högre utsträckning. En lägre grad av standardisering. Jag var med i en intervju i Skolvärlden och pratade om det, då var det flera lärare som hörde av sig och sa att de kände igen sig. Det var rak återkoppling. Styrningsinstrumenten får inte bli ett hinder.

Vill inte ha applåder

Sjuksköterskor önskar också om rimliga villkor. När folket har gått ut och klappat händerna för att de har gjort ett så bra jobb är det inte det man helst vill ha, säger Karolina Parding.

– Man vill inte ha applåder utan schyssta arbetsvillkor. Om arbetsgivaren återkommande gör omorganisationer skapar det snarare negativa effekter än positiva effekter. Det handlar om att skapa långsiktighet och hållbarhet utifrån sin specifika kunskapsbas i professionen.

Vad kan du säga om new public management och framtiden? Hur kommer det att se ut för lärare och sjuksköterskor om tio år om det fortsätter som nu?

– Det är svårt att sia om, men man kan ju hoppas saker. Och jag hoppas att de professionella upplever att deras röster görs hörda mer än de gör i dag. Att de om tio år känner att man har lyssnat på dem. Vi har en kompetensförsörjningsproblematik som vi redan delvis står mitt i. Det gäller lärare och vårdpersonal inte minst. Vi behöver individer som ska lockas till dessa yrken. Lärare och sjuksköterskor är absolut centrala i våra välfärdssystem. Det är en investering att villkoren ska vara schyssta. Individer som söker sig dit ska vilja stanna.

Kan vi gå tillbaka till hur det var tidigare innan new public management?

– Jag tänker snarare att vi kan lära oss av det som varit, och gå vidare framåt. Med det menar jag att det kan finnas bra aspekter, saker att ta vara på, även om helheten kanske inte varit så lyckad.

Ojämlik skola problem även för lärarna

På frågan om marknadiseringen borde dras tillbaka säger Karolina Parding att det är svårt att “dra tillbaks” reformer.

– Men, vi har till exempel just publicerat en studie där vi visar på att villkoren i arbetet gällande lärare karaktäriseras av differentiering, det vill säga villkoren skiljer sig åt väldigt mycket, beroende på vilken kontext en lärare arbetar inom. Det får förstås konsekvenser även för eleverna.

Om vi vill ha en likvärdig skola för alla behöver vi fundera över hur skolan ska styras och organiseras, menar Karolina Parding.

–  Även om villkoren till viss del alltid skiljt sig åt törs jag säga att i dag är den skillnaden än mer accentuerad. Och, det är problematiskt dels utifrån ett likvärdighetsperspektiv, men också för professionen kan jag tycka.