Att anställda ska genomgå säkerhetsprövningar blir bara vanligare. Prövningen kan gälla hela ens tjänst, eller enbart vissa arbetsuppgifter.
Men det finns något av ett moment 22 här.
Den som underkänns efter en säkerhetsprövning får inte veta varför, eftersom den informationen är sekretessbelagd. Det går heller inte att överklaga beslutet.
Blir man uppsagd eller omplacerad på grund av att man blivit underkänd, kan man visserligen få sin sak prövad i domstol.
Men där blir bevisning knepig eftersom underlaget är sekretessbelagt. Och parterna saknar insyn.
ST ville få in säkerhetsprövning i avtalsrörelsen
Fackförbundet ST krävde att få sitta med vid säkerhetsprövningar i förra avtalsrörelsen. Men nådde inte ända fram.
– Det är en fråga som är viktig för våra medlemmar och som finns med i vårt arbete. Hur frågan kommer att hanteras och vilka ställningstaganden den processen i slutändan leder fram till går inte att föregripa i dagsläget, svarar Sofia Torrberg, ombudsman på ST på frågan om det kommer att tas upp i nästa avtalsrörelse.
Samtidigt kommer ständigt nya fall, där problematiken får allvarliga konsekvenser.
Som Dagens Nyheters rapportering om tjänstemannen på Regeringskansliet, som i våras fick sin säkerhetsprövning underkänd, men hade fortsatt tillgång till säkerhetsskyddade uppgifter. Han tog sedan sitt liv.
Eller fallet med Rebellmamman, som inte fick jobba kvar på Energimyndigheten.
Eller Hamnarbetarförbundets vice ordförande Erik Helgeson, som blivit av med sitt jobb i Göteborg med hänvisning till ”rikets säkerhet”.
Är det tydligt vad som ingår i en säkerhetsprövning?
– Nej. Det finns inga tydliga definitioner. Säpos vägledning är till exempel inte bindande. Det skapar en stor osäkerhet och olika arbetssätt för olika verksamheter, säger Emina Izetovska, tingsnotarie i Borås.
Hon är relativt nyutexaminerad jurist, som nyligen vann Arbetsrättsliga föreningens årliga pris för bästa uppsats. Om just säkerhetsprövningar, och avvägningen mellan rikets säkerhet och arbetstagares rättigheter.
Luddiga gränser
Sådant som kan tas upp i en prövning är samröre med kriminella eller extremister, ekonomisk sårbarhet och utlandskoppling till vissa stater.
Men gränserna är luddiga, anser Emina Izetovska.
Är det till exempel ett hot mot rikets säkerhet att vara tillsammans med någon som har en kriminell barndomsvän? Eller att man har en avlägsen släkting i Iran? Eller hur viktas det om man också har en skuld?
– Jag har svårt att se var gränsen går mellan privatliv och vad som anses kunna vara ett säkerhetsproblem. Och vad väger tyngst i bedömningen?
”Arbetstagaren i underläge”
Hon anser att det lätt blir så med en ”riskbaserad” lagstiftning, när man ska tolka om någon kan utgöra ett hot.
– Arbetstagaren är i underläge, samtidigt som det inte blir lätt för arbetsgivaren heller om de ska tvista i Arbetsdomstolen. Kanske har arbetsgivaren inte fått ta del av beslutet heller, för prövningen har gjorts av någon extern. Så en lösning behövs.
2024 presenterades en försenad och efterlängtad utredning, som skulle bena ut oklarheter.
Men utredaren ansåg att hon fått för lite tid för att ro alla problem i land.
Utredaren föreslog i alla fall en nämnd för överprövning, Men också att det behövde utredas vidare.
Emina Izetovska anser att en nämnd inte bara kan vara en formell instans. Utan att man måste få ett beslut prövat ”på riktigt”.
– Den måste vara oberoende, och ombuden där måste få ta del av sekretessbelagda uppgifter. Annars blir det svårt för den enskilda att förstå beslutet. Det krävs ganska mycket för att nämnd ska vara lösningen på alla problem.
Hur ska rikets sekretess behållas då?
– Det är utmaningen. Kanske måste det inte alltid vara absolut sekretess, utan att bedömningar görs utifrån det enskilda fallet.
Jämför Norge och USA
I uppsatsen jämför Emina Izetovska två skilda system, det norska och det amerikanska.
– De utgör en tydlig kontrast. I det norska finns i alla fall möjlighet att få en motivering och kunna överklaga. Det är i alla fall ett försök för att få sin sak prövad. Medan systemet i USA ger väldigt begränsade möjligheter för arbetstagarna.
Nu har en ny utredning tillsatts, som ska se över om Sverige ska införa ett så kallat klareringssystem, där den anställda får ett intyg. Och då kan söka andra tjänster med intyget. Utredningen ska också se över om besluten ska kunna överklagas
Utredningen ska vara klar den 8 juni 2027.
Därför fick hon priset
Erik Sjödin, lektor vid Stockholms universitet sitter i styrelsen för Arbetsrättsliga föreningen, som gav Emina Izetovska pris. Han motiverar:
”Säkerhetsprövningar rör många olika perspektiv och regleringen är oklar. Det är en vidare en fråga där avvägningen mellan den enskildas och det allmännas intresse är tydligt. Inte minst händelserna vid regeringskansliet nyligen visar betydelsen av att dessa ärenden hanteras med tillbörlig hänsyn för varje individ.
Samhällsutvecklingen gör att behovet och intresset för säkerhetsprövningar inte går att avfärda.
Det är angeläget att vi får en reglering på plats och vi får hoppas att den utredning som nu pågår leder fram till en ny reglering. Och att det inte åter drar ut på tiden.
Det är på det sättet glädjande att regleringen granskas av ambitiösa och duktiga studenter vid de juridiska utbildningarna runt om i landet.”
