Allt fler arbetar med säkerhetsklassade uppgifter i staten. Men vilka demonstrationer får de gå på? Är deras yttrandefrihet starkt begränsad?
Många ställer sig dessa frågor efter att Arbetsdomstolen (AD) valt att inte ta upp tingsrättens dom till överprövning.
Enligt Marie, Rebellmamman som blev av med jobbet, sprider sig nu en rädsla bland engagerade statsanställda.
– Jag vet att rädslan spridit sig på Energimyndigheten och även på andra myndigheter. Jag känner till att personer har lämnat sina jobb på grund av den här historien, och andra har gått ur Naturskyddsföreningen, säger hon till Arbetsvärlden.
Vissa myndigheter riskerar att drabbas av kompetensflykt på grund av att det är oklart hur man får uttrycka sig och vad man får göra, menar hon.
– Trots att vi har rätt till engagemang och åsikter kan det vändas mot oss. Det är väldigt lätt att bli anklagad för att vara engagerad på fel sätt.
Svårt att ge råd till oroliga
Efter att AD nekat prövningstillstånd är läget ovanligt och osäkert, enligt ST:s förbundsjurist Joakim Lindqvist.
– Det här betyder att oklarheterna kvarstår kring hur de statsanställda kan använda sina demokratiska fri- och rättigheter, det vill säga yttrandefrihet och demonstrationsfrihet.
Vilka är det som bör tänka till mer än andra?
– Det är särskilt de som har säkerhetsklassade tjänster.
Har du några råd till de som är oroliga?
– På ett sätt blir det väldigt sjukt om jag skulle ge rådet att man bör kolla med sin säkerhetschef om det är ok att gå på en fredlig demonstration, så att det inte blir repressalier efteråt. Jag vill inte ge det rådet. Det framstår lite som att, ja, som något har gått förlorat, säger han och fortsätter:
– Möjligtvis kan jag ge rådet att man kan tänka efter om det finns någon koppling till brottslighet i något eller några led bort från verksamheten man deltar i. Det kan vara värt att tänka till lite extra kring det.
Till saken hör att det fanns brottslighet i en annan del av klimatrörelsen, men inte där Marie var engagerad. Det var en annan organisation, med kopplingar till Rebellmammorna, som förespråkat civil olydnad och hade hindrat biltrafik.
Därmed hade de begått brottet ”ohörsamhet mot ordningsmakten”.
– Det är ett av de mildaste brotten som finns, samtidigt som inga rebellmammor hade begått det brottet, och alltså inte heller Marie, säger ST:s jurist.
Finns det särskilda politik- eller aktivitetsområden som är känsligare än andra?
– I förarbetena handlar det om kopplingar till främmande makt, terrororganisationer och grov organiserad brottslighet. Det är ju organisationer och sammanhang som man uppenbarligen ska hålla sig borta i från såklart, men tingsrätten har gjort en vid tolkning av detta.
Klimatet är en säkerhetsfråga
Marie blir fortfarande upprörd när hon beskriver hur hon som gasexpert och handläggare på Energimyndigheten blev utsatt för ett drev, som dessutom backades upp av en minister.
Anklagelserna förstärktes därefter av hennes arbetsgivare. Vad hon hade gjort var att hon engagerat sig i rebellmammorna och öppet skrivit och resonerat på Facebook om klimatfrågan och visat på engagemang i denna fråga, berättar hon.
– Min chef ställde frågor om fredlig civil olydnad, och jag berättade att jag kan förklara vad det är. Då blev han svart i ögonen. Sen spelade det ingen roll att jag aldrig hade gjort något sådant eller att Rebellmammorna inte heller använder den metoden. Jag försökte resonera om det hela, om att civil olydnad ligger bakom till exempel kvinnlig rösträtt. Men det gick inte hem.
Myndigheten motiverade sitt beslut med att Marie inte längre bedömdes vara lojal och pålitlig ur säkerhetssynpunkt. Tingsrätten kom fram till att beslutet rymdes ”inom myndighetens breda bedömningsmarginal i frågor om säkerhetsskydd och säkerhetsprövningar”.
– Detta var det värsta! Att jag skulle vara illojal för att jag engagerar mig i en av våra största säkerhetsfrågor, klimatet, på fritiden. Precis som många andra som har kompetens i klimat- och energifrågor ser jag det som en arbetsmässig skyldighet att informera om hur vi kan skydda vårt samhälle.
AD: ”Välskriven dom”
Arbetsvärlden har ställt frågor till AD och ansvarige domare Sören Öman om hur de ser på kritiken om att det är oklart vad en statsanställd får säga och göra och att det inte finns några prejudikat.
Detta eftersom tingsrätten – till skillnad från AD – är en första juridisk instans.
– Vi brukar inte kommentera våra beslut i frågor om prövningstillstånd. Att Arbetsdomstolen inte meddelade prövningstillstånd innebär att domstolen ansåg att tingsrättens domslut var korrekt. Själv tyckte jag att det var en utförlig och välskriven dom, skriver Sören Öman i ett kort mejlsvar.
Samverkansmöte på Trafikverket
Men långt ifrån alla är nöjda med AD:s besked.
På Trafikverket har många anställda säkerhetsklassade tjänster. Även om inga oroliga medlemmar ännu har hört av sig till facket där menar Mikael Sandberg, ordförande för facket ST på myndigheten, att frågan måste redas ut.
– Vi ska ha ett centralt samverkansmöte med generaldirektören och HR-direktören hela torsdagen, och jag tänker ta upp detta. För jag vill ha en principdiskussion. Hur skulle det kunna vara ett hot mot rikets säkerhet att engagera sig i klimat- och miljörörelsens på fritiden? Det kan gälla engagemang i andra politiska organisationer också. Jag vill veta hur ledningen ser på detta. Finns det några röda linjer? undrar Mikael Sandberg.
