Regissören, författaren, professorn med mera Suzanne Osten har arbetat med konsten på många olika sätt. Och hon vet precis hur hon skulle vilja lösa problemet med konstnärers ekonomiska villkor.
– Dubbla kulturbudgeten och betala konstnärslön till de som bedöms ha konstnärskvalitet. De får sedan betala tillbaka genom att undervisa i sin konst i förskolor och skolor.
På det sättet påverkar man också det som Suzanne Osten kallar ”lågstatusfrågan”, att arbeta med de yngsta barnen.
Läs mer: Konstnärslöner står still och villkoren försämras
Suzanne Osten har länge arbetat med teater för barn och unga, och är nu barnfilmskonsulent.
– De enda som verkligen behöver konsten är de som växer, barn och unga. Jag ser hur en föreställning påverkar – det betyder något för den växande befolkningen. Men där finns konsten och kulturen minst, de svälter.
Behöver definiera vad konsten ska vara till för
Suzanne Osten anser att det krävs en ny syn på konsten, och på konstnären. I pausen mellan två pass på Konstnärsnämndens konferens sveper hon med ena armen över stolsraderna i hörsalen samtidigt som hon säger:
”Om var och en av de som är här försvarade konstnärerna och förklarade varför de håller på, så skulle det se annorlunda ut.”
– Hur många tjänstepersoner finns det här i dag? Jag tänker till exempel på alla administratörer och producenter på teatrar som lever på det som skådespelaren skapar. En del här gör inget annat än att arbeta med kultur, och de är fast anställda.
Läs mer: Kulturarbetarnas strategi: Lev på sambon och undvik a-kassan
– Om var och en av de som är här försvarade konstnärerna och förklarade varför de håller på, så skulle det se annorlunda ut.
Konstnärerna behöver hjälp av alla de övriga som arbetar med kultur med att förklara varför samhället behöver konst, och om konstnärernas villkor.
Suzanne Osten tycker att alla vackra formuleringar till trots, så råder ett konstförakt i samhället. Att det finns tror hon beror på just detta – att vi inte definierar vad konsten ska vara till för.