Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Regionstöd kapas men budgeten ökar Budgetkommissionär Günther Oettinger presenterade ett förslag som skär men också ökar resterande länders bidrag för att kompensera för Brexit. (AP Photo/Virginia Mayo)

Regionstöd kapas men budgeten ökar

Bryssel Mer pengar ska gå till forskning, gränskontroller, försvar och ungdomsutbyten, och mindre till regionala satsningar och bönder. Den totala långtidsbudgeten för EU blir större och Sveriges EU-avgift höjs. EU-kommissionen vill också kunna strypa bidrag till länder som urholkar rättsstaten.
Sigrid Melchior
2 Maj 2018

På onsdagen strax efter lunchtid presenterade EU-kommissionen sitt lika efterlängtade som fruktade förslag till EU-budget för åren 2021-2027. Enligt förslaget kommer sjuårsbudgeten att utgöra 1,11 procent av EU:s samlade bruttonationalinkomst, bni, jämfört med dagens 1,03 procent. De svåruträknade rabatter som Sverige och några andra länder förhandlat till sig ska stegvis fasas ut.

När Storbritannien lämnar unionen bör de 27 kvarvarande EU-länderna betala in mer till den gemensamma kassan. Dessutom har EU-ländernas regeringar de senaste åren beslutat om nya satsningar på gränsbevakning, försvarsutveckling och migration – och detta kräver också finansiering. Ekvationen går inte ihop genom att bara skära i de befintliga stödprogrammen, anser kommissionen.

– Å ena sidan sparar vi, å andra sidan uppmanar vi medlemsländerna att betala in lite mer. Det är rätt väg framåt, sade budgetkommissionär Günther Oettinger inför EU-parlamentarikerna.

Regionstöden kapas mest

Den svenska regeringen och oppositionen (med undantag för Liberalerna) har gjort klart att prio ett är att hålla nere EU-budgeten och den svenska EU-avgiften.

Ungefär likadant låter det från de andra små, rika och relativt sett EU-skeptiska länderna Danmark, Nederländerna och Österrike. Men de andra nettobetalarna, inklusive tungviktarna Tyskland och Frankrike, säger sig acceptera en höjd EU-avgift.

Några röster om EU-kommissionens förslag till EU-budget för åren 2021-2027

Christofer Fjellner (M), EU-parlamentariker och ledamot i parlamentets budgetutskott
”Det är viktigt att hålla hårt i svenska skattebetalares pengar. Sverige betalar redan i dag näst mest i medlemsavgift i per capita. Men lika viktigt är vad vi får för pengarna. EU ska inte bli smalare men mer relevant. Europa har andra och nya problem idag än för sju år sedan. Migrationskrisen, säkerhetsfrågor, terrorism och miljö- och klimatfrågor är alla frågor där ett gemensamt europeiskt svar kommer att kosta pengar.”

Malin Björk (V), EU-parlamentariker
”För Sveriges del innebär det en oerhörd ökning av EU-avgiften. Det tycker jag regeringen måste vara tydlig med att vi inte kan gå med på. Vi behöver resurserna att lägga på välfärd hemma, inte finansiera EU-federalisternas planer på ett europeiskt kejsardöme. När vi dessutom läser vad Kommissionen faktiskt vill lägga pengarna på, nämligen i stor utsträckning säkerhetsindustrin, upprustning och Fästing Europapolitik, så är det självklart att vi måste säga nej till detta.”

Bodil Valero (MP), EU-parlamentariker
”Det är ingen hejd på kommissionens kreativitet när det gäller att komma med förslag på hur vitt skilda utgiftsposter ska gå till att bygga murar runt fästing Europa. Sådana försök är inte bara omoraliska, de är dessutom politiskt okloka. Det är genom att satsa på fattigdomsbekämpning och fredsfrämjande insatser som vi gör det möjligt för människor att slippa fly till EU.”

Palle Borgström, förbundsordförande i Lantbrukarnas riksförbund
”Vi är glada för att regeringens snåla EU-linje inte vann gehör men olyckligt att jordbruksstödet föreslås minska. Jordbrukspolitiken är ett av EU:s mest lyckade och bör inte naggas i kanten. En besparing på jordbruksbudgeten med i storleksordningen fem procent riskerar att jordbruksföretag i skogs- och mellanbygd slås ut i direkt strid med den svenska livsmedelsstrategin. Det leder till en ännu större import av livsmedel med sämre djurskydd och större antibiotikaanvändning.”

Fackförbundet TCO tycker inte att den svenska hållningen är konstruktiv. Det viktigaste är hållbar tillväxt, sysselsättning och välfärd i hela EU, enligt TCO:s internationella sekreterare Mika Domisch som gärna hade sett en omställningsfond och en fond för ”kapacitetsuppbyggnad av arbetsmarknadens parter” – alltså EU-finansierade program för fortbildning och anpassning till en föränderlig och digitaliserad arbetsmarknad, och för att bygga upp strukturer utifrån en svensk modell.

Men i onsdagens budgetförslag från EU-kommissionen är det just regionstöden – ur vilka jobbsatsningar oftast finansieras – som ska kapas mest, med hela sju procent jämfört med den nuvarande flerårsbudgeten. Budgetens andra stora utgiftspost, jordbruksstöd, hyvlas ner med fem procent.

Från öst till syd

En av skrällarna i budgetförslaget är att kommissionen föreslår förändrade kriterier för hur EU:s fondmedel ska fördelas mellan länderna. Principen om att ju fattigare ett EU-land är desto mer pengar får det ska behållas, men kommissionen vill samtidigt väga in nya variabler såsom klimatsatsningar, ungdomsarbetslöshet eller mängden flyktingar som landet tagit emot. Sammantaget väntas mindre EU-pengar gå till Östeuropa och mer till Sydeuropa.

En annan reform slår mot specifikt Polen och Ungern: EU-kommissionen föreslår att EU framöver ska kunna frysa bidrag till länder som inte respekterar rättsstatliga principer. Åtgärden syftar till att öka pressen på de populära och populistiska regeringarna i Warszawa och Budapest, och avskräcka andra EU-länder (läs Tjeckien, Slovakien och Österrike) som kanske sneglar åt samma håll.

Förhandlingarna mellan EU-ländernas regeringar, där varje land har slutgiltigt veto, väntas bli tuffare än någonsin. EU-parlamentet måste också godkänna sluttexten.

– Nu ligger bollen hos parlamentet och rådet. Jag är övertygad om att vi ska sikta på att nå en överenskommelse före valet till EU-parlamentet nästa år, sade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.

 

Sigrid Melchior
2 Maj 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.