Regeringen: Lönenivåer ligger utanför EU:s befogenheter Promemorian till arbetsmarknadsutskottet visar att regeringen har kraftfulla invändningar mot merparten av de argument som EU-kommission har för reglering av minimilönerna på Europanivå. Foto: AP Photo/Virginia Mayo

Regeringen: Lönenivåer ligger utanför EU:s befogenheter

Minimilöner i EU Den svenska regeringen hävdar att ett EU-direktiv om minimilöner strider mot den viktiga subsidiaritetsprincipen inom EU, att beslut ska fattas på den lägsta ändamålsenliga nivån. I en promemoria till riskdagen skriver regeringen att förslag om lönenivåer ligger utanför EU:s kompetens. Nu är det bäddat för riksdagen att underkänna direktivet.
Carl von Scheele
20 nov 2020 | 11:38
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

I nästan vecka inleder riksdagens arbetsmarknadsutskott granskningen av EU-kommissionens förslag till direktiv om minimilöner. Det uppger Anna Johansson (S), utskottets ordförande till Arbetsvärlden.

Frågan som den svenska riskdagen och alla andra medlemsstaters parlament ska ta ställning till är om direktivet strider mot subsidiaritetsprincipen, alltså att beslut ska fattas på lägsta möjliga nivå. I detta fall handlar det om att alla beslut i lönefrågor tas i medlemsländerna.

För någon dag sedan fick arbetsmarknadsutskottet regeringens bedömning av läget.

– Sammanfattningsvis anser regeringen att det i nuläget är tveksamt om direktivförslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen, skriver regeringen i i promemorian.

Om tillräckligt många länder, nio av 27 medlemmar i EU, gör samma bedömning kan EU-kommissionen tvingas att stoppas direktivet redan nu eller åtminstone ta tillbaka det för omarbetning.

I länder som Sverige finns risk att förslaget skapar spänningar mellan staten och arbetsmarknadens parter

Promemorian till arbetsmarknadsutskottet visar att regeringen har kraftfulla invändningar mot merparten av de argument som EU-kommission har för reglering av minimilönerna på Europanivå.

– Förslag om lönenivåer ligger utanför EU:s befogenhet, skriver regeringen i underlagets inledning.

Den tror inte på att åtgärder mot låga minimilöner på EU-nivå skulle vara träffsäkra på nationell nivå och bidra till skäliga löner för de lägst avlönade. Ett sådant mål genomförs bättre av länderna själva, understryker regering.

Den del i direktivet som ska stärka parternas inflytande på minimilöner genom att staterna åläggs att främja kollektivavtalsförhandlingar får också underkänt.

– I länder som Sverige finns risk att förslaget skapar spänningar mellan staten och arbetsmarknadens parter, skriver regeringen.

I avslutningen av underlaget konstaterar regeringen att ”flera av de åtgärder som föreslås inte är bäst lämpade att hanteras på EU-nivå då förutsättningarna och systemen skiljer sig väsentligt åt mellan EU:s medlemsstater”.

Vill visa gult kort

De svenska parterna trycker på för ett gult kort mot minimilönedirektivet från riskdagen, enligt LO:s vice ordförande Therese Guovelin och Svenskt Näringslivs arbetsrättschef Johan Wahlstedt.

Arbetsmarknadsutskottet inleder sin subsidiaritetskontroll av direktivet i nästa vecka. I mitten av december måste en invändning senast ha lämnats in till EU-kommissionen.

– Vår utgångspunkt är att den svenska lönebildningsmodellen ska värnas. Utskottet kommer att hantera subsidiaritetsfrågan kommande veckor, säger Anna Johansson till Arbetsvärlden.

Det måste anses svårt att stoppa ett förslag till EU-direktiv genom en subsidiaritetsinvändning.

Verktyget gult kort är ett typiskt inslag i den krångliga och ofta ogenomträngliga EU-byråkratin. Egentligen är det inte så att medlemsländers parlament visar gult kort. De avger en ” reasoned opinion”, vilket skulle kunna kallas motiverad invändning på svenska.

Men inte ens det räcker för att EU-kommissionen ska tvingas dra tillbaka sitt förslag.

Om minst en tredjedel av länderna gör motiverade invändningar, alltså 9 länder, uppstår ett gult kort.

När ett gult kort finns måste EU-kommissionen antingen dra tillbaka förslaget eller mycket noga förklara varför man går vidare med det.

De gula korten är en relativt ny företeelse inom EU. Dessutom är det mycket svårt att nå framgång med verktyget. Ett land som konstaterar att ett direktiv strider mot subsidiaritetsprincipen måste inte bara invända mot förslaget, utan också samla tillräckligt många andra på sin linje för att ett gult kort ska uppstå.

Men inte ens det räcker för att EU-kommissionen ska tvingas dra tillbaka sitt förslag.

Under de tio år som förfarandet funnits har endast tre gula kort delats ut. Två gånger har EU-kommissionen kört över de länder som gjort invändningarna och en tredje gång drog kommissionen tillbaka sitt förslag när man insåg att det inte hade tillräckligt med stöd i Europeiska rådet och Europaparlamentet.

Det är inte heller vanligt att ländernas parlament gör motiverade invändningar, ”reasoned opinion”. Under 2019 rapporterades inte en enda sådan, enligt uppgifter från EU-kommissionen till Arbetsvärlden.

I år har hittills fem motiverade invändningar skickats in i tre olika förslag. I ett fall var Sverige ensamt om ståndpunkten att förslaget stred mot subsidiaritetsprincipen. Det gällde frågan om EU genom egna lån skulle kunna bygga upp en fond mot coronakrisen på maximalt 750 miljarder euro.

Carl von Scheele
20 nov 2020 | 11:38

Relaterad läsning

Relaterade dokument

Kommentera
Kommentera

Relaterade dokument

Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev