I skuggan av EU:s ansträngningar för att mildra coronapandemins verkningar på medlemsländerna går frågan om en reglering av minimilöner in på upploppet.
Starka krafter, inte minst Europafacket ETUC, trycker på. Man vill ha ett förslag på bordet under det tyska ordförandeskapet som avslutas vid årsskiftet. Det senaste beskedet är att förslaget läggs fram enligt den ursprungliga tidsplanen den 28 oktober, även om det officiella publiceringsdatumet fortfarande är i mitten av december.
Vårt stora hopp är att Frankrike faller in på sidan som motsätter sig ett direktiv. Då blir det nog inget av det.
I Sverige har arbetsmarknadens parter förstärkt sin offensiv mot ett tvingande EU-direktiv om minimilöner. Förra veckans brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von den Leyen har den här veckan följts upp med ett brev till Frankrikes president Emmanuel Macron.
– Vi hoppas att Frankrike ska välja att inte stödja ett europeiskt direktiv, skriver de tre undertecknarna Susanna Gideonsson, LO:s ordförande, Marin Linder, PTK:s ordförande och Mattias Dahl, vice ordförande i Svenskt Näringsliv.
Macron nyckelperson
Parterna anser att president Macron är en nyckelperson. Vid sidan av Tyskland, som har EU-direktivet inskrivet som målsättning i sin regeringsförklaring, har Frankrike stött initiativet.
Enligt källor i Bryssel har Frankrike emellertid mjuknat i sin hållning. Den har gått från stöd för ett bindande EU-direktiv till ett förordande av en icke-bindande rådsrekommendation.
Vid rådet möte i september med EU:s arbetsmarknads- och socialministrar förespråkade Frankrike den mjukare linjen, som också finns i en skriftlig förklaring till EU-kommissionen.
I parternas brev till den franska presidenten tar de upp att Emmanuel Macron nämnt den nordiska modellen som en förebild när den franska arbetsmarknaden reformeras.
”Vi bedömer att en rådsrekommendation är mer lämpligt än ett direktiv”, skriver den franska regering.
– Vårt stora hopp är att Frankrike faller in på sidan som motsätter sig ett direktiv. Då blir det nog inget av det, säger Carl-Albert Hjelmborn, chef för LO/TCO/Saco:s Brysselkontor.
Stör svenska arbetsmarknaden
I parternas brev till den franska presidenten tar de upp att Emmanuel Macron nämnt den nordiska modellen som en förebild när den franska arbetsmarknaden reformeras. De understryker att frågan om europeiska minimilöner nu allvarligt stör den svenska arbetsmarknadsmodellens funktionssätt.
Parterna understryker också i brevet att Frankrike, men även Tyskland, börjat tala om en ram för minimilönerna istället för ett tvingande direktiv. I ländernas gemensamma initiativ för europeisk återhämtning efter coronapandemin talar de om en sådan EU-ram.
Brevet följdes i går upp med en debattartikel i den franska dagstidningen Le Monde med samma budskap.
Brevet till den franska presidenten kommer veckan efter att nordiska fack vänt sig direkt till EU-kommissionens ordförande Ursula von den Leyen med en gemensam skrivelse. I brevet tar undertecknarna upp att EU-fördraget uttryckligen förbjuder unionen att lägga sig i medlemsländernas lönebildning.
Fördraget är en grundläggande förutsättning för våra länders medlemskap i EU, dundrar undertecknarna.
– Vi behöver skydda våra arbetsmarknadsparters autonomi, då dessa i första hand är ansvariga för en väl fungerande arbetsmarknad. Varken våra nationella regeringar, parlament eller EU-institutionerna, bör ingripa i lönesättningen, skriver facken.