Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
EU-majoritet mot minimilöner – kommissionen svänger Ursula von der Leyen har meddelat att kommissionen vill gå fram med ett lagförslag om minimilöner i höst, men efter att bland andra Frankrike svängt och inte längre vill se en bindande lag skjuter EU-kommissionen upp processen. Foto: TT/AP.

EU-majoritet mot minimilöner – kommissionen svänger

Minimilöner EU-kommissionen skjuter upp beslutet om ett införande av europeiska minimilöner, efter att det står klart att en majoritet av medlemsländerna inte vill se någon bindande lagstiftning.
– Kommissionen vill inte gå vidare med något som man vet kommer falla direkt i rådsförhandlingen, säger Göran von Sydow, direktör på Sieps.
8 okt 2020

Införandet av europeiska minilöner har stått högt på EU-kommissionens agenda och för några veckor sedan meddelade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i sitt ”State of the union”-tal att ett lagförslag ska läggas fram under hösten.

Sverige och de nordiska länderna har motsatt sig förslaget och argumenterat för partsmodellen, men stött på stort motstånd i form av bland annat Frankrike där president Emmanuel Macron drivit på för att få ett EU-direktiv, en bindande lag, i frågan. Bakgrunden är att Frankrike och Tyskland vill komma åt så kallad lönedumpning på den inre marknaden.

Coronakrisen har bara ökat vikten av att få till en lagstiftning, menar jobbkommissionär Nicolas Schmit, som i en intervju från i juni lyfte fram det som en del av EU:s krisåtgärder.

Under september höll EU-kommissionen ett möte med arbetsmarknads- och socialministrar från de 27 medlemsländernas regeringar. Därefter fick regeringarna återkomma skriftligen med sina ståndpunkter inför det kommande förslaget.

Svenska dagbladet har tagit del av svaren, där det framgår att 15 medlemsländer inte vill se ett EU-direktiv.

Bara fyra länder uttalar ett tydligt stöd för ett EU-direktiv: Belgien, Portugal, Italien och Spanien. Frankrike har svängt och vill nu, i likhet med bland annat de nordiska länderna och en rad länder från Öst- och Centraleuropa, inte se någon bindande lagstiftning.

”Till slut vad gäller lagliga instrument, så tycker vi att rekommendationer är mer passande än ett direktiv”, står att läsa i det franska svaret, enligt SvD.

Det framstår som en politiskt känslig fråga

EU-kommissionen har därefter valt att skjuta fram frågan om minimilöner från oktober till ett preliminärt datum den 15 december.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) välkomnar att EU-kommissionen skjuter upp förslaget. 
Foto: Fredrik Sandberg / TT

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) välkomnar beslutet och meddelar skriftligen till Arbetsvärlden att regeringen fortsätter arbeta för att EU-kommissionens förslag inte ska kunna äventyra den svenska modellen.

”Regeringen agerar aktivt, och på alla politiska nivåer, för att det aviserade initiativet om minimilön inte ska vara rättsligt bindande. Vi har varit tydliga med redan från start att vi inte vill se lagförslag från EU på området. Det är bra att fler länder nu uttrycker tveksamhet till ett direktiv. Jag har under de senaste veckorna haft kontakter med en rad länder och kommer att fortsätta med dessa under kommande veckor”

Göran von Sydow. Foto: Sieps.

Göran von Sydow, direktör på Svenska institutet för europapolitiska studier, ser beskedet som ett sätt för kommissionen att köpa sig tid:

– Det framstår som en politiskt känslig fråga, där kommissionen balanserar trycket från de aktörer som vill att förslaget går framåt och de å andra sidan de som inte vill ha det alls. Här köper man sig tid för att se hur balansen ser ut och för att få en möjlighet att korrigera inriktning i förslaget. Men det kan också vara något i den interna processen i kommissionen som hakat upp sig, säger han.

Sverige och de nordiska länderna har fört fram invändningar om att en lag skulle riskera den kollektivavtalsmodell som finns på plats och fungerar i dag. Länder som Ungern, Tjeckien, Slovakien och Polen har ifrågasatt kommissionens juridiska möjligheter att lagstifta om lönenivåer, vilket Politico rapporterat om.

Den nordiska betydelsen

Göran von Sydow bedömer att det nordiska motståndet haft en stor betydelse till att EU-kommissionen nu backar.

– Det har varit en stark mobilisering med starka aktörer. Det finns också en allmän uppfattning om att de nordiska ländernas arbetsmarknader fungerar väldigt väl i det här avseendet. Att man möter så hårt motstånd från de länder som kanske har lyckats bäst med att hantera de lägsta lönerna, uppfattas som problematiskt.

8 okt 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan