På ett möte i september lättade regeringen lite på sitt benhårda motstånd mot ett bindande EU-direktiv om minimilöner. Alternativet för kommissionen, som driver frågan om en reglering mycket hårt, är en icke-bindande rådsrekommendation.
Regeringen har i ett skriftligt svar sagt att man välkomnar att kommissionen håller kvar möjligheten till ett icke bindande initiativ på bordet.
”Vi är redo och villiga att arbeta konstruktivt med er (kommissionen red. anm.) och andra på ett icke bindande initiativ som fullt ut respekterar medlemsstaternas arbetsmarknadssystem och parternas självständighet, meddelande regeringen också i sitt svar till kommissionen.
I en kommentar via mejl till Arbetsvärlden säger Arbetsmarknadsdepartementet bland annat:
– Regeringen agerar aktivt för att det av kommissionen aviserade initiativet om minimilön inte ska vara rättsligt bindande, direktiv inbegripet. Regeringen är därför öppen för att diskutera alternativ till bindande rättsakter.
Kommissionens förslag redan 28 oktober
De svenskas parterna på arbetsmarknaden har de senaste veckorna agerat mycket intensivt för att stoppa ett tvingande direktiv. Inte minst har det skett därför att EU-kommissionen åter har ändrat sin tidsplan för offentliggörandet av sitt ställningstagande.
Enligt kommissionens senaste arbetsplan, som publicerades i går, är datumet flyttat från mitten av december tillbaka till den 28 oktober.
De svenska parterna i Arbetsmarknadens EU-råd, PTK, LO och Svenskt Näringsliv, har bland annat skrivit brev till Frankrikes president Emmanuel Macron. I brevet vädjar parterna till presidenten och ber honom att inte stödja ett direktiv.
På samma möte i september där den svenska regeringen öppnade dörren för en rådsrekommendation förordade Frankrike mycket tydligt den lösningen:
– Vi anser att en rådsrekommendation är lämpligare än ett direktiv, säger den franska regeringen, enligt handlingarna från mötet i september.
Enligt en svensk bedömning har Frankrike en nyckelposition:
– Vårt stora hopp är att Frankrike faller in på sidan som motsätter sig ett direktiv. Då blir det nog inget av det, sa Carl-Alberg Hjelmborn, chef för LO/TCO/Saco:s Brysselkontor, till Arbetsvärlden i förra veckan.
”Även rekommendation skadlig”
De svenska parternas starkaste argument är att EU-kommissionen inte alls kan reglera minimilönerna på Europanivå. Det skulle strida mot EU-fördraget. Man hänvisar till artikel 153 punkt 5, som uttryckligen förbjuder EU att lägga sig i löneförhållandena i medlemsländerna.
Men parterna är motståndare även till en rådsrekommendation. I en intervju med Arbetsvärldens reporter i augusti sa Therese Guovelin, vice ordförande i LO:
– Vi är övertygade om att det inte skulle underlätta med någon form av överstatlig reglering genom direktiv. Även en rekommendation skulle kunna vara skadlig för oss, men vi ser andra vägar att gå för EU.
Parterna vill framför allt se ett långsiktigt arbete för att stärka parternas och kollektivavtalens inflytande i medlemsländerna. Även regeringen är inne på den linjen:
– Regeringen anser att social dialog är ett bättre och mer hållbart sätt att främja skäliga löner i medlemsstaterna, skriver Arbetsmarknadsdepartementet i ett mejl till Arbetsvärlden.
På mötet i september hade Österrike, som liksom de nordiska medlemsländerna reglerar all lön via kollektivavtal, den tuffaste hållningen. Artikel 153 exkluderar uttryckligen lönerna från de lagstiftningsbefogenheter som finns på EU-nivån, underströk landet.
Artikeln kommer uppdateras med parternas kommentarer.