Riksdagen visar gult kort mot minimilöner När ett gult kort finns måste EU-kommissionen antingen dra tillbaka förslaget, omarbeta det, eller mycket noga förklara varför man går vidare med det. Dock krävs det att nio länders parlament vill visa gult kort. Foto: Janerik Henriksson/TT

Riksdagen visar gult kort mot minimilöner

Minimilöner i EU Den svenska riksdagen visar tummen ner för förslaget till EU-direktiv om minimilöner och vill att EU-kommissionen drar tillbaka det redan nu. Det står klart sedan ett enigt arbetsmarknadsutskott behandlat frågan.
Carl von Scheele
8 dec 2020

Riksdagen vill att EU-kommissionen ges ett så kallat gult kort för sitt förslag, som innebär att den måste ta ställning till om EU-direktivet ska dras tillbaka, omarbetas eller ligga kvar men med en tydlig motivering om varför.

– Vi har beslutat att direktivet om minimilöner inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen, det vill säga att det är ett förslag där EU inte har beslutskompetens, utan lönebildning avgörs bäst på medlemsstatsnivå, säger Anna Johansson (S), ordförande i Arbetsmarknadsutskottet, till Arbetsvärlden.

Så fungerar gult kort

Så här fungerar gult kort:

Verktyget gult kort är ett typiskt inslag i EU-byråkratin. Egentligen är det inte så att medlemsländers parlament visar gult kort. De avger en ”reasoned opinion”, vilket skulle kunna kallas motiverad invändning på svenska.

Om minst en tredjedel av länderna gör motiverade invändningar, alltså 9 länder, uppstår ett gult kort.

När ett gult kort finns måste EU-kommissionen antingen dra tillbaka förslaget, omarbeta det, eller mycket noga förklara varför man går vidare med det.

De gula korten är en relativt ny företeelse inom EU. Dessutom är det mycket svårt att nå framgång med verktyget. Ett land som konstaterar att ett direktiv strider mot subsidiaritetsprincipen måste inte bara invända mot förslaget, utan också samla tillräckligt många andra på sin linje för att ett gult kort ska uppstå.

Men inte ens det räcker för att EU-kommissionen ska tvingas dra tillbaka sitt förslag.

Under de tio år som förfarandet funnits har endast tre gula kort delats ut. Två gånger har EU-kommissionen kört över de länder som gjort invändningarna och en tredje gång drog kommissionen tillbaka sitt förslag när man insåg att det inte hade tillräckligt med stöd i Europeiska rådet och Europaparlamentet.

+ Expandera

Dessutom står det tydligt i EU-fördraget att ländernas löneförhållanden är något som EU inte kan besluta om.

Ett enigt arbetsmarknadsutskott vill att EU-direktivet om minimilöner skrotas innan det börjar behandlas i EU-parlamentet och ministerrådet.

– Enigheten är stor mellan samtliga partier och samtliga parter på arbetsmarknaden i inställning till EU:s beslutanderätt.  Det som är stötesten är att det finns ett starkt stöd för kommissionens förslag i andra delar av unionen och det är för oss problematiskt.

Det finns ett starkt stöd för kommissionens förslag i andra delar av unionen och det är för oss problematiskt.

Möjligheterna att stoppa förslaget redan nu är små, bedömer Anna Johansson. I många medlemsländer välkomnar regeringarna föreslaget och en kraftig majoritet bland de europeiska facken applåderar också initiativet.

– Sveriges problem är vi ännu inte vet hur detta kommer förhålla sig till frågan om gult kort. Vi kan dessvärre inte själva besluta om det, utan det kräver att ytterligare åtta parlament kommer till samma slutsats, och det är i dagsläget oklart om det blir så.

Nio länders parlament behövs

Medlemsländernas parlament har åtta veckor på sig att invända när EU-kommissionen har lagt ett förslag till direktiv. Om nio länders parlament anser att direktivet strider mot subsidiaritetsprincipen börjar processen med gult kort.

Tillsammans med Danmark har Sverige utgjort den hårda kärnan i motståndet mot minimilönedirektivet. Båda länderna försvarar sina arbetsmarknadsmodeller där parterna sätter alla löner inklusive minimilönerna.

Det tredje nordiska EU-landet, Finland, har samma modell men där ställer både den fackliga sidan och regeringen upp på direktivet, medan arbetsgivarna säger nej.

Det är metoden att lagstifta på EU-nivå som vi motsätter oss.

– Vi har i alla fall inte fått några tydliga indikationer på att vi kan hoppas på ett gult kort. Men det är också så att ett gult kort i sig stoppar tyvärr inte förslaget utan är bara en fingervisning till kommissionen om ett motstånd, säger Anna Johansson.

Hon liksom de svenska facken vill se andra metoder för att lyfta de låga lönerna i många EU-länder. I ett tiotal av medlemsstaterna med lagstadgade minimilöner är nivån så låg att man inte kan leva på den. EU-kommissionen vill med sitt förslag till direktiv press upp minimilönerna till en skälig nivå. Man har bland annat diskuterat ett mått på 60 procent av det enskilda landets medianlön.

– Vi som socialdemokrater ställer upp helt och fullt på kommissionens ambition att få upp de lägsta lönerna i EU. Det är metoden att lagstifta på EU-nivå som vi motsätter oss.

Bred enighet i riksdagen

Centerns arbetsmarknadspolitiska talesperson Martin Ådahl är också ledamot i arbetsmarknadsutskottet. Han bekräftar att alla partier är eniga kring det svenska ställningstagandet.

– Det finns ingen tvekan om uppslutningen bakom den svenska modellen. Jag kan lägga till, att man kan vara hur EU-vänlig som helst men ändå tycka att kommissionen överskrider sina befogenheter, säger han till Arbetsvärlden.

Ådahl ser ett mönster. Den social pelaren med tjugo principer som EU-beslutade om under ett toppmöte 2017 när Sverige hade ordförandeskapet har gått över styr, förklarar han.

– På ett antal punkter har den sociala pelaren under den här kommissionen börjat leva sitt eget liv på ett farligt sätt. Redan i samband med toppmötet och de diskussioner som då fanns om minimilöner så varnade vi i Centern för att det här kan leda till något som binder Sverige. Då sa man att det inte fanns någon som helst risk för det och att det var helt säkert. Men nu är vi där.

EU-kommissionens förslag till direktiv

Syftet med direktivet är att alla ska skyddas av minimilön via lag eller kollektivavtal.

Kommissionen skriver i direktivet att inget får tolkas som en skyldighet för länder med kollektivavtalssystem att införa lagstadgad minimilön.

Två avsnitt berör länder med avtalsreglerade minimilöner:

  • Statsmakten får i uppgift att främja kollektivavtalsförhandlingar. Om täckningsgraden understiger 70 procent av löntagarna ska särskilda åtgärder för att höja omfattningen sättas in.
  • I länder med kollektivavtalssystem ska staten årligen rapportera in data om hur löntagarnas täcks av minimilöner till EU-kommissionen. Dessa länder ska också ha ett system för hur löntagare med minimilön kan klaga på villkoren och få dem rättade.

Ett särskilt kapitel riktar sig till de 21 EU-länder som har lagstiftade minimilöner.

  • De ska bland annat se till att minimilönerna höjs regelbundet och att parterna medverkar när detta bestäms. Parternas inflytande ska också stärkas.
  • De ska också övervaka hur lagen följs och måste bland annat göra inspektioner på arbetsplatser.
  • De ska också rapportera årligen uppgifter om minimilöner till EU-kommissionen och ha system för klagomål.
+ Expandera
Carl von Scheele
8 dec 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan